Konsten att tänka positivt

Det här med elektroniska arkiv är faktiskt inte alls så dumt. Här kommer en text direkt ur verkligheten som jag skrev för Scandinavian World sommaren 2007. Ha en skön helg och ta hand om varandra.


Semesterns första dag. Äntligen kan chefen se sig där solen aldrig skiner och kunderna göra det de är bäst på. Att gnälla och ställa krav. Jag bryr mig inte. Jag ska ha ledigt. Göra allt det där jag alltid vill men aldrig hinner.

Det är sommar och det är vila och det är det goda samtalet och de vilda festerna. Jiihaa! Here I come.


Fast det börjar lite trevande.
– Om vi vill komma med till Sverige och köra bil?! Är du galen? Jag ska vara hemma med kompisarna och spela fotboll.
Säger son 1.


– Om vi tycker det vore en bra idé att åka och hälsa på våra släktingar i Nykarleby? När gäddorna går till?! Tjena.
Säger son 2.


– Ska vi åka nånstans måste vår hund och mina kompisar och deras kaniner komma med. Annars blir jag hemma.
Säger son 3.


– Visst kan vi åka bort. Men först när carporten är klar, den nya häcken planterad och huset målat. Nämnde jag förresten fönsterkarmarna?
Säger hustrun.


Låter mig aldrig nedslås av några inledande nederlag. Jag börjar med gräsmattan, pigg och rask. Upptäcker att bensinen är slut och styr mot macken. På vägen dit slås jag av att bilen kanske borde ha sig en upputsning, sommaren till ära. Köper en burk av det senaste bilrengöringsmedlet, putsdukar, fönstertvätt och ultrahard simonits.
Styr hem igen och byter om till halaren. Nu ska här putsas.

– Älskling! Du kommer ihåg att vi ska ha gäster i kväll? Gräsmattan borde verkligen klippas, ropar hustrun varpå jag sätter mig i bilen igen för att göra ett nytt försök att köpa bensinen jag glömde första gången.


Fyller dunken och går in till kassan. Blir stående framför tidningsstället och tar in det senaste i glansigt fyrfärgspapper. Ser framför mig en bild av mig själv med en trave tidningar, en kall drink och ett uppfällt parasoll på terrassen.
Köper tidningarna och betalar bensinen, styr mot närmaste byggmarknad och tjackar det största parasollet de har tillsammans med två vilstolar. Man ska vara snäll mot sin hustru och ge henne en också.
Hem igen.


Där väntar inte bara hustrun och barnen. Fruns bästa väninna är på besök och roséglasen fulla.
– Gräsmattan...
Säger hustrun.

Allt som inte knäcker stärker, tänker jag och drar igång
gräsklipparen. Putsar därefter bilen, tvättar fönstren
och stryker kläder inför kvällen. Lägger in en ny tvätt i maskin, åker och handlar och hämtar barn från kompisar. Inser att jag måste köpa en ny grill för att den gamla är trasig, har glömt grillolja och vitlök. Åker tillbaka till butiken. Ser i förbifarten på terrassen att mitt parasoll och solstolarna kommit till användning. Fast inte som jag tänkt mig. Och tidningarna jag köpte har hunden bitit sönder.


Äntligen semester.


Säger bara en sak. Ta mig tillbaka till jobbet fortare än
någon kan säga taxfreebutik.


Glad sommar!

Nä, kan inte riktigt just nu, är uppbunden av några andra grejer.

Jodå, snart, ska bara... Zzzzzzz...