fredag 29 september 2017

Centern behövs i regeringen

Inget parti har lika mycket medvind som det svenska Centerpartiet just nu. Rekordmånga på stämma, fler motioner än tidigare, stort intresse från internationella gäster och så vidare. Det går bra och därför är jag glad över att få vara med på ett hörn och träffa vännen Annie Lööf och hennes partivänner under den pågående partistämman i Malmö.

Platsen är Clarion Hotels magnifika konferensanläggning som inbjuder till såväl enskilda möten som stora konvent. Jag hade förmånen att träffa Bremain-förespråkaren Nick Clegg från Storbritannien som höll ett briljant tal till stämman – mer om det på denna blogg senare.

Det blev också tid för möten med svenska Centerns internationella talesperson Kerstin Lundgren, finländska Centerns delegation med partisekreterare Jouni Ovaska och utrikespolitiske rådgivaren Jari Haapiainen samt Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson. Försöker få dem att göra en resolution till ALDE-partiets stora decemberkongress och föreslå att lagstiftande regioner i Europa ska bli ihågkomna när Storbritanniens EU-parlamentsplatser ska fördelas. Hoppas för Ålands bästa på framgång.

Passade också på att rikta en hälsning till det svenska Centerpartiet från oss alla på Åland. Det lät ungefär så här:

Kära vänner av personlig frihet, företagande och egna initiativ, Centerpartister;

jag bär med mig varma hälsningar från det självstyrda Åland och önskar er alla styrka och arbetsglädje inför det utmanande och spännande år ni har framför er. Ni har jobbat hårt och förtjänat den framgång ni fått. Fast slaget är inte över. Nu gäller det att fortsätta vara målmedvetna och fortsätta spurten. Eller som vi säger på Åland, gå ut med allt du har för att sedan öka! Sverige behöver centerpartiet för att bringa ordning i ledarskapet och tydlighet i besluten samt glädje i vardagen. Centerns politik har antagligen aldrig varit viktigare än i dag när jaget allt oftare tycks viktigare än laget.

Åländsk Center har sedan starten för drygt fyrtio år sedan varit med och byggt upp ett örike som inte är svenskt och inte finländskt utan rätt och slätt åländskt. På Åland lever centerideologin starkt. Vi är decentraliserade ner till mikronivå vilket skapat ansvarstagande medborgare och sjudande lokalsamhällen. Genom att låta folk ta ansvar för sina egna liv vill vi att idéer ska växa och bli till företag och vi vill inspirera människor att göra skillnad. Självstyrelse är nyckeln till goda samhällen och borgar för att jämställdhet och trygghet råder över hela Åland.

Åland är Fredens öar. Vi är demilitariserade och neutraliserade och vår självstyrelse fyller snart etthundra år. Vi är bara knappt 30.000 invånare men har ändå en stark internationell närvaro. Människor med över nittio olika nationaliteter bor på Åland. Våra företag arbetar över hela världen och våra rederier ser till att handeln mellan Sverige och Finland löper smidigt, varje dag året runt.

Åländsk och svensk centerrörelse kämpar för den enskilda människans frihet, för nödvändigheten av privat företagande och för rätten att styra över sina egna liv i sin egen vardag. I det arbetet glömmer vi aldrig de svagaste, ett samhälle definieras alltid efter hur man tar hand om de som behöver hjälp.

I tider av tilltagande individualism behövs en stark centerrörelse som lyfter fram tillsammanskapet och gemenskapen. Som aldrig väjer för problem men som alltid kan föreslå lösningar.


Undertecknad i full fart i talarstolen inför 1.500 centerpartister i Malmö. Spännande och inspirerande!

Knappt en stol stod tom när svenska Centerpartiet diskuterar framtiden.
Samhällsbygge handlar om att inspirera människor att göra rätt. För det krävs ett tydligt ledarskap och därför måste svensk center tillbaka i regeringsställning.

Med dessa ord önskar jag er alla lycka till i det fortsatta arbetet. Vi måste tillsammans hjälpa varandra att bli starkare. Minns energin från denna kongress och bär den med er när utmaningarna uppstår, för det gör de. Fortsätt jobba för ett bättre Sverige, glöm inte Åland och kom ihåg att framtiden skapar vi själv och arbetet pågår som bäst!



torsdag 28 september 2017

En dag för sjöfarten

Precis i dag firar vi Världssjöfartens dag över hela världen. Fast egentligen pågår firandet hela veckan med olika evenemang kopplade till den bransch som gör att den internationella handeln mår bra. Den svenska sjöfarten firade till exempel i Malmö redan i förr går.

På Åland firar vi Världssjöfartens dag hela veckan med utgivandet av Ålands Sjöfart #3/2017. Där kan man läsa mer om det hjältedåd som åländska roro-fartyget Mimer genomfört i Karibien och därför hyllats av US Coast Guard. Du möter människorna som gör skillnad i shippingen, bland annat Bores Jörgen Mansnerus som kan mer om Flettner-rotorn än de allra flesta. Vi har också intervjuat Viking Lines projektchef Kari Granberg om utmaningarna inför nybygget i Kina och mycket mer.

Det råder tillförsikt inom shippingen vilket inte minst understryks av Eckerö Linjens storsatsning på den egna hamnen i Eckerö. Genom att investera tio miljoner euro gör man klart för ett större fartyg. Allt om de planerna finns i tidningen!

Det senaste numret av Ålands Sjöfart (#3/2017) kan man för övrigt läsa som PDF på den här länken!

Vill du ha en riktig papperstidning får du den till din postlåda genom att teckna en prenumeration här.



onsdag 27 september 2017

Äntligen ett klart besked!

Det var nära ögat i gårdagens stadsfullmäktige men nu är saken klar. Stadsstyrelsen fick fullmäktiges uppdrag att i snabb takt gå vidare med att tag fram underlag för att flytta den nuvarande friidrottsanläggningen från Idrottsparken i Mariehamn till Ytternäs sportfält intill Baltichallen. Samtidigt ska underlag för beslut tas fram beträffande hur Wiklöf Holding Arena ska förvandlas till en fullstor fotbollsarena. Det var ett litet men viktigt steg som togs med liten marginal men som skapar förutsättningar för framtiden.

Här kan du lyssna på en intervju med Peter Enberg som rakryggat och resolut stod upp för tydlighet och tillförsikt. Motsatsen till detta bjuder Ingrid Johansson på. Hon vill utreeeeda ytterligare för att därefter varken tycka si eller så utan snarare tvärtom.

Mitt eget anförande löd som följer:

Ordförande,

det som nu verkar kunna hända i stadshuset i kväll är tyvärr ett sätt att göra något som kan göras enkelt svårt. (Så blev det inte, en knapp majoritet gick in på denna linje!)

Stadsstyrelsen har bett fullmäktige om en riktning och då borde vi ge den istället för att förlänga den byråkratiska processen genom en onödig återremiss.

Vi i Mariehamnscentern vill i dag fatta ett principbeslut att separera fotbollen från friidrotten och sedan låtit stadsstyrelsen tag fram ett slutligt förslag.

Det är i dag inte längre någon bra idé att kombinera ett modernt fotbollsstadion med en komplett friidrottsanläggning. Historiskt sett har detta inte varit något problem på Åland då Idrottsparken räckt till för alla. Så är det inte riktigt i dag. Nu står vi inför det faktum att fotbollsplanen är för liten för att fylla alla de krav som spel på högsta nivå ställer. (Här kan man för övrigt läsa mer om Idrottsparken och dess tillkommelse.)

Åland har lyckats med den sensationella prestationen att hålla två lag i den finländska ligan. IFK Mariehamn och Åland United har med sina framgångar inte bara vunnit ligor och cuper. De har satt hela Åland på både den finländska och europeiska fotbollskartan. Mariehamn har förvandlats till fotbollsstaden och lagen skapar goda nyheter och utgör dörröppnare i vitt skilda sammanhang.

Men Mariehamn är inte bara fotboll. Föreningslivet är rikt och övriga idrotter nödvändiga för att skapa ett socialt hållbart samhälle där både killar och tjejer och kvinnor och män dels kan delta och dels kan följa som supportrar. Inte minst friidrotten har skördat framgångar både nationellt och internationellt. För att ytterligare utveckla friidrotten och dess olika grenar krävs dock ytterligare investeringar. Löparbanorna på Idrottsparken har sett sina bästa dagar.

Tack vare den beredning som nu gjorts på tjänstemannanivå har vi sett olika förslag på hur vi kan lösa planutmaningen och löparbanorna och samtidigt skapa utrymme för att utveckla såväl friidrotten som fotbollen. Här är det såklart synd att vi inte har tillräckligt bra siffror för att kunna fatta ett konkret beslut. Trots det är Mariehamnscentern redo att låta ärendet gå vidare som ett principbeslut.

Idrottsparken görs om till ett fotbollsstadion och förses med konstgräs vilket skulle skapa möjligheter att ytterligare utveckla den redan mycket framgångsrika lokala verksamheten samt den växande fotbollsturismen. Stadens hotell är i dag till stora delar beroende av alla de inresande fotbollsklubbar från Finland och Sverige som spelar turneringar och ordnar träningsläger i Mariehamn. Detta kan göras ännu större genom att skapa ett fotbollscentrum på Idrottsparken där planerna i stort sett alltid är spelbara. Med tanke på hur oerhört utmanande det är att driva IFK Mariehamn ekonomiskt vore en sådan säsongsförlängning extremt värdefull. Detta skulle även stadens hotell, restauranger och rederier vinna på. Vi tror inte det är nödvändigt med löparbanor runt denna fotbollsanläggning. Det tar ner intrycket av ett ordentligt fotbollsstadion och gör upplevelsen för publiken lite sämre. De inkringliggande skolornas gymnastikundervisningar kan skötas på annat sätt och Ytternäs med sitt nya friidrottscentrum ligger trots allt bara tio minuter bort med cykel.

Låt mig ändå hålla dörren något på glänt för det så kallade hybridgräs som seglat upp i debatten under denna beredning. Det är troligen ett något mer miljövänligt alternativ än konstgräs som ju dras med problemet med mikroplaster vilket kan vara besvärande om det inte hanteras på rätt sätt. Det pågår forskning kring hur allvarligt detta egentligen är och den vetenskapen är jag inte tillräckligt insatt i. Som utsläppskälla betraktad har jag dock oerhört svårt att tro att konstgräsplaner skulle vara särskilt stora bovar; det handlar ju sist och slutligen om att ta hand om planskötseln på ett miljömässigt hållbart vis. Kanske genom att ordna något slutet system eller reningsverk och därmed bli en förebild för andra anläggningar. Man ska också minnas att hybridgräs egentligen är vanligt gräs som ska underhållas och som inte skapar samma möjlighet till säsongsförlängning som ett konstgräs. Ser man runtom i världen är konstgräs det alternativ som absoluta merparten av stadionbyggare väljer. Med tanke på vårt klimat på Åland skulle en konstgräsplan kunna utnyttjas tre gånger mer än en hybridgräsplan och det är ju det vi egentligen är ute efter. Mer matcher och fler träningar på Idrottsparken. Detta förlänger på riktigt den åländska turistsäsongen.

Ytternäs och platsen där Baltichallen finns skulle därmed, enligt vårt förslag, bli platsen för en ny friidrottsanläggning med sex löparbanor och i övrigt fullt utrustad för övrig friidrott. Att bygga åtta banor är förvisso flott och generöst men inte nödvändigt. Vi kan utan problem ordna till exempel öspel i enlighet med internationella regler på en sådan anläggning och det räcker långt på Åland. På de öar som arrangerat öspelen och vilka alla är mycket större än Åland är det extremt ovanligt med åtta banors anläggningar.

En specialiserad friidrottsanläggning har också alla förutsättningar att dels bli ett centrum för stadens alla friidrottare och dels bli en besöksmagnet av samma kaliber som Idrottsparken. Träningsläger och tävlingar är något som även friidrotten i Finland och Sverige behöver och vilken plats erbjuder bättre förutsättningar för det än Mariehamn?

Vi är beredda att låta detta principbeslut gå vidare för utredningar kring finansiering och investeringarnas storlek och därför ber jag att få understödja ledamoten Peter Enbergs förslag.

Innan det slutliga beslutet sedan fattas krävs detta fullmäktiges godkännande.

Vi har ett bra läge att med hjälp av till exempel PAF-pengar skapa två anläggningar vilka blir enormt betydelsefulla för såväl stadsborna som för den mycket värdefulla besöksnäringen.

Idrottsstaden Mariehamn kan bli ännu mer attraktiv och vad vore bättre än att inleda detta arbete nu för att så mycket som möjligt ska vara klart år 1919 då IFK Mariehamn fyller etthundra år. Det vore en riktig födelsedagspresent till stadens antagligen viktigaste förening.
Några som via sina mobiltelefoner intresserat följde debatten i stadsfullmäktige i går kväll var spelarna i IFK Mariehamn, på väg till Helsingfors där HJK väntar i dag onsdag. Forza! Här skrev jag några rader inför kvällens match.

tisdag 26 september 2017

Kyrkleden och vännerna

Är ni på jakt efter äventyret som inte riktigt är livsfarligt, skitjobbigt eller annars bara lite för  mycket utmanande? Då är lösningen närmare än du tror och heter Kyrkleden. Den börjar vid Brännklintstornet i Bomarsund och slutar femton kilometer senare vid Sundsvägen. Terrängen är till största delen lätthanterlig då den löper längs med vackra vägar och välskötta gårdar. Utsikten är bitvis vidunderlig, särskilt från vandringens högsta punkt där det riggats upp bord och bänk för en skön paus.

Det är kanske inte riktigt som filmklassikern City Slickers (se längst nere i bloggen!) men mycket livgivande och tänkvärt att gå leden tillsammans med goda vänner. Det finns tid för prat, tystnad, skratt och annat som driver livet vidare.

Du behöver absolut inte vara vältränad eller ens en van vandrare, Kyrkleden är rätt och slätt en stunds meditation vilket både kropp och själ behöver!

Tack till mina medvandrande vänner för en skön tur och en härlig dag!


Godbygänget On Tour. Kyrkleden börjar vid Brännklintstornet i Bomarsund, en av de historiskt mest intressanta platser som finns på Åland. Från vänster Dan Karlsson, Johan Magnusson, Dan Mikkola, Markus Fellman och Jörgen Pettersson.
Lite stenrös är inget som stoppar detta tappra gäng.

Delar av leden går längs pittoreska skogsvägar.

Vägarna i Sund är både lättpromenerade och vackra att se på.

Kompisar hittade vi på många platser längs med vägen.

Plötsligt dök en skjutbana upp.

Detta kan vara en mätmast för ett framtida vindkraftverk eller något helt annat.

Ibland krävs lite balanssinne för att komma vidare. Det blir aldrig riktigt trixigt och stigen är mycket väl utmärkt.

Fotopaus bland stenbumlingar.

Utsikten över Sunds kyrka slår det allra mesta.

Ljuset efter vandringen.

Nöjd efter att Kyrkleden avklarats.

Skuggan och vandrarna.

Sammanlagt blev det cirka fjorton kilometer från starten vid Brännklintstornet till målet vid Sundsvägen.

Och här är trailern till City Slickers!



tisdag 19 september 2017

Visit Åland och framtiden

Turismen är en så kallad framtidsbransch för Åland. I takt med ökat välstånd reser folk mer och då gäller det att vara på tårna för att locka dessa nyfikna semesterfirare till Åland. Med anledning av detta väckte jag och Centern en åtgärdsmotion som i korthet går ut på att vi borde ta hand om det vi har och se till att Visit Åland kan göra ett fullgott jobb med att marknadsföra Åland. I dag har man till följd av en förskingringshärva tvingats fokusera mer på överlevnad än på framtid och det kan aldrig vara god politik. Så här löd anförandet:

Talman,

Det har blivit dags att bestämma sig. Är det Visit Åland som ska sköta om marknadsföringen av Åland eller ska vi ha något annat? Det finns många åsikter kring detta och därför är det viktigt att Ålands landskapsregering visar ledarskap och tar ansvar. I dag kommer det olika signaler kring detta och det återkommer jag till.

Vi i Centern har skrivit en åtgärdsmotion med målet att göra Visit Åland till en viktig och långsiktig aktör inom den för turistnäringen och hela Åland så betydelsefulla destinationsmarknadsföringen. Det borde egentligen inte behöva göras. Det borde nämligen vara ganska lätt att inse vikten av en organisation med ett övergripande ansvar för marknadsföringen av Åland. Framför allt är det avgörande att denna organisation vet att den behövs. Jag är inte så säker på den saken i dag.

Går jag ett år tillbaka i tiden bad jag i samband med hanteringen av budgeten för 2017 att finans- och näringsutskottet skulle se över hur Visit Åland kunde finansieras mer långsiktigt. Hittills har det varit nån slags från hand till mun-finansiering som absolut inte bidragit till att skapa säkerhet och framtidstro. Snarare tvärtom. Någon reaktion fick jag inte och nu står vi snart inför att ytterligare ett avtalsår löper mot sitt slut och att Visit Åland, igen, tvingas vänta på budgeten för att vara riktigt säkra på att och i vilken omfattning verksamheten kan fortsätta nästa år.

Som om detta inte vore nog drabbades som bekant Visit Åland av en grov stöld som i ett slag dränerade föreningen på alla lösa pengar och mycket mer därtill. För att alls komma vidare gick medlemmarna från det privata näringslivet in och löste den akuta krisen medan Ålands landskapsregering som står för sjuttio procent av finansieringen valde att se åt ett annat håll.

Vi väckte frågan tidigare i år och fick besked av näringsminister Camilla Gunell att det finns beredskap att rycka in, skulle det behövas.

Av detta löfte gick inget att hitta i tilläggsbudgeten som avhandlades häromveckan, för övrigt samma vecka som statistiken visade att antalet övernattningar på de åländska hotellen minskade i juli. Detta kan vara en tillfällighet men är såklart en larmsignal. Mot bakgrund av allt som händer på Åland i juli borde det egentligen vara omöjligt att antalet övernattningar minskar. Alldeles särskilt som siffrorna tyder på det motsatta i våra kringliggande regioner i Sverige och Finland; där växer antalet besökare. Häromveckan gick dessutom Sveriges regering ut med att man höjer anslaget till Visit Sweden eftersom både företag och statskassan vinner på mer turism. Så är det naturligtvis även på Åland.

Kärnfrågan är därmed ganska enkel. Ska vi eller ska vi inte ha Visit Åland? Ska vi ha det är det nödvändigt att se över finansieringen och göra den långsiktig och förutsägbar. Vill landskapsregeringen lägga ner Visit Åland ska man vara tydlig även med detta. Som det är i dag händer varken eller och det skapar kramp i en organisation som enligt mitt och Centerns förmenande är extremt viktig för hela Åland. Allt tyder på att mer av den kreativa kraften vi behöver används till överlevnad snarare än marknadsföring.

Vill vi eller vill vi inte expandera turismen och ta strid om resenärerna med våra konkurrenter? Vi är ett fantastiskt resmål och borde bli ännu bättre på att berätta detta. Är landskapsregeringen eredo att ta detta ansvar eller behöver vi lyfta denna framtidsfråga i en spörsmålsdebatt. Det handlar ju faktiskt om jobb och exportintäkter och en framtidsindustri som rätt hanterad dessutom är hållbar. Denna fråga blir än mer aktuell efter förra veckans debatt om fiskevårdsavgiften då moderaternas ordförande Annette Holmberg-Jansson stod i talarstolen och tydligt ifrågasatte Visit Ålands existens. Jag och turistbranschen kräver svar. Vad är det egentligen som gäller? Finns det överhuvudtaget någon linje? Om ett av tre regeringspartier ifrågasätter Visit Åland undrar vi självklart hur de övriga ser på frågan.

Turismen innehåller möjligheter men händer inte av sig självt och därför föreslår vi att landskapsregeringen tar sitt ansvar och skapar långsiktighet och trygghet för Visit Åland. Eller ger raka besked om att organisationen inte längre behövs.
Bilden är lånad från Annica Grönlund som jobbar med att locka internationella nyhetsförmedlare till Åland. Genom att nå dem öppnas dörrarna till marknader som annars hade varit svåra att nå med traditionell marknadsföring. Det är ett sätt att jobba okonventionellt med livsviktigt kontaktskapande.

måndag 18 september 2017

Skarpt läge för hela Åland

I dag är läget skarpt och direkt avgörande när det gäller framtiden för de åländska kommunerna och samhällsservicen till alla ålänningar. På eftermiddagen sker en omröstning i Ålands lagting som på många sätt avgör om hela Åland ska leva eller om servicen till medborgarna ska centraliseras och strömlinjeformas. Om förslaget går igenom slår det undan benen på många av de kommuner som i dag ser till att samhällsservicen fungerar för sina medborgare.

Det handlar om hanteringen av de landskapsandelar som hittills gjort det möjligt att hålla en likvärdig och hygglig nivå på den offentliga servicen över hela Åland. Detta vill nuvarande landskapsregering ändra på genom att koncentrera resurserna till centralorterna och samtidigt dra ner fyra miljoner av tilldelningen – trots att klumpsumman från staten samtidigt stiger till rekordhöga nivåer.

Dessa fyra miljoner euro är i verkligheten etthundra tjänster inom skola, barnomsorg och äldrevård. Tjänster som till övervägande del innehas av kvinnor.

Åländsk Center har sedan starten år 1976 arbetat för en regional- och jämställdhetspolitik som ska göra det möjligt för hela Åland att leva. Tack vare landskapsandelarna har detta resulterat i ett av världens bästa samhällen där alla röster räknas och det lokala engagemanget är stort. Om förslaget till ny fördelningspolitik blir verklighet betyder det att Mariehamn vinner medan Föglö, Geta, Sottunga, Lumparland, Saltvik, Hammarland, Lemland och Sund förlorar. Det är en fördelningspolitik och ett jämställdhetsarbete som är främmande för Centern. Vi anser att de offentliga skattemedlen ska fördelas från de rikare kommunerna till de mindre rika, inte tvärtom.

Åländsk Center
Jörgen Pettersson
Ordförande
Den här bilden har jag lånat från Illinois Policy Institute. Ungefär så där fungerar de nya landskapsandelarna som lagtinget ska fatta beslut om i dag.

torsdag 14 september 2017

Villervallan fortsätter

Först kom beskedet på ganska oklara grunder att det skulle bli fyra kommuner på Åland. Det var den internationella konsultbyrån PwC:s beräkning som också slog fast att reformen i sig inte sparar pengar utan de ekonomiska fördelarna kommer först när man stänger skolor och centraliserar service. För att begripa det måste man inte ha gått Handels, för att uttrycka det försiktigt.

Ålands landskapsregering ogillade tanken och kom med det egna förslaget fem kommuner där till exempel Vårdö skulle förena krafter med Eckerö. Just det, ni hör ju själva. Geografi var aldrig en paradgren när nuvarande ministrar gick i skolan.

I dag kom det tredje budet som kokat ner till fyra kommuner och en ton som gått från krigisk till krigisk till mindre krigisk vilket på nåt sätt är förmildrande. Ändå understryker dagens förslag den panik som hela förvaltningen andas. Man tänker osökt på Groucho Marx som uttryckte det pregnant: ”Det gäller att hålla på sina principer och är det så att de inte duger gäller det att ha andra.”

Centerns linje står fast. Vi uppmuntrar reformer men vi vill att initiativen kommer från kommunerna själva då det är det som självstyrelse faktiskt handlar om. Ska man i sitt ledarskap göra ändring måste man ha folk med sig, inte mot sig. Den lektionen ingick tydligen i samma program som de missade geografitimmarna fanns.

Centern hyllar lokalt engagemang, delaktighet och demokrati.

Presskonferensen i dag leddes av kommunminister Nina Fellman sekunderad av finansminister Mats Perämaa och socialminister Wille Valve. Minspelet säger kanske inte allt men nog det mesta.

söndag 10 september 2017

Grattis på dagen, Gibraltar!

En kär vän fyller år i dag, 313 år om jag räknat rätt! Fången mellan ”a Rock and a hard place” är Gibraltar och dess befolkning vana vid att ta sig fram på egen hand och det har man lyckats väl med.

I dag firar landet nationaldag och då står det inte stilla på den lilla klippan med det stora självförtroendet. Det anstår heller inte med tanke på valspråket ”Nulli Expugnabilis Hosti” vilket på engelska betyder ”Conquerable by no enemy”.

Själv har jag haft förmånen att besöka Gibraltar flera gånger och kan ibland känna ett styng av avundsjuka över den oförvägenhet och, rentut sagt, jävlaranamma som råder hos gibraltarianerna. Här finns mer att läsa:

År 2019 åker åländska och andra idrottskvinnor och -män till Gibrlatar för att göra upp medaljerna i Natwest International Island Games. 


Det är svårt att berätta om Gibraltar utan att nämna aporna. Så då gjorde jag det.

Gibraltar har också lyckats ta sig in till fotbollens sammetsklädda salonger i form av medlemskap i UEFA och FIFA. Det är starkt gjort!

Gratulerar på födelsedagen alla vänner på Gibraltar!



torsdag 7 september 2017

Talet till Östersjön

Det kan bli lite tjatigt men just nu handlar väldigt mycket om att Åland tar över presidentskapet för Baltic Sea Parliamentary Conference vilket jag berättade i går. I den nya presidentens uppgifter ingår att hålla ett inledande tal inför alla medlemmar. Det löd ungefär så här (tyvärr bara på engelska, orkar inte översätta just nu):

Dear chair, Carola,

on behalf of everyone present here, thank you and thanks to Hamburg for having hosted the 26th Baltic Sea Parliamentary Conference in a genuine atmosphere, generous hospitality and with great discussions and debate. Not to forget all the delicious food and inspiring ideas in how we continue to develop our beloved Conference. Thanks to all involved in the programme. We all leave a little bit more educated and enlightened than we arrived. Thanks also to Bodo, Florian and everyone else in the staff.

Thank you Carola for your friendship and the professional way you have lead the work within the BSPC since we met in Riga a year ago. It has been a great learning experience preceding our presidency.

As from today myself and all the other Ålanders will do our utmost in order to steer this wonderful and unique organisation towards the future. For the first time ever the Åland Islands will have the presidency for the year to come. That means we want to see you all in Mariehamn, our capital, next August 26-28. Being just a little bit buoyant I can already now promise you a visit to maybe the most beautiful island in the world!

So, what can we offer you other than magnificent views, great food and a friendly welcome? In fact that is quite a lot. Åland is a great example of Crisis Management. Exactly 100 years from now when Finland planned for their independency that turned reality the 6th of December 1917 the people on Åland feared that the new nation would not be the best future for the islanders. Therefore the Ålanders went to the Swedish king and begged that Sweden would take care of the island. After complicated and sometimes dangerous political negotiations the question went to the League of Nations who decided that Åland should belong to Finland with guarantees for language, culture and much more. A unique Autonomy was formed which ever since have proven to be beneficial for everyone.

What can we learn from that? The answer is simple. No matter how complicated situations and conflicts seems to be there is always a solution.

What started from pessimism evolved into optimism which make me remember the words from the author George Bernard Shaw: ”The world need both pessimists and optimists. The optimists invent the aeroplane and the pessimists invent the parachute.”

Therefore we are looking at a number of possible themes for next years Conference. Themes that can balance optimism and pessimism in order to find the right way for a prosperous Baltic Sea. We look forward to continue these discussion with the Standing Committee that will meet in Mariehamn in November. Amongst the alternatives we are considering the important discussion of how we build sustainable societies in the Baltic Sea based on democratic values, human rights and equal chances for everyone. We all need cooperation and integration for a secure and prosperous Baltic Sea area. There are probably no better place than the demilitarised and neutralised Åland Island to discuss difficult questions for the common best.

We will of course also hear more from the new Working Group which will discuss the global challenge in migration and integration. A topic that is not national but international in every sense. Being a human being means we are taking care of each other to the best of our endeavours.

Åland is a good place for that aswell. We might be only 30.000 people on our island. But we are more than 90 different nationalities and we are used to deal with new and other cultures. Being an islander is not always a walk in the park but it makes things easier the more friends you have. And more friends we want!

Within this family we are all relatives and it is my pleasure to say welcome to all of you to Åland next year! The BSPC-family is different in many ways, as all families are. But we have a common cause that unites us and which is more important than the road bumps in our daily lives. Without a healthy and secure Baltic Sea we can never look our children in their eyes, saying that we weren't aware of the difficulties – because we are! Yesterday we all saw the Helcom Report with far more red than green squares on different areas. That is unacceptable. Our responsibility is to change red into more green. The BSPC is a vital stakeholder in this mission, Hamburg has contributed with knowledge about the condition today and visions for tomorrow.

We will now take the baton and continue our common journey towards a better tomorrow. See you all in the Åland Islands next year!
Här tar jag över stafettpinnen från Hamburgs talman Carola Veit som presiderat det senaste året. Hon kvarstår som vice ordförande vilket jag är mycket glad över. Carolas kontakter till det politiska etablissemanget i Tyskland kan inte nog understrykas. Foto: BSPC/ Susanne Ahrens.


Vännen Franz Thönnes hör till tungviktarna i det tyska socialdemokratiska partiet och även om jag inte delar hans ideologi gillar jag hans syn på Östersjön. Här kan man läsa hans hyllning i samband med BSPC:s tjugofemårsjubileum i fjol. Thönnes lämnar BSPC efter tjugo års deltagande och lämnar också tyska Bundestag efter lika lång tid. Foto: BSPC/ Susanne Ahrens.

Presidiet vid den avslutande sessionen på årets konferens. Från vänster nye presidenten Jörgen Pettersson, avgående president Carola Veit, avgående stortingsmedlemmen Per Rune Runesen samt avgående Bundestag-ledamoten Franz Thönnes. Foto: BSPC/ Susanne Ahrens.


De håller sig med pampiga talarstolar i Hamburgs stadshus. Foto: BSPC/ Susanne Ahrens.


Med stafettpinnen i högsta hugg, nu gäller det för Åland att leverera en minst lika bra konferens som våra företrädare gjort genom åren. Foto: BSPC/ Susanne Ahrens.

Det nuvarande presidiet består av Carola Veit och undertecknad med hjälp av generalsekretare Bodo Bahr. Foto: BSPC/ Susanne Ahrens.

onsdag 6 september 2017

Nu leder Åland Östersjön

Så blev det alltså klart. Åland har övertagit ordförandeskapet i Baltic Sea Parliamentary Conference och undertecknad har enhälligt utsetts till president för organisationen som därmed ordnar den tjugosjunde konferensen på Åland 26-28 augusti år 2018.

Vad betyder då detta? What’s in it for us? Faktiskt väldigt mycket. Det är en oerhörd möjlighet att lyfta fram och berätta om självstyrelsen för i teorin åttiofem miljoner människor runtom Östersjön. Så många är representerade i BSPC i form av alla de parlament som stiftar lagar i alla länder och regioner med gräns mot Östersjön. Här finns jättar som Tyskland, Ryssland och Polen. Här finns hela Baltikum, Finland, Sverige, Norge och Danmark vilka alla är måna om att delta i konferensen och diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter.

Konkret avslutas alla konferenser, som den i Hamburg som stängdes i går, med en resolution som i år består av fyrtio olika punkter där parlamentarikerna enats om som viktiga. Denna resolution skickas sedan till alla länders och regioners regeringar för kommentarer och åtgärder. Det kan handla om att göra gränsövergångar smidigare, turismen mer hållbar och tillgänglig, åtgärder för att göra Östersjön frisk igen, nödvändigheten av fungerande infrastruktur och mycket mer. BSPC hyllas av alla de som varit med mycket längre än jag vilket är inspirerande i det fortsatta arbetet. Här finns hela resolutionen att bekanta sig med.

Att Åland får leda detta arbete är ett gott betyg för vårt landskap, vår självstyrelse och dess historia. Jag är stolt över det arbete som vår delegation utfört för att komma på fråga som ordförande. Det är ett nöje att arbeta tillsammans med vice ordförande Annette Holmberg-Jansson, Sara Kemetter och Ingrid Johansson samt delegationssekreterare Sten Eriksson och byråsekreterare Maj Falck. Den här gången var också Elias Lindström med och lämnade en presentation om hur ungdomar ser på hållbar turism. Alla har på olika sätt bidragit till Ålands förhållandevis starka ställning i ett sammanhang där vi enligt alla rimliga sätt att mäta är att betrakta som dvärgar.

Nu ska vi se till att nästa års konferens blir minnesvärd, innehållsrik och inspirerande. Vi får inte bestämma allt men vi har möjlighet att prata först och därmed sätta tonen.

Här finns mer att läsa om konferensen.

Och så här rapporterade Hamburger Abendblatt om begivenheterna.
Så här skrev vi i ett pressmeddelande från konferensen:


Hamburg, tisdagen den 4 september 2017

ÅLAND TAR ÖVER ÖSTERSJÖKONFERENS

I dag blev det klart, Åland tar för första gången någonsin över presidentskapet för Baltic Sea Parliamentary Conference (BSPC), Östersjökonferensen. I konferensen ingår alla de parlament som gränsar mot Östersjön. Sammanlagt representeras 85 miljoner människor i BSPC. För Ålands del är det Jörgen Pettersson som enhälligt valdes till organisationens president fram till nästa konferens som ordnas på Åland den 26-28 augusti år 2018. Då kommer cirka 200 parlamentariker och andra påverkare för att ta del av slutsatserna från det åländska ordförandeåret.

– Vi är såklart hedrade över att få förtroendet att tjäna och leda hela det parlamentariska Östersjösamarbetet. Vi ska visa att man inte behöver vara störst för att ha goda idéer och hållbara visioner, säger nyvalde presidenten Jörgen Pettersson.

Årets BSPC-konferens ägde rum i Hamburg med en rad olika ämnen på agendan. Slutresultat blev en resolution som nu skickas runt till alla regeringar runt Östersjön för synpunkter och, gärna, implementering.

Från åländsk sida deltog förutom BSPC-delegationens ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Annette Holmberg-Jansson, Sara Kemetter, Ingrid Johansson samt Elias Lindström som representerade unga politiker som presenterade sin vision hör hållbar turism. Elias Lindström och Friederike Schick från BSPC:s ungdomsforum presenterade ungdomens syn på hållbar turism.

Från lagtingets sekretariat deltog delegationssekreterare Sten Eriksson och byråsekreterare Maj Falck.

Sara Kemetter levererade slutrapporten från den arbetsgrupp som under de två senaste åren arbetat med Hållbar turism och hur vi når dit. Dessutom utsågs Kemetter till ny rapportör för BSPC i samma ämne. Sedan tidigare är Jörgen Pettersson rapportör i sjöfartsfrågor.

Under mötet i Hamburg beslöts också att en nyformad arbetsgrupp ska hantera ”Migration and Integration”.

– Jag är övertygad om att vi på Åland kan bidra i arbetet. Vi är av hävd duktiga på att integrera inflyttade och göra affärer med folk över hela världen, kommenterar Jörgen Pettersson.

Ordförandeåret kommer att innebära många tillfällen att synliggöra det självstyrda Åland.

– Det är viktigt att vi syns på så många olika internationella plattformar som möjligt. Tack vare detta ordförandeskap kan vi flytta fram självstyrelsen och stärka hela Åland, säger Jörgen Pettersson.

Det obligatoriska familjefotot med parlamentariker och tjänstemän från elva nationer och elva regioner.

I mitten avgående ordförande Carola Veit, till vardags talman i Hamburgs parlament, till vänster parlamentsledamoten Janis Vucans från Lettland och till höger undertecknad som nu tar över som president.

En panoramabild från mötesförhandlingarna som jag lånat från Veiko Spolitis.

måndag 4 september 2017

Snart tar Åland över

Hälsningar från Hamburg där BSPC arrangerar sin tjugosjätte konferens. Rubriken är Innovative Science, Sustainable Tourism … Participation and Cooperation in the Baltic Sea Region. Frågorna hanteras av alla parlament runt hela Östersjön, representerande sammanlagt åttiofem miljoner människor.

BSPC är platsen där idéer testas mot varandra, här diskuterar parlamentariker lokal och global politik och formulerar förslag som sedan skickas till regeringarna för åtgärder.

BSPC är en otrolig och framåtblickande organisation som gjort skillnad för hela Östersjön sedan starten 1991. På tisdag tar Åland för första gången över ordförandeskapet för organisationen vilket kulminerar i att den stora konferensen ordnas på Åland nästa höst.

Detta är ingen enmansshow. Jag är glad att ha delegationssekretare Sten Eriksson och Maj Falck vid min sida tillsammans med kollegerna Annette Holmberg-Jansson, Ingrid Johansson och Sara Kemetter. Tillsammans har vi gjort det möjligt för Åland att flytta fram självstyrelsen i Östersjössamarbetet.


Nuvarande ordförande i BSPC är talman för Hamburg och heter Carola Veit, till vänster Janis Vucans, ordförande i Lettlands finansutskott samt undertecknad som tar över som ordförande på tisdag.

Den historiskt imponerande plenisalen i Hamburgs stadshus innan konferensen drog igång.

Och efter inledningen, fullt till sista plats. Dessa tvåhundra+ parlamentariker och tjänstemän kommer till Åland nästa år!

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...