torsdag 31 augusti 2017

Bra samtal om narkotika

Det ordnades narkotikadebatt av Föreningen fri från narkotika i dag i Sittkoffs. Jag hade förmånen att delta trots att mina insikter i just den världen är ganska begränsade.

När jag växte upp var problemet med narkotika närmast en icke-fråga. Vi festade friskt men knark fanns inte på kartan. I dag är det annorlunda vilket gör mig både skärrad och bedrövad.

Under kvällens debatt presenterade Sanna Roos från Åsub den senaste undersökningen om drogvanor som slår fast att beteendet bland unga vuxna (18-24 år) är i förändring. När det gäller cannabis har de som prövat vuxit från 14 procent (2011) till 20 procent (2015). När det gäller tyngre grejer som till exempel extacy, metamfetamin och kokain har andelen gått från 0 procent (2011) till 8 procent (2015). Det är ställt bortom tvivel att attityden har förändrats och går mot en mer liberal hållning. Det gör mig skärrad.

Jag blir dessutom bedrövad över inställningen bland en bred allmänhet (inte alla, det finns såklart undantag) som gör dessa missbrukare till brottslingar mer än offer. Ja, det är kriminellt i lagens mening att bruka narkotika men vi har att göra med människor som har brister i den egna självkänslan. Jag har absolut ingen som helst vetskap i vad som driver fram ett narkotikaberoende men jag är mycket övertygad om att det inte sker hos människor som är lyckliga med sig själva och sitt liv. Det måste handla om nån slags flykt från den verklighet som kan te sig svårhanterlig.

Vad ska vi göra åt det? Finns det ens en lösning? Har dessvärre ingen aning. I en perfekt värld borde alla känna sig delaktiga och tillräckliga. Vore det så behövs ingen narkotika. I varje samhälles allra viktigaste uppgift ingår att göra så ALLA känner sig behövda och viktiga. I det jobbet tror jag mer på decentralisering än centralisering.

Det råder alltså nya tider och under de senaste åren har även jag tvingats inse att vi har att göra med ett konkret problem och den kanske största utmaningen vi har haft att hantera. Detta har lyfts vid olika tillfällen på denna blogg:


Panelen under kvällens debatt. Foto: Annika Hambrudd.

Publiken.


lördag 26 augusti 2017

Vitt och brett på sommarting

I dag höll Åländsk Center sitt årliga sommarting där vi tar sats inför hösten och gläds åt gemenskapen och sommaren. Platsen var Utgårds i Lumparby där Tage och Agneta driver gårdsbutik där man säljer havtornssaft och mycket mer. Besök dem gärna när Skördefesten drar igång!

Vi pratade internationella öar, förslaget till ny självstyrelselag och mycket mer. Centern är ett parti med talrika och starka personligheter och oerhört mycket kunnande om självstyrelsen och det åländska samhället. Jag hade förmånen att hålla hälsningsanförandet som löd så här, ungefär:

Kära vänner, ni är alla hjärtligt välkomna till årets sommarting. Hoppas ni alla haft en fin och framgångsrik sommar. Vi har många turistföretagare bland oss som säkert kan berätta både ett och annat om säsongen som varit och är. Sommartinget är en plats där vi ska prata och göra oss redo för arbetet som väntar.

I dag ska vi bland annat lära oss mer om andra öar i Europa med hjälp av vår gäst Christian Pleijel som är generalsekreterare i European Small Island Federation och känner som kökarbo mycket väl till de utmaningar och möjligheter som öliv erbjuder. Christian är en av dem som varit med och tagit ansvar och satt fart på Kökar tillsammans med driftiga entreprenörer och ansvarstagande lokalpolitiker.
(Kommentar: En av Christians slutsatser, baserad på forskning, är att ju längre bort från ”moderlandet” en ö befinner sig, desto starkare är den egna identiteten och viljan att sköta sina egna angelägenheter. Det är exakt samma sak som vi märkt i våra kommunrundor till exempelvis Kökar, Brändö och Sottunga.)
Vi ska också få en presentation av vår egen Harry Jansson som suttit med i den kommitté som arbetat fram det pinfärska förslaget till en helt ny självstyrelselag för Åland. Det är nu på remiss i både Finland och här hemma och vi måste så småningom bestämma oss för om vi kan/ska godkänna förslaget eller inte. Som med alla förhandlingar är det ett resultat av ett givande och tagande från båda sidor bordet. En av frågorna vi måste ställa oss är om den nya lagen, den fjärde i ordningen, hjälper oss att fylla självstyrelsen med innehåll i enlighet med den ursprungliga tanken, att vi ska bli så nära en självständig nation utan att ändå gå över gränsen. Fast vi ibland är frestade att göra just det.

Vi ska också kort hantera en just nu brännhet politisk fråga från Mariehamn. Erica Sjöström ska förklara vad som hänt kring de omdebatterade tomterna som valsat i medierna.

Innan vi ger oss på öliv och självstyrelse vill jag dock passa på att säga några ord om den politiska höst som väntar och var vi i Centern står. Som bekant befinner vi oss i opposition vilket har gett oss möjlighet att vara hyggligt tydliga i vår politik på ett sätt som regeringssamarbete sällan tillåter. Vi har markerat kraftigt mot planerna på att med tvångsmedel avdemokratisera och centralisera det kommunala system som skapat Åland. Vi är inte emot kommunsammanslagningar såvitt att de sker på kommunernas egna iniativ. Men vi säger nej till att toppstyra processen av det enkla skälet att självstyrelse är heligt för oss. Jag är stolt och imponerad över den initiativkraft som flera av våra medlemmar visat i detta arbete.

Det pågår samarbetsdiskussioner på många plan just nu, trots landskapsregeringens kaosartade styrning av processen. Det är häpnadsväckande att se hur man först beställer en dyr utredning av en internationell revisionsbyrå, sedan struntar i deras rekommendationer och kommer med ett eget, i allt väsentligt obegripligt och oförankrat, förslag till kommunindelning. Nu lär ytterligare en variant vara på väg vilket bara understryker det råddiga ledarskap som präglat processen. Vår linje är att uppmuntra kommunerna att föra denna diskussion och låta de kommunala självstyrelserna avgöra. En viktig del i detta arbete vore att snarast möjligt göra verklighet av Kommunernas socialtjänst vilket i ett slag skulle göra den kommunala vardagen både enklare och rättvisare och skapa utrymme för kommunerna att ägna sig åt sina kärnverksamheter; barnomsorg, skola och äldrevård.

Ett annat område som vållat debatt i sommar och så gott som alla tidigare år är hur vi ska upprätthålla och utveckla livet och trafiken i skärgården. Vi i Centern har genom åren talat oss varma för det kortruttsystem som ska knyta några av öarna närmare varandra. Därför ställer vi oss bakom satsningen på en ny hamn på östra Föglö för Sottunga- och Kökartrafiken. Det gör vi för att investeringen snabbt blir lönsam och skapar möjlighet till tätare trafik från just Kökar och Sottunga.

Vi ser inte behovet att bygga en jättebro på västra Föglö för lånade pengar. Vi är istället beredda att garantera Sottunga- och Kökarborna plats för den vidare färden till fasta Åland, om nödvändigt med hjälp av utökade turer med Skarven. Vi förutsätter också väl fungerande kollektivtrafik mellan hamnarna på Föglö. Vår målsättning är att skapa en modern skärgårdstrafik snarare än att spränga och krossa naturlandskap för att skapa gamla lösningar på nya problem.

Under hösten ska vi i lagtinget också hantera det förslag till ett nytt landskapsandelssystem som i sin skepnad just nu framstår som oerhört orättvist. Det kan omöjligt vara hållbart för hela Åland att bygga ett nytt system där Mariehamn blir vinnare och i stort sett alla andra förlorare. Som förslaget ligger blir resultatet att fler lampor släcks än tänds vilket går stick i stäv med Centerns tanke att hela Åland ska leva. Vi måste minnas att Åland är unikt tack vare den regionalpolitik som skapat förutsättningar överallt, inte bara i tätorterna. Decentralisering är alltjämt det begrepp som mer än andra definierar den politik vi står för.

Det finns mycket annat som kan och borde lyftas men jag stannar där. Vi ska för en stund ägna oss åt Åland i världen vilket är en tanke som ser ut som en händelse. Centern har tagit ett stort ansvar i arbetet med att sprida Ålandsexemplet. Britt Lundberg har i sitt arbete som president för Nordiska rådet farit runt som ett jehu och visat vad ålänningar går för. Själv blir jag nästa vecka som första ålänning någonsin ordförande för Baltic Sea Parliamentary Conference, Östersjökonferensen. Där skapas möjligheter för oss på lilla Åland att påverka vardagen för de 85 miljoner människor som lever runt vårt lilla och utsatta innanhav. Nästa års konferens sker också på Åland då vårt ordförandeår avslutas. Dessa två exempel visar att det inte är befolkningsmängden som alltid avgör. Mycket viktigare är kraften i idéerna vi presenterar.

Och på tal om kraft vill jag tacka vår egen dynamo Jenny Schuhmeister som hållit i planeringen av detta sommarting tillsammans med medlemmarna i verkställande utskottet, Annika Hambrudd, Mathias Johansson, Anna Holmström, Mats Ekholm, Carina Eriksson och Camilla Andersson. Ni är fantastiska att jobba med!

Med de orden lämnar jag golvet till Christian Pleijel som känner till hur andra ö-samhällen lever och utvecklas. Tack för att du delar med dig av dina insikter.
En av deltagarna i årets sommarting var Gudrun Salmén som firade sin 90-årsdag tidigare i somras. Foto: Jenny Schuhmeister.
Det var trångt runt borden, högt till tak och gott humör på Utgårds i Lumparby. Foto: Jenny Schuhmeister.


torsdag 24 augusti 2017

Grumligt på ledarplats

Av publicistiskt grumliga men politiskt begripliga skäl hävdar Nya Ålands ledarsida att Centern sagt nej, nej, nej till en kommunreform. Det är inte sant. Vi har alltid sagt ja till en sådan, såvitt den sker på initiativ av kommunerna och med stöd av dess invånare. Precis som nu börjar hända och på samma vis som tidigare skett med till exempel utbildning och sjukvård. Därför vill även Centern skapa Kommunernas socialtjänst så snabbt som möjligt. Det är den just nu viktigaste reformen.

Centern jobbar utgående från respekt för självstyrelse; landskapets och kommunernas och det är en väldig skillnad i jämförelse med diktatpolitiken som vill centralisera makt och avdemokratisera de självstyrda kommunerna.

Centern är ett reformvänligt parti som inser vikten av att ha folket med sig för att förändringar ska bli bra. Det är den nuvarande landskapsregeringens största problem. Först genomförs en obegriplig enkät, sedan beställer man en dyr utredning från en internationell konsultbyrå för att därefter bortse från deras rekommendation. Istället hittar man på en egen lösning, helt utan chans till folklig förankring för att nu, kanske, komma med ytterligare påhitt. Det är kaos, inte ledarskap.

Att man dessutom inte med ett ord visar var de eftertraktade inbesparingarna ska ske är inte hederligt. Det är ju faktiskt personalen inom barnomsorgen, skolorna och äldrevården som ska skäras ner om landskapsregeringens förslag blir verklighet. Detta försämrar inte bara servicen, det blir dessutom väldigt ojämställt.

Att Nya Åland väljer att så okritiskt och omfamnande stödja detta arbete är såklart synd men av lätt insedda skäl väntat – duger det i Finland, duger det på Åland.

Det tycker emellertid inte jag och det tycker inte Centern – våra ambitioner sträcker sig längre. Vi arbetar med självstyrelse på alla plan och sådant förpliktigar och skapar möjligheter. På lördag håller vi sommarting i Lumparland för att fortsätta utveckla och reformera hela Åland till ett unikt samhälle där medborgarnas åsikter räknas och har betydelse. Dit är även självstyrelsekritiska och regeringskramande ledarskribenter välkomna. Chansen är stor att återvända mer upplyst och på bättre humör!

Åländsk Center
Jörgen Pettersson
Ordförande

Här på Utgårds i Lumparland ska Åländsk Center diskutera bland annat självstyrelse på lördag kl 14.00 Välkommen!
Inbjudan.

måndag 21 augusti 2017

Åbos sak är även vår

Det är ofattbart att Åbo, vår grannstad, fallit offer för ett terrordåd som krävt människoliv. Det är ogripbart hur en ung människa radikaliserats till den grad att han i jakten på sitt eget liv tar andras.

Dagen efter knivdåden reser sig Åland och genomför Prideparaden där kärlek och tolerans är grunden. Vem du än är, är du tillräcklig och fantastisk. Mer än så behövs inte sägas. Vi är alla människor med styrkor och tillkortakommanden och en vilja att morgondagen ska bli lite bättre än i dag. Tack till alla arrangörer som gör denna manifestation möjlig.

Terrordåd är varje människas värsta mardröm. Oskyldiga dör av skäl som ingen begriper. Den här gången drabbades Finland och Åbo. Innan dess hände det i Barcelona. Var det händer nästa gång vet ingen. Därför är det av yttersta vikt att omfamna nuet, krama sina medmänniskor och tillsammans se till att hat aldrig blir viktigare än kärlek.

Knivmorden i Åbo är omöjliga att begripa men får inte bli ett argument för att stänga våra gränser. Det är inte etniciteten eller religionen som gör folk till mördare, det är det egna jaget som av okända skäl löper amok.

I den fortsatta jakten på meningen med livet måste vi, tillsammans, inkludera snarare än exkludera. Precis som vi gör när vi går i Pridetåget, vi kramas, sjunger och pratar.

Åländsk Centers värdegrund är tolerans, självstyrelse och decentralisering. Vi lider med Åbo och Finland men vi ger aldrig upp sökandet på en ännu bättre tillvaro.
Glada centerpartister på årets Pridetåg. Från vänster Mathias Johansson, undertecknad samt Annika Hambrudd. Foto: Annette Holmberg-Jansson.

lördag 19 augusti 2017

På marsch för kärleken

Ett samhälle är utvecklat bara när man tar hand om sina medborgare på deras egna villkor. Därför är Prideparader viktiga. När galningar härjar i Barcelona och i Åbo måste vi demonstrera tolerans och tillsammansskap där vi kan. I dag var en sådan dag då Åland Pride drog genom Mariehamn. Här ryms alla, här finns alla, här är alla lika viktiga och behövda. Jag tycker det är en viktig manifestation att vara med och visa att vi som samhälle står upp för allas rätt att vara sitt eget bästa. Happy pride! 

Mathias Johansson, undertecknad och Annika Hambrudd i tåget för kärleken. Foto: Annette Holmberg-Jansson.

onsdag 9 augusti 2017

Med love to skärgården

Under det senaste året har jag på olika vis haft glädjen att åka runt bland de åländska kommunerna och varje gång slagits av det engagemang som skapar världens bästa vardag.

Oftast har det varit i ljuset av att som partiledare lyssna av åsikterna på det så kallade fältet. Det finns ingenting lika inspirerande som att på ort och ställe lyssna av det engagemang och den stolthet som präglar de lokala samhällen som just nu är under eld av en ganska tondöv landskapsregering. Några exempel:

Kökar är en bygd där snabba beslut skapar stora möjligheter,
Sottunga är ett samhälle där småskaligheten har mycket att lära det så kallade storskaliga.
Vårdö har en ljus framtid så länge man får sköta sig själva.
Brändös alla byar kom till mötet för att manifestera sitt eget självstyrelse.
Föglö har framtidstro och en stark vilja att fortsätta stå på egna ben.

Etcetera.

Men bilderna nertill handlar om inget annat än goda vänner på utflykt i en skärgård (på Kökar) som är så unik att det är svårt att hitta dess like.
Klassisk semesterbild. Fötterna är mina medan folket i arbetet går under namnen Johnny och Jan, två vänner som jag varmt rekommenderar åt andra.

När vi kom till Kökar hade ett privatplan landat under synnerligen dramatiska former på raksträckan intill ålderdomshemmet Sommarängen. Vi snokade och kom till platsen precis efter att haveristen lastats ombord på ett transportbolags lastbil för färd hemåt. Charlotte till vänster.


Gudingen sköter trafiken mellan Kökar och Galtby.

Ejdern är gammal men fortfarande up and running.

Working Class Hero.

Dramatisk sjö vid Källskär.

Ytterskärgården på Kökar har veterligen inga motsvarigheter i hela världen. Det är lätt att begripa varför.
Seger i Huutopussi!

tisdag 8 augusti 2017

Några ord om prioriteringar

Den politiska hösten är på väg att dra igång och så småningom tilltar debatten. Skrev därför några rader om prioriteringar och vikten av att i ledarskapet uppmuntra lika mycket som beordra. Det är lite si och så på den punkten just nu, tycker jag. Så här löd texten som även publicerades på tidningarnas insändarsidor:

Ledarskap handlar inte bara om att bestämma utan lika mycket inspirera och skapa gemensamma mål. Ålands nuvarande landskapsregering tycks inte förstå det och fortsätter splittra snarare än ena.

Den föreslagna kommunreformen har i stort sett inget stöd bland berörda kommuner och dess medborgare. Exempel från Finland förskräcker; i ett alarmerande reportage i Hufvudstadsbladet vittnar åboländska skärgårdskommuner om dramatiska försämringar efter sammanslagningen med Pargas stad.

Trots alla varningar och protester fortsätter LR driva centraliseringen och avdemokratiseringen av Åland. Det är exempel på en kompakt tondövhet. Centern vill låta kommunerna sköta sin egen framtid i samma anda som hela den åländska självstyrelsen bygger på.

Lika illa hanterat är kortruttsplanerna vilket framstod mycket tydligt i gårdagens Ålandstidning. Även här driver LR politik stick i stäv med folkets vilja. Från Centerns sida har vi vid flera tillfällen påpekat det orimliga i att ödelägga naturlandskap för att med lånade pengar bygga en jättebro som kanske sparar tio minuter. Sådant är inte hållbart.

Det finns fler exempel där politisk prestige gått före sunt förnuft, till exempel landskapsandelsreformen som gör Mariehamn till vinnare och Föglö till förlorare. Eller sänkningen av den kommunala rösträttsåldern som tvingades igenom trots protester från de allra flesta remissinstanser.

Ska man utveckla något gäller det att kunna förklara sina avsikter och motivera sina beslut. Mot den här bakgrunden vore det klokt av LR att ta time-out när det gäller kommunreformen, landskapsandelarna och jättebron på Föglö. Åland behöver enighet, inte minst för att göra den pågående revisionen av självstyrelselagen så bra som möjligt.
Den här bilden har faktiskt ingenting med själva texten att göra men är ändå väldigt fin. Jag tog den i går eftermiddag ute vid Källskär på Kökar.

fredag 4 augusti 2017

Spelmanstätt på Ejdern

Sitter i allsköns ro på Ejdern för vidare färd ut till Kökar när plötsligt 35 spelmän dyker in i övre salongen och osäkrar sina fioler och drar loss. De kommer från Sverige och Norge och säkert mer och ska nu till Kökar för att spela tillsammans med Siv, säger mannen bredvid mig.

Skulle jag få en egenskap så där ganska gratis vore det att kunna hantera ett instrument. Dessa människor verkar faktiskt ha väldigt roligt tillsammans.

M/S Ejdern fredagen den 4 augusti.

Det bjuds på fiolspel från första stund.

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...