måndag 31 december 2012

Några höjdare från 2012

Här gick man och trodde att 2011 var ett händelserikt år med nytt jobb och nya utmaningar och mycket annat. Det visade sig vara ingenting jämfört med det år vi i dag lägger till handlingarna. Häng med på en i allra högsta grad personlig tillbakablick!

Fredagen den 13 januari satt jag på Mariella och blev vittne till ett fyllebråk. Dessutom blåste det storm och var allmänt rörigt. Men det gick ju bra ändå!

IFK-profilen Jan ”Keegan” Mattsson fyllde femtio och ställde till med fest. Jag var såklart på plats. Fester ska man undvika att tacka nej till.

Boken om den svenske mordbrännaren blev klar efter några månaders intensivt arbete. De tre sista månaderna under 2011 var de i särklass mest intensiva månaderna hittills i mitt liv.

Med anledning av boken blev det en helmorgon i TV4-huset i Stockholm och mer uppmärksamhet än jag någonsin hade räknat med.

I mars avgick jag som ordförande i IFK Mariehamn Ab och ersattes av Robert Söderdahl. Jag lovade stanna ännu detta år (2012) som viceordförande men avser sedan lämna styrelsearbetet och bli en vanlig supporter!

Inom det politiska livet slås jag med jämna mellanrum av skillnaden mellan stor och liten i den åländska vardagen. Till exempel så verkar folk ha roligare på Kökar än i Mariehamn.

Roligt hade vi också när IFK-supportrarna ordnade kickoff inför säsongen 2011. Det står inte stilla när de grönvita drar fram.

Frågan är inte längre om det finns lodjur på Åland utan hur många det handlar om. Och vad de ställer till med för rådjursstammen. På den här bloggen publicerades unika lodjursbilder som efter det spreds i media.

Mycket kretsade kring ekonomi och finanser under 2012. Som ordförande i lagtingets finans- och näringsutskott gäller det att både agera och reagera på händelser i vår omvärld. Jag skrev mycket (kanske för mycket) om detta. 1. Därför faller Europa. 2. Börsen kan ändå hantera krisen. 3. Ålands viktigaste utmaningar. Hittills har inget tytt på att det som står där inte stämmer, tyvärr.

Åland behöver jobb och nya idéer. Själv tycker jag någon borde börja föda upp höns på ett helt nytt sätt. Detta vore till exempel en affärsidé som kunde gå långt i skärgården.

En av IFK:s första träningsmatcher ägde rum på ett iskallt konstgräs. Redan då syntes det tydligt att Hela Ålands Lag hade något stort på gång inför säsongen 2012.

Framgång är enkelt. Man behöver bara en idé, en bra kompis och lite jävlaranamma. Sedan är det bara att börja jobba. Det fick jag lära mig under ett studiebesök till Komforthus i Hammarland.

Jag valdes in i styrelsen för Ålands sjöräddningssällskap och har fått förmånen att vara med och ta emot ett nybygge i form av en av världens modernaste sjöräddningsenheter. Den heter Svante G.

Jisses vad TREvligt det var att hålla på IFK senaste säsong! Lagets moral och beslutsamhet och otroliga sammanhållning ska stanna i mitt minne många år.

Mitt på självstyrelsens egen dag den nionde juni fick jag och några andra ålänningar Ålands självstyrelses jubileumsmedalj. Det var en dag som på många sätt var väldigt speciell.

Joel Pettersson är ständigt aktuell och alltid närvarande. Han skulle fyllt år den åttonde juni varför jag helt enkelt skrev ett brev till honom!

Jo, lite till om IFK. Vi tog ju som vana att dunka serieledare senaste år. Det får gärna bli en tradition – tills serieledarna är vi!

Bygg Ab fick av skäl jag aldrig känt mig bekväm med inte bygga den nya kajen i Mariehamn. Däremot byggde de en ny bro i Föglö med bravur!

Mitt i allt blev Mariehamn platsen för en riktig lyxjakt. En sådan som till och med föll James Bond på läppen!

Den här bloggtexten blev en av fjolårets mest lästa. Inte så konstigt. Johanna Grüssner och hennes Queenkör är värd all uppmärksamhet och mer.

Åland är debatternas förlovade land men när det gäller trollens kommentarer på tidningarnas hemsidor går tankarna till etikens träskområden. Troll ska alltså hållas efter, de gör ingenting annat än skapar ängslighet bland folk.

Och så fyllde förstås mor Christina år!

Entreprenörskapet lever och har hälsan på Åland. I varje fall i Kasteholm där Michael Bjöklund nu öppnat sin Smakby. Jag åkte dit någon månad innan allt stod färdigt. Bland annat fick jag reda på att han retat upp Frankrike!

Ett av mina nya uppdrag består av att vara vice ordförande i styrelsen för det lilla men välfungerande riskkapitalbolaget Ålands Utvecklings Ab. En dag besökte vi Plasto, en av dessa fantastiska industrier som finns i vårt landskap.

Blev också påmind om modellkarriären som varade en sommar men räcker som ett minne för hela livet!

Dagarna före julafton kom den nya boken ”Ålands Idrott. Historien om en ö och dess hjältar från 1897 till 2012”.  Den är på 420 sidor och ger en bild över den åländska idrottsrörelsen och hur den utvecklats i samklang med det åländska samhället. Över 1.000 ålänningar finns med i boken som ändå inte täcker allt. Det finns inte en sport där alla de som gjort skillnad finns nämnda. Uppdraget är till sin karaktär omöjligt då en så bred historik inte låter sig göras. Ändå är jag glad och stolt över att ha satt till pränt den historia som betytt och som betyder så mycket för så många. Här kan man läsa ett utdrag ur boken. 

Och med den lilla kavalkaden över året som gått får jag önska alla ni som läser denna blogg ett gott slut och, framför allt, ett gott nytt år. I morgon tar vi i med friska krafter!


Året som gått har på många plan varit ett synnerligen händelserikt år. Hoppas 2013 blir lika bra!

söndag 30 december 2012

Även hjältar blir äldre

I dag fyller en av mina allra första stora idoler år. Britten Gordon Banks OBE (Order of the British Empire) blir sjuttiofem år men är still going strong. Han är i dag ordförande i Stoke City FC som just nu ligger på en urstark åttonde plats i engelska ligan. Det är inte så konstigt. Med en sådan ledare kan det inte bli annat än bra! Banks har gått den långa vägen. Egentligen skulle han blivit murare i gruvan hemma i Sheffield men av det blev inget.

Han var målvakt och jag var målvakt och insåg att målvakten var lagets viktigaste länk. Det har jag fortsatt att tycka även efter det. Hur som helst. Gordon Banks var med och vann VM-guld för England 1966. Han gjorde sjuttiotre landskamper och var allmänt känd som ”Banks of England” i det att han sällan eller aldrig gjorde bort sig. Han är också mannen som med rena cirkuskonsten räddade nicken från Pelé och som sedan 1970 betraktas som ”Århundradets räddning”. Vad säger ni? Stämmer det?

PS Glöm inte bort att titta in på bloggen i morgon. Då listar jag hela det otroliga året 2012! DS

De här labbarna har stoppat fler fotbollar än de flestas. Numera ägnar sig Gordon Banks åt att leda sitt kära FC Stoke till nya triumfer. Och i dag fyller han sjuttiofem år!
Den bästa räddningen någonsin?

lördag 29 december 2012

Heder till lärare som vill mer

Jag minns tyvärr inte sammanhanget men den som berättade om Rasputin första gången var Kurt Lindh, vår historielärare i Godby högstadieskola. Lindh var en av de där på riktigt bildade lärarna som inte började stamma där läroboken tog slut. ”Skägget” som han kallades med anledning av just skägget missade aldrig ett tillfälle att ge oss, vi som satt i bänkarna, ett mervärde i form av de där orden som stannade lite längre. Dessvärre hade vi svårt att visa uppskattning över just dessa just då varför jag får nöja mig med att göra det nu. Jag har mängder av historier med mig ut i livet tack vare lärare och sedermera rektor Lindhs beslutsamhet att jobba lite hårdare än läroplanen krävde. Vet inte hur vanligt det är i dagens skola men man kan ju alltid hoppas.

Hur som. Där tillbringade vi dagarna i skolan med att läsa Fänrik Stål tills de satt och mycket mer. Fast vi stannade inte i Finland.  En av de figurer som vi uppehöll oss vid var den ”galne munken” Grigorij Jefimovitj Rasputin. Han var en man som började som småtjuv och missbrukare och slutade som ett hot mot tsardömet och älskare till tsarinnan. Detta pågick under samma dagar som Ryssland var på väg att falla sönder och som Finland blev en egen nation och som Åland gjorde allt för att få höra till Sverige. Det hände alltså grejer överallt men en del av energin (i tsardömet) gick åt till att få död på munken (trots att han aldrig var munk men inte heller drog sig för att använda Gud till allt möjligt, oftast för att få kvinnor i säng!) Detta, munkmordet, höll sånär på misslyckas. Den 29 december 1916 i St Petersburg gav man först Rasputin förgiftat Madeiravin, sedan cyanidkaka, två skott i kroppen varpå han steg upp igen och försökte fly. Han sköts under flykten i ryggen och i huvudet, kastrerades (för säkerhets skull) och slängdes sedan i floden. När han hittades någon dag senare visade det sig att han egentligen drunknat!

Rasputin var antagligen en storskojare men också en lebenman, en manipulatör, charmör och överlevare. Inte så konstigt att Boney M senare gjorde en låt om honom och att hans namn fortfarande lever bland oss. För egen del går mitt tack till ”Skägget” som begrep vad vi yngre aldrig fattade. Kunskap och bildning är aldrig tungt att bära. Ha en trevlig lördag!

Detta var en riktig karl. Tyckte vissa. Andra gjorde sitt bästa för att ta kål på honom. Men det krävdes mycket innan Rasputin till sist, den 29 december 1916 tog upp årorna för sista gången.
Låten om mannen, myten, legenden


fredag 28 december 2012

Ansvar för framtiden

År 2012 är snart till ända och 2013 står för dörren. Det är ett år som är fyllt av utmaningar och möjligheter. Precis som alla de år som passerat hittills. Skrev med anledning av det och en ledare samt en annan ledare en liten text till Ålandstidningen:

Det handlar om matematik

Det råder snabba kast på Ålandstidningens ledarsida vilket såklart är bra, lite skoj pryder skrift. Först slår skribent nummer ett, i ett skov av ”realism” gränsande till konservatism, fast att politiska visioner ska man undvika och att politikerna borde behålla fötterna i myllan. Sedan hävdar skribent nummer två att det är alltför dystert att skriva att pengarna är slut när de är slut. Den gemensamma nämnaren är svår att skönja men kan ha sin botten i viljan att leta fel hellre än rätt.

När det handlar om politiska visioner blir det kort. Jag är en varm vän av sådana och jag tror på riktigt att visioner och drömmar gör ändring över tid. Framför allt skapar det en framtidstro som är nödvändig i varje samhälle.

När det handlar om pengarna är utmaningen tuffare. Ledarskribent nummer två menar att det råder för mycket pessimism över finans- och näringsutskottets (FNU) betänkande och hävdar att eftersom undertecknad är känd för att se möjligheter (vilket är helt sant och något jag är stolt över) borde jag inte se problem. Åtminstone inte så hemskt stora problem.

Sanningen är att det ena på inget sätt utesluter det andra. Betänkandet från FNU och Ålands lagting är ett värdepapper som rätt använt ska stödja Ålands landskapsregering i det ofrånkomliga arbetet med att spara på de offentliga utgifterna för att på nytt kunna investera i framtiden. Det är nödvändigt för att våra barn och deras barn ska slippa betala för att vi inte förmår hantera vår ekonomi. Därför hävdar jag att betänkandet är behäftat med stor framtidstro och stark fokus på vad som borde göras.


Det offentliga Åland ska inte förväxlas med det privata näringslivet. Det privata näringslivet har hyfsad koll på sina kostnader och låter dem sällan växa sig större än intäkterna, i vart fall inte långsiktigt. Viking Lines megasatsning är viktigare än mycket annat liksom Eckerö Lines jätteinvestering på Tallinntrafiken och Maxinges köpcentrum i Jomala. Men några stora vinster (och därmed skatt) skapar det inte i det kortare perspektivet och det gör att trots att många små firmor går skapligt skapar det inte tillräckligt stora vinster – sådana som syns i skattegottgörelsen. Visst, så länge PAF fortsätter att gå bra växer återbäringen från lotteriskatten vilket är behagligt men inte tillräckligt. Det behövs Lundqvistrederier, Posten, Chipsfabriker och modiga entreprenörer och industrialister för att på nytt skapa vinster som gör skillnad.

Det privata näringslivet såg stormen komma och har förtöjt de flesta fartygen. Det offentliga Åland är inte där ännu men måste dit. Och samtidigt som det sker ska vi aldrig glömma att ständigt och outtröttligt driva på en utveckling som skapar nya företag.


Fakta är nämligen följande och dessvärre oomkullrunkeliga. Klumpsumman och skattegottgörelsen räcker inte till för att täcka de årliga utgifter som landskapet Åland under goda tider dragit på sig. Skälen är många men det är viktigt att slå fast en sak. Det bär ingenstans att bara se bakåt då vi ska framåt. Åland har hittills byggts med egna medel och man har även lyckats sätta undan rejäla summor till utjämningsfonden. Helt enligt ABC-boken i nationalekonomi. Utmaningen ligger i att de fonderade medlen varit för små och att fonden nu är tömd alltmedan utgifterna fortsätter att växa.

Liksom i alla hushåll där intäkterna är mindre än utgifterna måste nu också Åland se över kostnaderna. Mot den bakgrunden ska man läsa FNU:s betänkande. Det strukturella underskottet är gott och väl över tio miljoner euro. Alltså råder det ett glapp som måste täckas upp på annat sätt än genom klumpsummesystemet om kostnadsmassan inte kan krympas.

Besparingarna kommer att ske på flera olika områden och på olika sätt drabba alla ålänningar, inte mycket men något. Därför bantas sjukkostnadsavdragen, därför får studeranden något mindre i bidrag, därför måste skärgårdstrafiken struktureras om, därför krymper landskapsandelarna till kommunerna och därför måste ÅHS på allvar se över sina rutiner. Det blir såklart många protester för ingen vill förändra sin vardag, särskilt inte om mängden pengar som flyter in blir mindre. Ändå är det exakt vad som måste ske. För om inte moderskeppet Åland kan hantera sin egen ekonomi. Hur ska det då gå för resten?

Ekonomi har varken med pessimism eller optimism att göra. Det handlar om matematik och beredskap, mod samt vilja att vidta nödvändiga åtgärder.

Och med får jag önska alla god fortsättning, ett gott slut och ett framgångsrikt och friskt nytt år då vi med gemensamma krafter ska fortsätta arbetet med att skapa ett hållbart och finansiellt stabilt självstyrt landskap.


Jörgen Pettersson (C)

Ordförande i finans- och näringsutskottet
Och för att nå så många som möjligt med budskapet som är viktigt skickade jag en text även till Nya Åland:
Självstyrelsen kräver sunda finanser

Landskapet Ålands offentliga ekonomi befinner sig i en utmanande situation. Dagarna före jul godkände Ålands lagting det betänkande som finans- och näringsutskottet formulerade med anledning av den föreslagna budgeten för år 2013. Det är ett värdepapper som rätt använt ska stödja Ålands landskapsregering i det ofrånkomliga arbetet med att spara på de offentliga utgifterna för att på nytt kunna investera i framtiden.

Arbetet är inte enkelt men nödvändigt. Av våra förfäder har vi fått ett arv som vi ska förvalta och överlämna i minst lika gott skick till våra arvingar och så vidare. Det handlar om att sköta vår självstyrelse och utveckla den så långt det någonsin är möjligt. För att lyckas med det krävs en sund ekonomi.

Det offentliga Åland ska inte förväxlas med det privata näringslivet. Det privata näringslivet har hyfsad koll på sina kostnader och låter dem sällan växa sig större än intäkterna, i vart fall inte långsiktigt. Viking Lines megasatsning är viktigare än mycket annat liksom Eckerö Lines jätteinvestering på Tallinntrafiken och Maxinges köpcentrum i Jomala. Men några stora vinster (och därmed skatt) skapar det inte i det kortare perspektivet och det gör att trots att många små firmor går skapligt skapar det inte tillräckligt stora vinster – sådana som syns i skattegottgörelsen. Så länge PAF fortsätter att gå bra växer återbäringen från lotteriskatten vilket är behagligt men inte tillräckligt. Det behövs Lundqvistrederier, Posten, Chipsfabriker och modiga entreprenörer och industrialister för att på nytt skapa vinster som gör skillnad.

Det privata näringslivet såg stormen komma och har förtöjt de flesta fartygen. Det offentliga Åland är inte där ännu men måste dit. Och samtidigt som det sker får vi aldrig glömma att ständigt och outtröttligt driva på en utveckling som skapar nya företag.

Fakta är nämligen följande. Klumpsumman och skattegottgörelsen räcker inte till för att täcka de årliga utgifter som landskapet Åland under goda tider dragit på sig. Skälen är många men det är viktigt att slå fast en sak. Det bär ingenstans att bara se bakåt då vi ska framåt. Åland har hittills byggts med egna medel och man har även lyckats sätta undan rejäla summor till utjämningsfonden. Helt enligt ABC-boken i nationalekonomi. Utmaningen ligger i att de fonderade medlen varit för små och att fonden nu är tömd alltmedan utgifterna fortsätter att växa.

Liksom i alla hushåll där intäkterna är mindre än utgifterna måste nu också Åland se över kostnaderna. Mot den bakgrunden ska man läsa FNU:s betänkande. Det strukturella underskottet är gott och väl över tio miljoner euro. Alltså råder det ett glapp som måste täckas upp på annat sätt än genom klumpsummesystemet om kostnadsmassan inte kan krympas.

Besparingarna kommer att ske på flera olika områden och på olika sätt drabba alla ålänningar, inte mycket men något. Därför bantas sjukkostnadsavdragen, därför får studeranden något mindre i bidrag, därför måste skärgårdstrafiken struktureras om, därför krymper landskapsandelarna till kommunerna och därför måste ÅHS på allvar se över sina rutiner. Vi måste spara men vår välfärd kommer alltjämt att ligga bland de mest utvecklade i hela världen.

Det blir såklart många protester för ingen vill förändra sin vardag, särskilt inte om mängden pengar som flyter in blir mindre. Ändå är det exakt vad som måste ske. För om inte moderskeppet Åland kan hantera sin egen ekonomi. Hur ska det då gå för resten?

Och med får jag önska alla god fortsättning, ett gott slut och ett framgångsrikt och friskt nytt år då vi med gemensamma krafter ska fortsätta arbetet med att skapa ett hållbart och finansiellt stabilt självstyrt landskap.


Jörgen Pettersson (C)
Ordförande i finans- och näringsutskottet


Den egna skallen är en listig uppfinning. För det är inne i den som man själv väljer hur man vill att omgivningen ska se ut. Tycker man det är dåligt blir det så. Tycker man allt är bra, blir det så. Tolkningen ligger i betraktarens ögon,  

torsdag 27 december 2012

Sveriges alla nya ord

Om man som jag är förtjust i ord och dess meningar är Svenska Språkrådets ordlista över nya svenska ord en skatt. Fast hur har vi det egentligen på Åland där vi ju ofta brukar gå vår egen väg. Har vi några bra ord att komma med?
Hade kapten Haddock kommenterat Tintingate i Stockholm hade det inte blivit nådigt. Nu är spektaklet dessutom ett nytt ord!
Vill du testa hur många av de nya du kan, klicka här.

Här är hur som helst de nya i Sverige:


brony
vuxen man som älskar leksakshästarna My little pony och tv-serien Friendship is magic, som handlar om dessa. Första belägg: 2012. Brony är en sammansättning av ”brother” och ”pony”. En brony är en del av den äldre fanskaran som gillar ”Friendship is magic”.
Helsingborgs Dagblad 28 oktober 2012

conversesjukan nytt namn på en uppsättning hälsoproblem som kan orsakas av tygskor med platta sulor. 2012. Hösten är sneakerssäsong och tunna, platta skor är mer populära än någonsin. Men traskar du runt i platta gympaskor med tunna sulor kan du få ont i hela kroppen. Vissa läkare kallar det skämtsamt för ”Conversesjukan”. Värmlands Folkblad 11 oktober 2012 [efter skomärket Converse]

dna-mikrochip ett chip med en uppsättning mikroskopiska dna-prickar, som används för att analysera genetiskt material och nu också för att lagra dna-kodade data; kallas även dna-chip och biochip. 2012. Harvardforskare har hittat ett sätt att lagra över en miljard gigabyte filer i ett gram dna. Informationen kan lagras i hundratusentals år. [...] Han är en av forskarna bakom studien, där flera vanliga filer, däribland utkastet till en bok, förts över till ett dna-mikrochip. TT 22 augusti 2012

drinkorexi beteende med självsvält inför alkoholkonsumtion. 2012. Många unga svälter sig på dagtid för att kunna dricka kaloririk alkohol med gott samvete på kvällen. Beteendet kallas drinkorexi och riskerar att få svåra konsekvenser. Dagens Nyheter 5 februari 2012
[bildat i analogi med anorexi]
emoji ökad användning: animerade symboler för att uttrycka känslor i elektronisk text. 2008. Smileyn har fyllt trettio år [...] Det gula cirkelformade ansiktet dök upp som smiley på vissa tekniska plattformar. Och så småningom föddes emojin, den färgglada animerade smileyn. Dagens Nyheter 1 oktober 2012 [från japanskan via engelskan; sammansättning av 絵 (e) ’bild’ och 文字 (moji) ’tecken, bokstav’]

eurobävning
ord för att beskriva att eurosamarbetet skakar i grunden. 2012.
Världens centralbanker förbereder skydd mot en eurobävning efter det grekiska valet. TT 15 juni 2012

fysisk cd, fysisk skiva ökad användning: ny benämning på cd-skiva, för att kontrastera mot digital musiksamling. 2004. Fundamenten i hela min verksamhet har förändrats och det gör att jag inte riktigt känner mig hemma. Jag vill ha en fysisk skiva och jag vill att hela världen ska vilja ha det, säger Per Gessle som tillägger att han är väl medveten om att han lever i en ”löjlig bubbla” som är färgad av nostalgi. TT Spektra 3 april 2012

grexit greklands eventuella utträde ur EMU. 2012.
Hur skulle en ”grexit” (grekiskt utträde ur EMU) påverka Stockholmsbörsen? Aktiespararen 1 juni 2012
[från engelskan; sammandragning av Greece ’Grekland’ och exit ’utträde’]

hackathon, hackaton ökad användning: tävling eller utmaning där programutvecklare samlas och arbetar intensivt med en specifik uppgift, ibland flera dygn i sträck. 2011. Under ett hackathon stängs utvecklarna in under en begränsad tid för att förbättra eller utveckla nya produkter. Målet är att jobba mer innovativt och snabbt kunna testa om nya idéer håller måttet. Ny Teknik 25 april 2012
[från engelskan; sammandragning av hacking ’programutveckling’ och marathon ’maraton’]

henifiera byta ut pronomenen hon och han mot hen. 2012.  I natt lades en ”henifierad” kopia av DN.se upp som en replik på Gunilla Herlitz hen-förbud i Dagens nyheter. Journalisten 12 september 2012 [används speciellt om att möjliggöra könsneutral surfning med applikationer som byter hon och han mot hen på webbplatser]

hubot benämning på människoliknande robot i tv-serien Äkta människor. 2011. I en nära framtid, eller kanske en parallell nutid, är humanoida robotar – ”hubotar” – lika vanliga som mobiltelefoner.
Dagens Nyheter 16 januari 2012

klämspärr ökad användning: inpasseringsspärr med glasskivor som dras isär vid inpassering och kläms ihop för att stänga spärren. 2010. Efter den senaste tidens svidande kritik mot de så kallade klämspärrarna som skadat och klämt resenärer lanserar SL en potentiell lösning.
Metro Stockholm 16 oktober 2012

kopimism ökad användning: politisk och religiös ideologi med informationsfrihet i centrum. 2008. Nätpiraternas egen religion, kopimismen, har blivit officiellt erkänd som religion i Sverige.
TT 5 januari 2012 [från informationsfrihetsfilosofin kopimi (av engelskans copy me); uppmärksammades i medierna efter att Det missionerande kopimistsamfundet fått officiell status som religion]

kramtjuv
ficktjuv som kramas för att komma åt offrets fickor. 2012. En kramtjuv har gripits i Gävle. Vid fyratiden i lördags morse blev en ung man omkramad av en 22- åring, som försvann med hans plånbok. [...] Kramande ficktjuvar har uppmärksammats även i Stockholm. TT 13 februari 2012

köttrymden
ökad användning: benämning för världen utanför cyberrymden; kallas även köttvärlden. 2009. Inbitna datoranvändare gillar nämligen inte uttryck som ”in real life”. Livet vid bildskärm och tangentbord är, säger de, lika reellt som livet i den så kallade köttrymden. Computer Sweden 16 oktober 2012

livslogga
att kontinuerligt bilddokumentera sitt liv. 2012. Fenomenet kallas livslogg eller lifeblog [lifelog, min anmärkning] och används i dag mest som hjälpmedel för människor med grava minnesproblem och av forskare. Computer Sweden 23 oktober 2012 [idén har funnits länge, men nu finns konsumentprodukter för detta: en kamera fäst på kroppen tar bilder med några sekunders mellanrum och laddar upp dem till molnet]
läshund
hund som används i läsundervisning. 2012. Fenomenet reading dog, läshundar, har blivit vanligt i USA och England de senaste åren, men i Sverige är skolhundar fortfarande relativt ovanligt. [...] Det hela går något förenklat ut på att specialdresserade hundar har en positiv inverkan på elevers studiemotivation. Att läsa högt blir till exempel lättare om en intresserad hund ligger i knät.
Tidningen Årsta/Enskede 15 september 2012

matbil
ny betydelse: ambulerande restaurang. 2012. Taqueria el Sombrero, som håller till i en matbil på S:t Eriks torg, har också funnits i drygt två år. Men de ser inte alla nya texmex-ställen som konkurrenter. Upsala Nya Tidning 19 oktober 2012

memil
medelålders man klädd i cykeldräkt av lycra, som cyklar hänsynslöst; kallas även ninjacyklist och härskarcyklist. 2011.
Cykling ökar som transportmedel. Men hänsynen till medtrafikanterna minskar och aggressiviteten ökar på det vägutrymme, där olika slag av cyklister ska samsas, inte sällan med gående. I Stockholm finns ett nytt namn på fartdårarna. De kallas memil medelålders män i lycra. Oskarshamns-Tidningen 10 augusti 2012 [förkortning för medelålders man i lycra efter motsvarande engelska uttryck mamil, middle-aged man in lycra]

mjuk betalvägg funktion som tillåter tillgång till en begränsad del av innehållet på en webbplats innan betalning krävs. 2012. Tidningsföretagen sneglar på varandra i jakten på en fungerande modell för att kapitalisera det redaktionella materialet på webben. De flesta studerar en modell som i branschen kallas ”mjuk betalvägg”. Den går ut på att man fritt får läsa ett visst antal artiklar per månad, exempelvis fem eller tio, men får betala om man vill komma åt fler. TT 29 oktober 2012 [en betalvägg hindrar dig från att se innehållet på en webbplats om du inte har betalat, medan den mjuka betalväggen ger dig viss tillgång utan betalning]

mossgraffiti ökad användning: graffiti med mossa. 2009. I stället för miljöfarliga färger växer nu trenden att blanda mossa med yoghurt, öl och socker i en mixer. Smeten målas sedan på väggar, stenar och krukor. Efter några veckor börjar mossan växa och vips så har man skapat mossgraffiti. Dagens Nyheter 4 juli 2012
märk-dna
vätska innehållande speciell dna, som används för stöldmärkning. 2012. Det är efter en prövoperiod i Stockholm som polisen nu beslutat att använda sig av märk-DNA över hela landet. Metoden går ut på att butiker, värdeväskor och andra stöldbegärliga föremål besprutas med en osynlig och luktfri vätska som innehåller en unik DNA-uppsättning. När rånarna sedan kommer i kontakt med vätskan går den att spåra i upp till två månader – även på huden.
Metro Stockholm 27 april 2012

nomofobi
ökad användning: fobi mot att inte ständigt vara tillgänglig och uppkopplad mot nätet med mobiltelefonen. 2008. Har du svårt att stänga av mobilen i sommar? Blir du nervös om den laddar ur? Kanske har du drabbats av nomofobi, ett tillstånd som kan framkalla både stress och panikkänsla. Dagens Nyheter 5 augusti 2012. [från engelskans nomophobia; sammandragning av no mobile phone phobia]

ogooglebar
ökad användning: som inte går att hitta på webben med en sökmotor. 2008. En mil, 20 ogooglebara frågor och sex krävande utmaningar. Det var ingen vanlig tipspromenad – det var Läjesgauet. Hallands Nyheter 13 augusti 2012

pekskärmsvantar
fingervantar som går att ha på sig när man använder telefonens pekskärm. 2012. Ja okej, riktig vår står överst på önskelistan. Men tills dess vore det toppen med ett par pekskärmsvantar som man slipper dra av sig när man vill byta låt. Genialiskt! City Malmö 20 april 2012

petabyte
ökad användning: 1024 terabyte. 2001. Terabytegränsen är passerad för hårddisken på datorn du har hemma. Tusen gigabyte. Ett stort företag har mycket mer på servrarna: petabyte, exabyte, kanske zettabyte. Computer Sweden 17 augusti 2012

queerpolska
ökad användning: pardans utan roller kopplade till kön. 2010.
Skaka de lurviga på Folkmusikkaféet, där du kan dansa livlig queerpolska klockan 18.00–19.30. Var redo att växla roller och danspartners. Nordvästra Skånes Tidningar 31 maj 2012 [queersalsa har länge varit populärt och allt fler dansar nu alla typer av pardans utan roller kopplade till kön, vilket gör att alla kan dansa med varandra]
robotdräkt
ny betydelse: datoriserad dräkt med yttre ”skelett” för stöd vid rehabilitering. 2012. Vid till exempel en stroke försämras kommunikationen mellan hjärnan och musklerna, vilket ger personen sämre rörelseförmåga. Men även svaga signaler kan nå musklerna och avläsas via huden. Med hjälp av elektroder som placeras på huden över lämpliga muskler fångas dessa signaler upp, förstärks av robotdräkten och översätts till aktivering av exoskelettet som därmed kan ge stöd för rörelser. Västerås Tidning 25 augusti 2012

robotfälla
ökad användning: test som lätt kan lösas av människor, men inte av datorprogram (robotar); kallas även robotfilter. 2006.
Den 1 december förra året infördes ett stopp för robotstyrda massbyten av fonder inom premiepensionssystemet. Då infördes också en captcha, en så kallad robotfälla, som skulle göra massbyten omöjliga. TT 20 september 2012 [används bland annat för att hindra datorprogram från att registrera e-postkonton]

ryggplankning
metod för att passera genom klämspärrar (se detta ord) utan biljett. 2012. Den nya trenden är ryggplankning och innebär att man tar rygg, alltså går tätt intill någon som drar sitt kort och passerar spärren innan dörrarna slår igen. Metro Stockholm 27 augusti 2012

räckviddsångest
ökad användning: rädsla och obehagskänslor hos elbilsförare orsakade av möjligheten att batteriet laddas ur och bilen stannar innan de är framme. 2009. Med elbilar har vi fått en ny medicinsk term: range anxiety. Räckviddsångest. Den yttrar sig i form av stigande oro, höjd puls och tilltagande kallsvett i takt med att kraften i batteriet sinar. Dagens Nyheter 24 mars 2012

spelifiera
göra spel av vardagssysslor, speciellt med tekniska hjälpmedel. 2011. Det kallas gamification, sättet att spelifiera sin vardag, och det har blivit alltmer vanligt. Att ta in leken i våra aktiviteter genom att lägga ett tjockt lager speldesign på sysslorna. Allt för att göra dem lite roligare och lite lättare att klara av. Dagens Nyheter 18 juli 2012. [mobilappen kan spela upp ljudet av hungriga zombier som jagar dig för att du ska jogga snabbare och du kan ge dig själv poäng eller en digital guldstjärna när du gjort något bra]

spårtjuv, spårrånare person som stjäl eller rånar i spårtrafikmiljö. 2012. För en månad sedan var han Sveriges mest jagade man. Nu åtalas spårtjuven för två fall av grov stöld. Metro Stockholm 9 oktober 2012 [efter att en medvetslös blivit bestulen och lämnad på tunnelbanespåret att bli överkörd av den så kallade spårtjuven rapporterade medierna även om andra spårtjuvar och spårrånare]

ståhjuling
samlingsnamn för tvåhjuliga, självbalanserande fordon. 2012.
Segway har blivit ett begrepp när det gäller tvåhjuliga och självbalanserande fordon. När Roblife Group nu introducerar liknande fordon lanserar man namnet ståhjuling. Sydöstran 24 oktober 2012 [tidigare har även benämningen gåhjuling föreslagits]

Tintingate
reaktionerna på att ungdomsavdelningen på biblioteket på Kulturhuset i Stockholm flyttat ut Tintinalbum ur hyllorna med motiveringen att de ger en nidbild av exempelvis afrikaner och har ett kolonialt perspektiv. 2012. Elva dagar efter Dagens Nyheters intervju med Behrang Miri har Tintin-gate utvecklats till en intressant och viktig debatt om svensk rasism. Expressen 6 oktober 2012 [bildat i anslutning till andra uttryck med -gate, som uttryck för en skandal som kan få en makthavare på fall, efter Watergateaffären]

tårtgate
reaktionerna på att kulturministern skar i en tårta formad som en kvinna, där konstnären Markode Linde agerade kvinnotårtans huvud i så kallad blackface-sminkning. 2012. Lena Adelsohn Liljeroth skrattar och skär i en tårta som föreställer en svart könsstympad kvinna. Bilden har skapat våldsamma reaktioner och lett till krav på kulturministerns avgång. [...]Händelsen debatterades även flitigt på sociala medier där den fick namnet tårtgate. Expressen 18 april 2012 [jämför Tintingate]

utvigning
avslutningsceremoni. 2012. Okej, vi står uppenbarligen väl rustade för en OS-utvigning. Bring it on. Twitter @juanitafranden 12 augusti 2012 [bildat i analogi med invigning]
visukal
teaterform som passar både döva och hörande. 2011. Nu blandas hörande och döva skådespelare, dansare och musiker på scenen. Ordet visukal är en sammanblandning mellan visualisera och musikal. Nerikes Allehanda 28 februari 2012

zlatanera
klara något med kraft, ”dominera”. 2012. "Ibra" zlatanerar på årets prisgalor. TT 23 november 2012. [från franskan; efter fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic, som ”dominerar” på och utanför fotbollsplanen]

över- och underklassafari bussresa för att se hur människor från andra socioekonomiska klasser lever. 2012. Två dagar efter bussturen tog begreppet ”överklassafari” en ny vändning. På Facebook skrev Kristdemokraternas näst högste tjänsteman Patric Rylander att han ville anordna en ”underklassafari” och eftersökte möjliga platser att besöka [...] Expressen 5 februari 2012. [Förbundet allt åt alla arrangerade i januari 2012 en busstur med namnet överklassafari och i den debatt som uppstod med anledning av detta myntades även ordet underklassafari].

tisdag 25 december 2012

Smakprov ur historien

Som ni kanske märkt har jag lagt sista handen vid en bok som berättar den åländska idrottshistorien. Det är en lättnad att projektet är i mål men också en slags saknad att inte längre ha historien att blicka tillbaka på. Hur som helst finns boken nu till salu på Lisco och i Mariehamns bokhandel. Tänkte så här juldagen till ära dock bjuda på ett litet smakprov till ur boken. En del av det hela handlar om ingen mindre än legendariska Borghill Lindholm:
”Sundsprofilen Borghill Lindholm har starka minnen från de tidigaste tävlingarna. Vi går tillbaka till 1929 då IFK Mariehamn och Sunds IF för första gången möts i en klubbkamp. Inte bara de närmast inblandade kom för att vara med. Vägarna kantas av intresserade åskådare. Dessa kamper som oftast tar två dagar i anspråk fortsätter en bra bit in på 1930-talet.

Platsen 1929 är Finby och man springer barfota på makadamen längs landsvägen. Till exempel är det 100 meter nästan exakt från Klippan till Rostens. Fältena rensas från koskit innan kastgrenarna kan avgöras.

Än så länge är det bara killar som tävlar, minns Borghill Lindholm som sällan missar en tävling. För att ha något att göra är hon oftast tidtagare, hon köper till och med en egen klocka för att kunna vara med.

– Men jag testade också tresteg och kula. Och skrev protokoll, säger hon.

Kula var inte riktigt kula som vi känner det i dag.

– Vi använde en stor sten. Jag var rätt bra, vann ofta över pojkarna, ler Borghill.

Intresset för sport och idrott är det inget fel på. Så fort tillfälle ges testar Sundsungdomarna även spjut och diskus. Sund är tidigt ute med egna klubbtävlingar där priserna utgörs av silverskedar. Inte bara det. I prestigefyllda klubbkampar tar man regelbundet upp kampen mot IFK Mariehamn som hunnit längre i sin organisation.

Fast alldeles helt friktionsfritt är det inte att hänge sig åt sport och lek.

– De äldre tyckte nog att det var rätt onödigt. I alla fall de allra flesta av dem, säger Borghill.

Friidrott är vanligast, fotbollen har inte riktigt nått fram än. Helger och lov används till spika ihop hoppställningar, gräva gropar för längdhopp, göra om betesmarker till löparbanor och samtidigt riskera skäll från bönderna. Allt sådant som i dag alla tar för självklart att någon annan ordnar.

Klubbkamperna är hårda bud. Sundsborna tycker mariehamnarna är ”stroppiga”. Och vice versa får man förmoda.

– När stadsborna, som oftast vann, förlorade skyllde de på Róstens havregrynsgröt. De övernattade i hans pensionat, minns Borghill Lindholm.”

Och så några bilder ut den 420 sidor tjocka boken:

Far och son Gösta och Jörgen Berglund var skickliga bågskyttar. Här poserande på en åker i Godby.
Eino Parkkinen var en idrottsledare som såg detaljerna alla andra missade. Dessutom var han en hårding på i stort sett alla idrotter.

IFK Mariehamns första skiddrottning hette Sylvia Lindfors. Tillsammans med syster Linnea dominerade hon i stort sett hela 1940-taet.
Så här såg det ut när dåvarande Idrottsparken, nuvarande Wiklöf Holding Arena, invigdes.
Det här med vallning var inte lätt förr och är inte lätt i dag. Men en som klarat det bättre än de flesta är Göran Bengtz, Jomalabon som redan från början begripit sig på vikten av idrott som samhällsbyggare. 
Sven Holmén var Kökarbon som sprang snabbare än i stort sett alla andra. Han var urfadern i den Holménsläkt som under hela 1900-talet och 2000-talet levererat storlöpare. 1935 vann Sven Holmén Ålands första guld i SFI-mästerskapen i Gamlakarleby. Tack vare stegen som beskrevs som ”tunga och kraftiga”.
Förr skidade man tävlingar mitt i staden.
 Detta är bara ett axplock ur boken som innehåller hundratals bilder. Här finns ett annat litet utdrag!


måndag 24 december 2012

En härlig jul till alla

Julafton är på många sätt mer definierande än alla andra högtider. Visst, ett nyår är också till sin natur svartvitt. Ett år byter ut ett annat år och gamla chanser blir som nya. Julen är ändå den högtid som i vart fall jag alltid förhållit mig starkare till medan nyåret följt med av bara farten. Före jul ska projekt vara avklarade, vänner påhälsade, skinkan klar och godiset ordnat. Därför kommer den 24 december alltid som en befrielse och en punkt. Det som inte är klart då får vara till följande jul. Eller nåt. Särskilt de tidiga timmarna är som gjorda för omtanke. De sista klapparna som slås in. Frukosten med ljummen julskinka. Det starka kaffet och julmusiken som håller ännu i dag men är obsolet i morgon.

Årets jul är sensationell till sitt upplägg. Åtminstone för alla arbetstagare. Längre än så här blir ingen ledighet. Först på torsdag börjar samhället kugga i på nytt för att sedan kastas in i nyårsfirandet. Tag vara på dessa dagar för de kommer aldrig tillbaka.

Julen är en högtid som liknar ingen annan och den ger chans till fördjupning och förtäring och förnöjelse, allt sådant som människan behöver, mår bra av och kräver. Själv ämnar jag slå mig ner och läsa de där böckerna som aldrig blev lästa i höstas och lyssna till den där musiken jag brukar drömma om. Går det dessutom att passa in långa promenader är saken biff, som det lustigt nog heter.

Till er alla önskar jag en riktigt skön julafton. Bilderna nertill är från vänner världen över som likt vi går ner i tempo och laddar batterierna för allt spännande som väntar på andra sidan jul (och nyår).
På Cayman har man något mindre snö än vi här på Åland. Här är vattnet klarare än på de flesta andra platser i världen. Här kan man också kyssa stingrockor om man vill. (De är inga goda kyssare, kan jag meddela.)
Färöarna hör till de vackraste platserna som finns på denna planet. Ögruppen består av arton öar och människor som gör skillnad. De har lyckats med ganska mycket som vi på Åland hittills gått bet på. Vi behöver lite mer färöism i oss.
Ösel har oftast minst lika mycket snö som vi. Det är en magnifik ö. Stor och bastant och fylld av vägar. Numera finns här också en golfbana samt en väl utbyggd turismindustri.
Familjen Ekström bor i Östernäs där klimatet påminner mycket om det i norra stan. Fast som i Finström är det naturligtvis inte...
För där ligger snön djupare och kylan är bistrare. Precis som det ska vara på vintern! Bilden är från Godby och vännerna Lasse och Birgit. 
På Gotland ligger man i hårdträning inför NatWest Island Games som nästa år arrangeras på Bermuda.
Från Grönland kommer den här fina bilden på idrottskvinnor och -män som gör sig redo för utmaningarna som väntar på Bermuda. 
Och ett riktigt gott nytt år efter en skön jul tillönskas alla med det här kortet från Färöarnas idrottsförbund.

söndag 23 december 2012

115 år åländsk idrott

I boken Ålands Idrott (Historien om en ö och dess hjältar från 1897 till 2012) möter ni gårdagens och dagens hjältar i en kombination som aldrig tar slut. Den första fotbollsmatchen som hölls på Bomarsunds borggård finns noga beskriven. Och mycket, mycket annat. Dagens chefsstrateg Pekka Lyyski berättar om resan från den dagen han bestämde sig för att Åland skulle få ett elitlag fram till dagens IFK Mariehamn och fjärdeplatsen i ligan. Dagens stora idrottsstjärnor finns porträtterade. Bilderna i boken kan räknas till långt över 100.

Boken kom från tryckeriet i går och finns att köpa på Lisco och Mariehamns bokhandel.

Här är ett litet utdrag ur boken:
Om förståelsen för lek och tävlan var mindre på landsbygden fram till 1950-talet var det annorlunda i städerna. Där startade idrottsrörelsen tidigare, till stor del tack vare industrialiseringen som gav folk tid över till annat. Tack vare järnvägar och ångbåtar blev det också enklare att färdas till varandra och därmed vidga sina vyer och pröva sina krafter mot fler än de egna kompisarna. Det finns gott om exempel på sportevenemang i städerna från mitten av 1800-talet. Fast inte på Åland. Inte förrän sekelskiftet mellan 1800 och 1900 började ett mer organiserat idrottsliv skönjas i öriket som då ännu hörde till Ryssland.

1897 bildades Åländska segelsällskap (ÅSS). Den första kappseglingen samlade 32 deltagare. Där möttes även två av den kommande Ålandsrörelsens främsta företrädare, Julius Sundblom och Carl Björkman. De blev vänner genom sporten och fann kanske där den första nödvändiga gemensamma nämnaren till ett fortsatt umgänge. Det finns gott om liknande exempel där vänskap genom idrott burit långt mycket längre än till nya mål och bättre tider.

Efterhand blev fler intresserade av att tävla. Segling blev friidrott som blev orientering, bollsporter, hela idrottsföreningar med många verksamheter och fler och större tävlingar. Till en början var idrottens verklighet männens värld men även det skulle komma att ändras i takt med att samhället utvecklades. På vägen till i dag har vi passerat bandy, hastighetsåkning på skridsko, backhoppning, armbrytning, konståkning, frisbeegolf, squash och många andra idrotter som testats men inte fått fäste. Ålänningarna har aldrig tvekat att sig an nya sporter allt eftersom de dykt upp. Nyfikenheten har alltid funnits där liksom ett genuint intresse att lära sig nya skickligheter.

De aktiva lärde sig ta ansvar, ledarna lärde sig att inspirera och visa andra vägen framåt, samarbete var nyckelordet. I dag är det många ålänningar som genom att ha fostrats inom idrotten är redo för större och tyngre uppgifter. Den här boken är inte bara en återblick på de tider som ligger till grund för dagens framgångar. Det är också en påminnelse om att bakom varje landvinning ligger hård träning och goda förberedelser. Inte att förglömma en stor portion mod. Och lite tur.

Det krävs en by för att fostra ett barn. Det krävs en hel ö för att skapa duktiga idrottare. Det har Åland lyckats med. Detta är historien om hur det gick till.

Backen i Frebbenby finns med bland bildskatterna i historiken.
Viking Granskog och Nils Dahlman är nöjda över en medalj från dåvarande finländske presidenten Urho Kekkonen.
Alf ”Kiffa” Lindblad var en av alla de ledare som på riktigt gjort skillnad i åländskt idrottsliv.

torsdag 20 december 2012

Det sista budgettalet

Efter trettio intensiva dagar i finans- och näringsutskottet, sextiosju höranden och diskussioner på bredden, tvären och längden gick budgetbehandlingen i Ålands lagting i mål i går.  Jag sade några ord om detta till Ålands radioI dag är det ledigt och i morgon fredag sker de avgörande omröstningarna.

I den sista presentationen för i år föll mina ord ungefär så här:
Fru talman, 
I går presenterade jag på finans- och näringsutskottets vägnar fyra olika betänkanden kring fyra nya lagar vilka alla på sitt sätt är en del av den budget jag nu ska presentera. Förslagen är till vissa delar djuptgående och innebär inbesparingar för i stort sett alla. Studeranden får det lite sämre. Avdragen för sjukdomskostnader blir lite lägre och kommunerna får lite mindre i överföringar från landskapet.

Åtgärderna vidtas för att på sikt göra så landskapets kostnader över tid är lika stora som eller helst lite mindre än intäkterna. I dag är fallet tyvärr annorlunda. Landskapet Åland gör varje år av med mer pengar än som flyter in. Så har det varit i flera år och hittills har vi räddats av den utjämningsfond som i och med nästa års underskott töms. Efter det kan vi inte längre täcka upp nya förluster med gamla vinster. Läget är besvärligt men på inget vis hopplöst, om vi förmår greppa allvaret och på riktigt ta tag i de utmaningar vi står inför. Utgångsläget är följande lite övergripande uttryckt. 
Den stora klumpsumman stiger mindre än planerat under 2013, skattegottgörelsen stiger knappast i någon större utsträckning medan lotteriskatten visar en stigande tendens. 2013 blir alltså ett svårare år medan prognoserna för 2014 och 2015 kan utvecklas i en positivare riktning. Sammantaget kommer dock inte inkomstsidan att ljusna väldigt mycket under de kommande tre åren. Alltså är det på kostnadssidan vi måste arbeta. Vi är inte ensamma om detta. I Finland genomför man samma arbete liksom i Sverige och i resten av Europa. I stort sett samtliga europeiska nationer brottas med sina egna kostnader och gör allt för att få ner dem. På sina håll drar man sig inte ens för att sänka eller frysan löner för offentliganställda.

I dag har jag nöjet att presentera finans- och näringsutskottets betänkande kring resten av budgeten för 2013. Tyvärr har jag inte så värst goda nyheter med mig. Om vi som bor på Åland ska lyckas skapa balans i den offentliga ekonomin krävs med stor sannolikhet ytterligare nedskärningar utöver de som diskuterades i går och utöver de som ingår i denna budget som lagtinget nu har på sina bord. Detta beror inte på felbedömningar eller misstag eller konstiga prioriteringar. Det kommer sig av att inkomsterna inte når upp till förväntade nivåer alltmedan kostnaderna på vissa områden närmast skenar. Av det skälet har vi från utskottets sida understrukit att landskapsregeringen antagligen i brådskande ordning bör återkomma med en utvidgad omställningsbudget i början av nästa år. Utskottet har i sitt arbete med budgeten erfarit några besvärande sanningar.

Underskottet i ÅHS är till exempel för år 2012 till följd av en överoptimistisk budgetering större än någon på riktigt begripit. Därför har utskottet tvingats dra bort 600.000 euro från inkomsterna och lägga till 2,4 miljoner euro på utgiftssidan. Detta på flera sätt nya underskott på tre miljoner euro följer nu med in i nästa budgetår varför behovet av inbesparingar är brådskande. Från utskottets sida vill vi också inskärpa nödvändigheten av att med det snaraste höja högkostnadsskyddet för att alls göra högre inkomster möjliga. ÅHS med sina drygt 40 procent av samhällsapparaten är central när det gäller arbetet med att nå en budget i balans.

Det förtjänas i sammanhanget understrykas. Den åländska välfärden är inte generellt sett hotad. Vi lever gott och vi har råd med inbesparingar utan att det kommer att märkas väldigt mycket i vår vardag. Men för att försäkra oss om en självstyrd framtid måste dessa sparförslag genomföras med stor disciplin och med en genuin vilja. De tider när en budget var en slags förhoppning är förbi. Det är på riktigt nu. Och det inkluderar alla, studeranden, medborgare, kommuner, alla. Vi måste nå en kostnadsnivå som är uthålligt hållbar och i det arbetet är områden som ÅHS, Ålands gymnasium och skärgårdstrafiken centrala, de tre utgör mer än halva driftsbudgeten.

Därför ber finans- och näringsutskottet också regeringen återkomma med en ekonomisk halvårsuppföljning lagom till att lagtingets höstsession inleds. Med det vill vi från utskottet understryka att ekonomin kommer först när det gäller utvecklandet av hela vårt samhälle. Ekonomin kommer också tvåa och trea och ska i allt väsentligt ligga till grund för det vi gör. Utan en egen ekonomi i balans kan en självstyrelse plötsligt visa sig vara bara tomma ord. 
Det finns mycket att göra innan vi kan andas ut och konstatera att vi nått en ekonomi i balans. Samhällsservicereformen måste gå vidare och redan i vår bli konkreta förslag. Ålands hälso- och sjukvård får inte längre vara en koloss som från ingenstans presenterar budgetöverskridningar i miljonklassen. Det måste råda disciplin och ansvar kring allt vad utgifter heter. Men samtidigt som detta av nödvändiga skäl måste ske får vi heller inte glömma bort att bygga vidare på vårt samhälle. Att utveckla vårt skolväsende och se till att våra unga med mod och kunskap en dag ska stå redo för att fortsätta detta bygge. Att i ord och mening och med en aktiv näringspolitik inspirera flygbolag att starta linjer till Åland. Att uppmuntra till ett värdskap som säger hej och välkommen till alla våra gäster. Att ta vara på de möjligheter vi har i form av högklassiga konferensanläggningar och gedigen vilja att få människor att trivas. Åland är i allt väsentligt en fantastisk plats att leva och arbeta på. Därför måste fokus nu och i framtiden ligga på att skapa sysselsättning och förädla både gamla och nya branscher. Det handlar om att uppmuntra entreprenörer till att se möjligheterna.

Vi får heller inte vara främmande för att söka nya lösningar på gamla problem. Från finans- och näringsutskottets sida ser vi till exempel fram mot det fortsatta bygget av ett kortruttssystem i skärgårdstrafiken och tycker vi den dag det blir dags för investeringar mycket noggrant ska förbereda ett närmande gentemot Finland för att utreda möjligheterna att få en sådan investering finansierad med ett extra anslag. Såsom den finansiella situationen ser ut i dag kan en egen finansiering bli väldigt utmanande mot bakgrund av hur inkomstsidan ställer sig mot utgifterna.

Vi kan också skatta oss lyckliga för att Ålands penningautomatförening och Posten på Åland bägge är landskapsbolag som går bra och skapar både jobb och inkomster till hela Åland. När det gäller Paf ser finans- och näringsutskottet fram mot ett mer genomgripande samtal kring hur Paf-medlen ska fås att arbeta ännu mer den åländska allmännyttan och samhället till fromma.

Under behandlingen av budgeten för 2013 har vi i finans- och näringsutskottet gjort många höranden i syfte att så långt det någonsin är möjligt kartlägga effekterna av det liggande budgetförslaget. Vi har hört kommuner, enskilda, branscher, sammanslutningar och många andra för att om möjligt identifiera de verkningar som en sparbudget som den liggande för med sig. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift då framtiden till skillnad mot dåtiden är oförutsägbar och dagens finansiella situation gör att historiska erfarenheter inte längre är någon garanti för framtiden. Vi har ställt samman alla inbesparingar och förslag till transaktioner som på olika sätt berör både kommuner och enskilda och har därmed nått slutsatsen att de inbesparingar som föreslås i budgetförslaget inte till alla delar är önskvärda men ändå är något som går att hantera.

Det har frågats om helhetsbilder över hur förslaget slår. Sanningen är den att sådana inte finns. Våra sexton kommuner lever i skilda ekonomiska världar med extremt få beröringsytor med varandra. Vissa kommuner hanterar de föreslagna nedskärningarna utan större bekymmer medan andra på riktigt måste söka nya lösningar på sina problem, särskilt skärgårdskommunerna står inför stora utmaningar vilket ytterligare sätt press på förverkligandet av kortruttssysemet. Samma sak gäller oss människor. För de flesta av oss betyder budgeten få om några förändringar överhuvudtaget. Andra igen kommer att märka inbesparingarna mycket tydligare. Det är precis som med själva livet. Det handlar ofta om hur man själv väljer att betrakta utmaningar. Vill man vara övergripande kan man säga att den genomsnittliga kommunalskatten på Åland är 12 procent och att kommunerna gör två miljoner euro i överskott nästa år medan landskapet går med mer än sexton miljoner i underskott. Inför nästa år har ingen kommun aviserat skattehöjningar, tvärtom har en sänkt.

Kommunerna är beroende av landskapet och landskapet är beroende av kommunerna och därför är det viktigt att nå resultat i samhällsservicereformen i vår. Därför är det viktigt att jobba tillsammans mot målet en ekonomi i balans och trygga landskapets förmåga att i framtiden kunna hjälpa de svagare. Det är viktigare än allt annat att hålla moderskeppet vid god vigör.

Fru talman,

budgetförslaget för 2013 andas sunt förnuft och framtidstro. Men också en krismedvetenhet som är nödvändig. Det råder stor osäkerhet i hela Europa vart konjunkturerna är på väg och när tillväxten ska återkomma. Här måste det dock tilläggas att det finns vissa glädjeämnen när det gäller den privata företagsamheten på Åland. Våra stora passagerarrederier investerar tungt i konkurrenskraftigt tonnage samtidigt som landbaserade köpcentrum växer upp och förnyas lite varstans i landskapet. Det är viktigt av många skäl men kanske mest för den signal som det skickar ut och den tro på framtiden som följer med investeringar. Det visar inte minst det faktum att väldigt många småföretag klarar sig bra i konkurrensen med både Sverige och Finland och andra.

Fru talman,

Jag vill understryka att även om det kan tyckas som ledamöterna i finans- och näringsutskottet ibland är djupt oense om hur den åländska ekonomin ska skötas är verkligheten annorlunda. Jag har upplevt genuint och uppriktigt samarbete i arbetet med detta betänkande. Ja, vi har haft omröstningar och ja, vi bilägger några reservationer som reservanderna själva får utveckla. Men vi har också fört konstruktiva diskussioner och många gånger gemensamt nått skrivningar som bär spår från såväl det så kallade regeringsblocket som från den så kallade oppositionen. Vårt gemensamma mål är att nå en åländsk ekonomi som är i balans. Det är vägen dit vi möjligen har lite olika syn på. Jag vill passa på att tacka alla mina utskottskolleger för spänstiga och inspirerande diskussioner och jag vill rikta ett extra känt tack till utskottssekreterare Niclas Slotte som med fast hand, gott gehör och säker penna hjälpt oss alla med såväl betänkanden som med reservationer.

Fru talman,

Med hänvisning till det sagda är det med varm hand som finans- och näringsutskottet föreslår att det liggande budgetförslaget godkänns med nämnda förändringar. Och avslutningsvis vill jag anföra en rättelse till betänkandet där en kläm av närmast teknisk betydelse har fallit bort. Till betänkandet ska det alltså fogas ytterligare en kläm av följande lydelse: "att lagtinget beslutar att budgeten för år 2013 ska tillämpas från och med den 1 januari 2013 i den lydelse den har i lagtingets beslut."

Tack.
Precis så här kändes det när onsdagens plenum avslutades. Nu återstår själva omröstningen på fredagen, sedan blir det jul på riktigt!

Ett slag för tandvården

Den sista av de fyra lagarna som behandlades i lagtinget i tisdags handlade om att utöka möjligheten till tandvård för befolkningen. Då föll mina ord så här. Man jag började med en liten rättelse:

Fru talman,

Innan jag fortsätter med att prata tandvård vill jag rätta något jag sade i ett replikskifte med ledamot Torsten Sundblom när det handlade om sjukdomskostnadsavdraget och sambopar. Jag har levt i förvissningen att sambopar utan barn behandlas på samma sätt som sambopar med barn men tvingas konstatera att Finlands skattelagar inte riktigt är uppgraderade på den fronten. Nu är skillnaden i praktiken ganska liten när det gäller effekten av den föreslagna minskningen av sjukdomskostnadsavdraget men rätt ska ändå vara rätt.

Tack fru talman.

Det tog alltså fram till den sista lagframställningen innan vi nådde de godare nyheterna. Till skillnad från ekonomiska pålagor handlar detta faktiskt om att förbättra för i vart fall vissa medborgargrupper. I lagförslag nummer 4/2012-2013 föreslås att den grupp ålänningar som har rätt till mun- och tandvård vid Ålands hälso- och sjukvård utvidgas från dem som fyllt 25 år till 27 år. Det är såklart en god nyhet för alla de yngre som behöver tandvård och inte riktigt mäktar med de privata klinikernas ofta väl tilltagna avgifter. Det är inte osannolikt att detta kan räknas hem i det långa loppet både ekonomiskt och i form av det välbefinnande en frisk mun skapar. Själv har jag aldrig riktigt förstått varför det kostar så lite att få en vrickad fot behandlad men är väldigt dyrt att laga sina tänder.

I lagförslaget finns också ett förslag om en ambulerande tandklinik för skärgården på ett liknande sätt som det fungerade för några år sedan med en viktig skillnad. Då fick vuxet folk på nån slags nåder ibland plats i vagnen. Nu införs det, mot bakgrund av ÅHS nya stadga, en lagstiftning där alla skärgårdsbor får rätt till tandvård då vagnen är på plats. Det är ett faktum att folk i skärgården har det betydligt besvärligare än folk på fasta Åland när det gäller tandläkarbesök. Det kan därför vara sunt förnuft att låta kliniken köra till skärgården istället för att tvinga skärgårdsborna till kliniken. Denna åtgärd är som bekant omstridd men dess syfte är ostridigt lovvärt. I sammanhanget kan man också fundera kring den gamla sanningen. Kan man inte göra allt, är det alltid bättre att göra något än inget.

Fru talman, 
Då finans- och näringsutskottets expertområden är många men inte alla har vi bett social- och miljöutskottet om ett mer ingående utlåtande i ärendet vilket jag gärna ser att utskottet själv redogör för. Från finans- och näringsutskottets sida föreslår vi att lagförslaget antas med några ändringar av teknisk karaktär. Utskottet förutsätter också att åtgärden då den blir verklighet ryms innanför den budgetram som landskapsregeringen beviljar ÅHS och vidare förutsätter utskottet att ÅHS-styrelsen noga håller kontroll över kostnaderna i verksamheten. Utskottet var inte enigt i denna fråga varför jag får hänvisa till reservanterna som själva får förklara sin reservation närmare.

Riktigt så här ser kanske inte den planerade tandvagnen ut. Den här är dessutom mycket billigare.

Vi borde köra bättre

Den tredje av budgetlagarna handlade om avdrag och miljö. Ungefär så här lät anförandet i lagtinget i tisdags:
Fru talman,

Den tredje budgetlagen som vi hanterat i finans- och näringsutskottet är också den svåraste och den som troligen mest direkt av de tre jag hittills presenterat innebär förändringar för medborgarna. För i landskapsregeringens lagförslag om sjukdomskostnadsavdraget med mera döljer sig försämringar för de allra flesta skattebetalare. Det är självklart eftersom det handlar om ett delvis slopande av avdrag. Nu handlar det inte om att kasta Åland och ålänningarna ner i avgrunden men är ändå en viktig åtgärd i syfte att nå balans i ekonomin. Vi får i detta läge inte glömma bort att grunden för den åländska välfärden inte rubbas ens med denna inbesparing.

Förändringen är såsom den är föreslagen mindre dramatisk än den från början planerade. Som ni minns föreslog omställningsbudgeten i våras att avdraget helt skulle slopas, i likhet med hur man gjort i Finland sedan många år tillbaka. Det vore naturligtvis trist. Vår självstyrelse bör ha tillräckliga ekonomiska muskler för att göra livet så bra som möjligt för alla ålänningar. Dilemmat är att pengarna inte längre räcker till. Om Åland ska kunna undvika att lyfta banklån för de dagliga utgifterna måste även smärtsamma åtgärder genomföras. Sänkningen av sjukdomskostnadsavdraget är en sådan. För en budget i balans måste vi nå, våra efterlevande ska inte behöva betala vad vi misslyckas med i dag. Och då räcker det inte med att bara de studerandena och kommunerna får vara med och betala. Alla medborgare måste inkluderas i detta arbete.

Första budet från regeringen var alltså att avdraget skulle bort. Detta backade man bort från sedan det visat sig att ett sådant förslag skulle drabba vissa grupper av medborgare för hårt. Det är aldrig fel att ändra sig, tvärtom tyder det också på sunt förnuft inför starka argument. Därför kom man tillbaka med ett förslag som satte gränsen för fullt sjukdomskostnadsavdrag till 15.000 euro, strax över den av statistikcentralen definierade låginkomstgränsen som 2010 låg på 14.741 euro. De som förtjänar mer än detta får dra av hälften av sina sjukdomskostnader efter självrisken på 100 euro. Det är såklart en kompromiss men ändå ett nödvändigt steg i rätt riktning. Det är bra så länge vi förmår behålla detta begränsade sjukdomskostnadsavdrag, tyvärr är inte ens det skrivet i sten i framtiden. Landskapsregeringen påpekar också mycket riktigt att detta som nu är ett ettårigt avdrag kan komma att ses över och ändras i framtiden. Framför allt är det viktigt att sjukkostnadsavdraget används på det vis som lagstiftarna i tiderna ansett som viktigt, för att hjälpa medborgare som drabbats av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Under utskottsbehandlingen har förslaget ytterligare kompletterats med en parbestämmelse som går ut på att två som bor ihop får dra av fullt så länge den gemensamma inkomsten inte överstiger 22.500 euro. Det är en och en halv gång mer än för en enskild och enligt utskottets majoritet en begränsning som andas sunt förnuft och utgör en reell förbättring jämfört med förslaget. Dessutom betyder det ytterligare inbesparingar för landskapet. Någonstans måste denna gräns dras och den här är motiverad och genomförbar. Kontentan av allt detta är att landskapets medborgare i högre grad får betala sina sjukdomskostnader själva, vilket ingen nulevande politiker egentligen vill föreslå. Men i lägen som detta vi nu befinner oss i måste vi spara på alla områden. Samma signaler har vi under utskottsbehandlingen fått från olika grupper. Detta är inget någon jublar över men det är något man klarar. Det råder ett stort mått av sunt förnuft bland ålänningarna.

Vid sidan av sjukdomskostnadsavdraget föreslår regeringen även att grundavdragets maximibelopp höjs från 2.850 till 2.880 euro samt att självriskdelen för resekostnadsavdraget stiger från 340 till 600 euro. Båda åtgärderna är såklart till nackdel för de enskilda medborgarna men i åtminstone det andra fallet när det handlar om resekostnadsavdraget finns också miljömässiga aspekter som inte är att förakta. Det är såklart inte bra för vare sig plånbok eller miljö att sitta ensam i bilen till och från arbetet. Sådant borde gå att lösa skulle man tycka. Det finns redan en inbyggd miljöbonus i det åländska resekostnadsavdraget eftersom vi här till skillnad från i Finland får dra av även bussbiljetter. Alltså borde folk åka ännu mer buss. Nu passar det inte alla men visst finns det goda skäl att starta bilpooler och liknande när det också går att räkna hem dem ganska enkelt. Förutom det föreslår utskottet även en kläm där vi ber landskapsregeringen ändra i resekostnadsavdraget i framtiden så att resor med miljövänliga fordon premieras på riktigt.

Fru talman, mot bakgrund av det anförda föreslår finans- och näringsutskottet att lagförslagen antas med den bifogade miljöklämmen. Utskottet var inte enigt varför två reservationer bifogas betänkandet. Det är självklart bäst om reservanterna förklarar dem på egen hand.
Om man på riktigt investerar i miljövänliga bilalternativ borde man också kunna se ekonomiska fördelar av det.

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...