torsdag 30 april 2015

Ses vid brasan i kväll!

Valborgsmässoafton är här och snart också våren. Än har inte den där allting omslutande vårvärmen infunnit sig men härda ut, årets vinter är över!

På Notudden i Mariehamn träffas mariehamnare och andra ålänningar för att elda ut det gamla och sjunga in det nya. Vi har Ålands största majbrasa, en specialinrättad brandkårs- och byalagskår under ledning av Anders Laine samt heta grillar och trevliga människor. Tag bara med lite korv och något att dricka.

Arrangören är Kasberget-Apalängens byalag vilket kanske är stadens allra sista byalag. Det är vi stolta över men tycker inte det är så värst dramatiskt det vi gör. Vi ordnar två fester per år – en på Valborgsmässoafton och en på Midsommarafton. Det gör vi av det enklaste av skäl – för att vi tycker om folk och gemenskap.

I år är vi ändå lite extra stolta sedan vårt lilla byalag i höstas prisades på självaste Svenska dagen av självaste Svenska kulturfonden i Finland med motiveringen:
”I en tid när allt färre föreningar finner människor som engagerar sig i iordningsställandet av midsommarstång och majbrasa, samtidigt som samhället nedprioriterar dessa traditionella svenska familjefester, utgör Kasberget-Apalängens byalag ett lysande undantag genom att ordna program för mariehamnarna och övriga besökare. Byalaget har med små medel lyckats skapa en välkomnande, inkluderande och generationsöverskridande mötesplats under mången minnesvärd valborgsmässo- och midsommarafton.”
Tycker du detta låter skoj! Tag dig ner till vår lilla udde intill Svibyviken, du kommer inte att bli besviken. Klockan 19.00 drar vi i gång!
Fjolårets brasa i all sin prakt. Har inte mätt i år men tror den är större än någonsin! Snällt av Strandnäs FBK att vara på plats.
Så här bjöd vi in grannskapet till årets majbrasa.

onsdag 29 april 2015

Bra gjort i Mariehamn!

Fem timmars möte men inte en enda omröstning. Däremot ett godkänt bokslut och en ny skola för 6,6 miljoner euro. Det är den korta versionen.

Detta med stadspolitik är inte för sköra eller kvällströtta människor. Diskussionerna i stadsfullmäktige tog slut 23.59 i går kväll och då hade vi diskuterat dåtid och framtid och lite annat. Som alltid går tiden fort när det är skoj! Det är inte precis första gången gårdagen övergått i morgondag i stadshuset.
Jag tog upp stadens bokslut och föreslog att bolagiseringen av stadens verksamheter fortsätter med VA-verket för att det bolaget i likhet med Mariehamns Elnät ska börja bära sina egna kostnader. I dag gör man det inte, investeringstakten i det egna nätet är alldeles för låg. Allra klokast vore det antagligen att Elnät tog hand om hela VA-verket. Det är ju faktiskt så att alla som använder el även använder vatten och avlopp. Det vore klokt ur brukarinitiativ och skulle ta bort dilemmat med att tvingas ställa investeringar i nedgrävda ledningar mot skola och omsorg och sådant som syns.

Förutom bokslutet i fjol diskuterades även en exploatering av Svinö holme i södra stan. I stort sett alla var för en fortsatt planering men socialdemokraterna klamrade sig fast vid historien och ville sätta stopp. Vänsterrörelsen har blivit de nya konservativa.
Sist och slutligen gavs ett nytt klartecken för utbyggnaden av Övernäs skola. Det är bra. Den nya skolan behövs och landskapet har genom finansminister Roger Nordlund (C) frikostigt stött investeringen med 25 % PAF-bidrag och 50 % förmånligt -lån. Jag har tidigare själv drivit på projektet när andra försökt bromsa. Skolan ska bli ett exempel på klok och hållbar renoveringskunskap och det är dags att börja bygga. Kostnaden beräknas till 6,6 miljoner euro (755.000 euro dyrare än tidigare planering).

Mitt eget anförande löd så här och jag avslutade med att bjuda in till den största Valborgsbrasan vid Notudden på torsdag kväll!
Ordförande,

År 2014 var ett på flera sätt ovanligt år vilket också syns i bokslutet för Mariehamns stad. Från Mariehamnscenterns sida vill vi gärna säga några ord om året som gått och några fler ord om åren som kommer. Och jodå, vi förordar också ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga.

Resultatet på 19,1 miljoner euro ser imponerande ut men handlar som nämnts mest om teoretiska och extraordinära intäkter vilket naturligtvis inte är att förakta. Hellre sådana än oväntade förluster. Vi får också konstatera att skatteintäkterna blev 2,2 miljoner över det budgeterade vilket många städer och kommuner skulle vara tacksamma över. De senaste åren har det ofta varit tvärtom. Det är alltså bra att staden fortsättningsvis kan vara den huvudmotor som hela Åland behöver. Bra jobbat alla skattebetalare; medborgare och företag.

Vi kan också se i bokslutet att nämnderna hanterat sina medel med stor noggrannhet. Det är skäl att rikta beröm till såväl anställda som förtroendevalda som i stora drag lyckats upprätthålla den offentliga servicen trots knappare ekonomiska omständigheter. Det finns dock många och starka skäl för att fortsätta det sparsamma livet i färden mot framtiden. Vi kan se hur lånestocken ökar och nu är 38,2 miljoner euro vilket såklart är för mycket och ett starkt argument för att fortsätta rationalisera och förbättra och noga överväga framtida investeringar.

När det gäller skötseln av det offentliga Mariehamn finns det fortfarande kvar endel saker att göra. Mariehamnscentern har drivit på bolagiseringen av det tidigare elverket och vi har motionerat fram en bolagisering av hamnen. Båda bolagen är nu förverkligade och när det gäller Mariehamns Elnät Ab visar det första bokslutet en lång rad förbättringar och rationaliseringar som kommer hela staden och alla dess invånare till godo. Framför allt klarar sig det tidigare elverket nu helt utan skattepengar och det är så det enligt oss ska vara. Affärsverk ska klara sig på egen hand och infrastruktur i form av till exempel el och vatten ska bära sina egna kostnader. Det bör också lämna större utrymme att hantera trivselfaktorer som vägar, gräsmattor, torg och sånt. 
Mot den bakgrunden är det nu skäl att även inleda samma bolagiseringsarbete med VA-verket. Den avdelningen är på flera sätt i samma läge som elverket var för några år sedan. Det måste till investeringar i ett ledningsnät som i dag dras med för stora förluster och över tid kan det också bli aktuellt med att satsa stora pengar i hela Ålands angelägenhet – Lotsbroverket. Detta bör ske inom ramen för ett bolagiserat VA-verk och det arbetet bör starta så snart som möjligt. Det blir fel om investeringar i infrastruktur ställs mot till exempel skola och omsorg och andra lagstadgade plikter som ett samhälle har.

År 2014 var vidare det år då Ålands Digitala Agenda bildades och samlar det offentliga Ålands skickligaste IT-hjärnor under samma tak. Det är bra och det är rationellt. År 2014 var året då nämndreformen i Mariehamn och ett nytt budgetsystem satte myror i våra huvuden men som över tid antagligen är klokt. Ju tydligare och tidigare vi kan bli i budgetering, desto mer utrymme lämnar det för att skapa en bättre stad för alla invånare.

Det är dessutom glädjande att läsa stadsdirektörens överblick i bokslutet. Barbara Heinonen konstaterar mycket riktigt att det blev rätt mycket ekonomi och förvaltning under år 2014. Det behöver inte vara dåligt, tvärtom. Nu finns förutsättningar för att på nytt blicka framåt och, som hon skriver, ”koncentrera mera på verksamheten”. Det är klokt för sist och slutligen finns det faktiskt mer här i livet än plus och minus och förvaltningsreformer, certifieringar och långa fullmäktigemöten. Faktiskt väldigt mycket mer och det hör till våra uppgifter som förtroendevalda att ständigt och alltid påminna folk om att vi mitt i allt allvar faktiskt måste skratta lite åt oss själva och varandra. Med de orden är ni alla hjärtligt välkomna till Ålands största Valborgsbrasa på Notudden i Mariehamn på torsdag kväll! Där finns sången, glädjen, gemenskapen och en himla massa värme!
Så här såg det ut i fjol på Notudden efter att Fabian satt fart på brasan. Här kan man läsa mer!
I fjol var det uruppförande av Notuddens nya sångkör. I år är vi vassare än någonsin!

tisdag 28 april 2015

Goda nyheter för framtiden

Det var ett långt lagtingsmöte i går. Den största delen av tiden ägnades åt ett förslag som går ut på att sänka gränsen för rattonykterhet. Det finns som alltid i lagstiftningen många detaljer att hålla reda på men jag stödjer förslaget av en väldigt enkel anledning.

Självstyrelsen bör göra så mycket som möjligt för att minska alkoholbruket i samhället. Det handlar om viktiga signaler mot ungdomar och framtiden.

Bilar och alkohol hör inte ihop liksom sprit inte ska släppas fritt i Mariehamn, fast det är en lite annan historia. Debatten blev rätt yvig i salen men frågan är om det inte blev extra konstigt när en ledamot oroade sig över att polisen åsamkas onödigt jobb om promillegränsen sänks. Jodå, det var samme ledamot som häromåret polisanmälde ett bildcollage...

Min egen del handlade om det kommande vindkraftstödet och mötte ingen debatt överhuvudtaget. Det är bra, grunden och lagstiftningen är nu lagd. I höst kan planerna bli verkliga. Så här lät anförandet:
Talman, 
i dag ska det handla om ett lagförslag om produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem. Eller egentligen är det två, ett ursprungligt och ett kompletterande där stor vikt fästs vid att göra lagen kompatibel med de beslut som fattats av Finlands riksdag och dess tunga utskott, ekonomiutskottet och grundlagsutskottet.

Detta låter varken enkelt eller spännande men kan rätt hanterat bli något som våra barn och deras barn kommer att vara både glada och stolta över. Det handlar på ett övergripande plan om att skapa en hållbar framtid där energin som vi använder i våra liv kan tas ur kraften i vädret snarare än oljan i berggrunden. I dag försörjer vindkraften oss med 20-25 procent av den energi vi behöver. I morgon, om dessa vindkraftsplaner blir verklighet, kan denna siffra uppgå till 70 procent. Dessutom har vi möjlighet att särskilt blåsiga dagar sälja vår energi till Finland tack vare den nya Finlandskabeln som medan vi pratar håller på läggs ut.

Tack vare denna satsning på vindkraft säkrar vi Ålands egen elförsörjning, i vart fall så länge som det blåser. Vi stärker även bilden av Åland och allt vad vi exporterar och står för som hälsosamt och hållbart. Vårt geografiska läge gör det gynnsammare att satsa på vindkraft på Åland i jämförelse med övriga Finland. Så här långt finns det inga konstigheter. Vindkraft är bra för oss alla och bidrar inte till utarmningen av den jord vi är satta att förvalta.

Historiskt går detta projekt i formellt avseende tillbaka till år 2011 då Finland antog det europeiska RES-direktivet vilket omfattade ett stödsystem med inmatningstariffer till förnybar energi. Tack vare det blev det möjligt att bygga vindparker och minska beroendet av fossila bränslen. Går allt som planerat ska därmed andelen förnybar energi i Finland stiga från 28,5 procent till 38 procent. Vindkraften byggs över hela Finland och nu dessutom på Åland som tack vare pragmatiskt och intensivt politiskt arbete kan ta del av tariffsystemet, trots att det egentligen är en näringssatsning som borde höra till landskapets eget behörighetsområde.

Nu är det med vindkraft som med allt annat. Inget är klart förrän allting är klart. De åländska vindkraftverken som i dag producerar energi är föregångare i hela landet men de kommande är ännu inte beslutade. Det kan skapa utmaningar alldeles särskilt som den ekonomiska verklighet som Finland befinner sig är svår och regeringsbildningen inte klar. Det som står klart, alldeles särskilt efter det kompletterande lagförslaget, är att Åland sitter på det slutgiltiga ansvaret för utbetalningen av stödet. Den finländska delen är avhängig årliga budgetbeslut. Detta är inte i våra egna händer men den politiska överenskommelse som gjorts mellan Finland och Åland väger oerhört tungt. De allra tyngsta utskotten har gett sitt godkännande och i riksdagen vann detta vindkraftsstöd med förkrossande 149 röster för och 35 emot. Avsikten är alltså väldigt tydlig och från utskottets sida har vi resonerat mycket kring detta och landat i att samarbetet mellan Åland och Finland bygger på förtroende och att vi litar på utfästelser från riksdagen.

Vi tror alltså på att Finland står vid sitt stödpaket men tvingas också konstatera att verkligheten som vanligt är mer komplicerad än så. Det handlar också om nivån på det stöd som vindkraftbolagen kan räkna med. I dag är stödet 85 euro per kilowattimme vilket ifrågasatts av i stort sett alla de stora partierna som i dag diskuterar regeringsbildning. Det finns alltså en möjlighet att denna summa förändras vilket också kan drabba de åländska projekten. Var det sist och slutligen landar avgörs antagligen denna vår i Helsingfors. 

Grunden är lagd i och med detta lagförslag men det återstår mycket arbete. Den kommande sommaren blir på många sätt avgörande och går allt bra borde nästa lagting i budgeten för 2016, med denna lagstiftning som stöd, kunna fatta det historiska beslutet att inleda detta historiska projekt.

Talman,

Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att lagtinget antar lagförslaget i den lydelse det har i det kompletterande lagförslaget.

Tänk vilken härlig syn det vore att mötas av dessa när man kommer till Åland!

måndag 27 april 2015

Ett slag för vindkraften

I dag är det den nationella veterandagen i Finland och på Åland. Det har gått sjuttio år sedan de sista striderna ägde rum i de så kallade Lapplandskrigen. Tack vare den tidens hjältar är vi i dag ett fritt land med demokratiska valsystem och rätten att i alla lägen uttrycka vår åsikt. Tack vare den frihetskampen kan jag i dag bege mig till Ålands lagting och stifta lagar som berör Åland och ålänningarna.

Om dessa hjältar har jag skrivit många gånger. Här finns en länk som går till de flesta av dem. Trevlig läsning!

I dag i lagtinget ska det handla om skattestöd till vindkraft i Ålands lagting. Jag ska presentera följande betänkande i Ålands lagting. Finlands riksdag har tidigare gått in för att med sammanlagt sextio miljoner euro subventionera förnyelsebar energi i form av vindkraft. Nu ska det lagstiftas om den åländska delen som uppgår till cirka arton miljoner euro.

Satsningen i vindkraft är nödvändig för att Finland ska klara av att nå de miljömål som ställts upp av EU. Det är bra på många andra sätt också. Fossila bränslen är ingen bra väg mot framtiden. 

Ha en fin måndag och vecka, kanske vi rentav ses klockan 13 i dag – lagtingets möten är öppna för alla!


Spelar vi på Åland de rätta korten kan vi räkna med sextio miljoner euro i extra pengar från riksdagen i Helsingfors.

söndag 26 april 2015

Hylla den finaste flaggan!

I dag är det Ålands flaggas dag vilken alltid infaller den sista söndagen i april. Ungefär så här gick det till när vi fick vår egen flagga.

Ha en skön söndag så ses vi på matchen då IFK ska ta sig vidare till semifinal i Finska Cupen mot AC Oulu. Platsen är Wiklöf Holding Arena och tiden är 16.00.

Har man ingen egen flaggstång kan man alltid göra så här!

Grattis på treårsdagen!

I dag fyller nya Ålands sjöfartsmuseum tre år. Det är såklart ingen ålder alls för ett museum men det är ändå viktigt att uppmärksamma, särskilt som byggnaden betytt mycket både för mig och för många fler.

Just i går var det fina auditoriet högkvarter för det fortsatta arbetet med att stärka Åland. Tidigare är det en uppsjö av händelser som ägt rum i sjöfartsmuséet. Till exempel:

Med detta vill jag egentligen bara säga grattis på treårsdagen och tack för allt ni gör – hela Åland till fromma!

Diana Lindström hör till de som alltid är glada. Hon jobbar till vardags på Ålands sjöfartsmuseum och ser till att allt fungerar . Tack för i går, Diana!

lördag 25 april 2015

Att vinna kräver ödmjukhet

Vilken vecka! Det började med att Mats Löfström blev ny åländsk riksdagsledamot efter en kampanj som utstrålade vänskap, beslutsamhet, glädje, kunskap och mycket mer. Jag är glad över att ålänningarna tog chansen till förändring.

Därefter tillbringade jag några dagar till sjöss för att lyssna till en en bransch (sjöfarten) som haft det kämpigt men nu börjar se ljusare på den framtid vi alla delar.

Och på tal om omstrukturering och förändring så är det svårt att undvika Ålands radio där redaktionen kämpar för och klamrar sig kvar vid en tid som för länge sedan är borta. Medan tidningshusen kämpat, förnyat och förändrat har den åländska public service-organisationen, betald med skattepengar, gjort i stort sett ingenting annat än varit understimulerad. Här finns en annan sida av verkligheten.

Jag tycker de som nu vägrar förändring borde öppna sina ögon och se verkligheten sådan den är, inte sådan de tycker den borde vara. Kort sagt släppa sargen.
Bra vecka. Ny riksdagsledamot. Inspirerande resa. Helg som väntar.

fredag 24 april 2015

Ålänningar på sjöfartsmöte

”Det börjar bli ett problem att upprätthålla den pessimistiska attityden inom sjöfarten.” Så lär man ha sagt, fast om det danska lantbruket, när de svåra åren sakta övergick i bättre. I dag är den internationella sjöfarten också på väg att återhämta sig och gör om talesättet till sitt.

Detta med optimism är inget jag hittar på alldeles själv. Det är samlade slutsatser från trehundra shippingmänniskor som under veckan träffats ombord på P&O:s ”Pride of Rotterdam” som trafikerar mellan Amsterdam i Holland och Hull i Storbritannien. Tillställningen arrangeras av det internationella mediahuset Shippax som i år firar femtio år. Jag skrev också några rader om evenemanget på Ålandsbloggen i Sjöfartstidningen.

Jag var på plats i egenskap av Shipping Rapporteur för Baltic Sea Parliamentary Conference (BSPC) och jag slogs på nytt av insikten i hur starkt det åländska inflytandet är i sjöfartsbranschen. Här trängdes unga och gamla och små och stora rederier och spetskompetens och uppfinnare och IT-entreprenörer och analytiker, mäklare, direktörer och många fler som jag glömt. Och mitt bland alla dessa och ofta centrala i diskussionerna stod någon av de tretton ålänningar som var på plats.

Vi lyfter gärna den åländska sjöfartstraditionen och det är som det ska vara. Gustaf Erikson gjorde underverk förr och Lundqvistrederierna är snart i samma liga med sina oljetankers. På rederisidan finns i dag även Viking Line och Rederi Ab Eckerö samt Godby Shipping som stabila spelare med Bore och Eckerö Shipping som möjliga bubblare. Ändå är historia något som har varit och i den här världen inte kommer igen. Då är det inspirerande att se entreprenörer som Carus ta för sig och sätta hela Åland på världskartan. Under denna konferens var bolaget huvudsponsor vilket gav företaget en synlighet andra bara kunde drömma om. Det är inte bara här det händer. Carus är också sponsor för Interferrys årliga konferens som drar till sig alla aktörer av betydelse och där ålänningen och tidigare Viking Line-chefen Nils-Erik Eklund hör till de viktigare påverkarna.

Under Cruise & Ferry-mötet sammanfattade Carus-chefen Anders Rundberg sina synpunkter på branschen:

”Jag tror mycket på framtidens möjligheter. Det finns väldigt många resenärer som vill åka färja. Det är dock viktigt att marknadsföra branschen tydligt och inspirerande.”
Här lyfte han det brittiska exemplet www.discoverferries.com som något som fick utvecklingen på passagerarsidan att vända. Där bestämde sig de stora rederierna för att inte alltid bekämpa varandra utan även gemensamt skapa ett intresse för branschens utveckling, vilket lyckades. Carus stod också för den mest omtalade filmen som presenterade Åland så här (det är den som BBC ursprungligen gjorde och som håller sju dagar i veckan):



Den åländska sjöfarten är inte vad den varit. Tack och lov. Tiderna förändras och kraven är nya men möjligheterna finns kvar för alla de som tar till sig det nya med stöd i det gamla. Detta gäller inte bara sjöfarten, alla branscher transformeras och gamla strukturer måste med jämna mellanrum rivas ner för att ge plats för nytt.

Sjöfarten och dess kringeffekter är synnerligen viktiga för hela Åland. Det handlar om exportförsäljning och nya pengar vilket krävs för att skapa fortsatt tillväxt. Det fick jag på ett handfast vis uppleva på ”Pride of Rotterdam” och mot den bakgrunden ser jag mycket fram mot Sjöfartens dag som alldeles bokstavligen drar en stor del av denna framtidsindustri till Åland den 21 maj. 
Ses då!

Med detta lilla sjöfartsinlägg får jag önska alla en fin helg! Och bjuda på några blandade bilder.
Specialister på rad. Till vardags bor dessa i Mariehamn. I jobbet reser de över hela världen och skapar affärer för internationella rederier. Från vänster skeppsbyggnadsingenjören Johan Nyström som skapar ordning på fartygen och Carusledningen Inka Huttunen och Anders Rundberg som bygger bokningssystem bättre än alla andra.
Hamnen i Rotterdam hör till världens mest intensiva. Här står det aldrig stilla.
Sida vid sida, långtradare, containrar, truckar och oljecisterner. Allt är fullt och man inser att lågkonjunkturen i vart fall inte syns tydligt här. 
Gotlandsbåtens vd och fartygskännaren Ralph Axelson byter några ord med Godby Shippings vd Dan Mikkola.
Rederi Ab Eckerös tekniske chef Daniel Olsén var på plats för att skapa kontakter och dela erfarenheter med övriga färj- och lastfartygsägare.
De är kolleger och konkurrenter inom rorosidan. Till vänster Eckerödirektören Bo-Gustav Donning och Eva Mikkola-Karlström, vvd för Godby Shipping Ab.
Carus vd och största ägare Anders Rundberg delade med sig av sin optimism inför framtiden och tryckte på för mer och gemensam marknadsföring från de åländska, estniska, svenska och finländska rederiernas sida. Som man gjort i Storbritannien.
Hull i England. Kanske inte världens vackraste hamn men härifrån når man lätt den engelska landsbygden som är att rekommendera som besöksmål.
Dessa två maskiningenjörer kan det mesta man behöver känna till för att bedriva färjtrafik. Ålänningarna Daniel Olsén och Joacim Westerlund håller till vardags i spakarna på Rederi Ab Eckerö och Viking Line.
När man ser en båt ska den med på bild. Så lyder en enkel regel i den här branschen. Detta är en oljepråm i Hull.
Det är ingen vågad satsning att utnämna Johan Nyström till den ålänning som reser längst per år. Dessutom kan han prata både på in- och utandning vilket är en fördel när man säljer grejer.
John Bertell jobbar för Carus och erbjuder bokningssystem för passagerartrafik. Hans arbetsfält sträcker sig över hela världen.
Marcus Högblom är uppvuxen på Åland men bor numera i Helsingfors där han bland annat tillverkar jättelika propellerlösningar för exempelvis isbrytare i Murmansk. Han jobbar för ABB Marine & Cranes och byggde nyligen en fabrik i Finland. Åland återvänder han till så ofta det ges läge.
Bores tekniske direktör Jörgen Mansnerus hör till toppskiktet när det gäller nya och mer effektiva lösningar inom all slags fartygsdrift. Han har också mer än de flesta benat ut möjligheterna för en helt ny avfallshantering på Åland.
Viking Lines projektchef Kari Granberg hör till storstjärnorna inom färjindustrin tack vare bygget av Viking Grace vilket han kan bättre än alla andra. LNG-driften är något som alla väntar på och ser fram mot.
Sture Lund är teknisk chef på Paf och var på plats för att möta kunder och hålla koll på branschen. Hans bolag är känt för att alltid finnas på vågens framkant när det gäller nya tekniska lösningar, något som även tillverkare av spelautomater insett och utnyttjat.
”Pride of Rotterdam” heter fartyget där den samlade europeiska sjöfartsbranschen möttes i veckan.

torsdag 23 april 2015

Ge bort en bok i dag

I dag är det en dag som är lätt att hylla. Läs en bok. Du blir klokare, mer harmonisk och kanske får skratta. Mer behövs oftast inte för att en dag ska anses vara okej. Världsbokdagen är en av alla dessa temadagar som startades år 1995 av Unesco och infaller 23 april varje år – samma dag som jag har namnsdag!

Detta tackar jag för och minns med värme de större bokprojekt jag varit inblandad i. Gryningspyromanen, Ålands Idrott och den stora boken om åländsk vårjakt.

Idén kommer ursprungligen från Katalonien i Spanien där man sedan 1900-talets början firat skyddshelgonet Sankt Görans dag den 23 april, genom att ge en bok i gåva till dem man tycker om och få en ros tillbaka.

Kolla i din hylla och skänk bort en bok till någon du tror behöver den bättre!
Fira Världsbokdagen och ge bort en bok till någon du tycker om.









-Vad gäller Världsbokdagen den 23 april är det helt enkelt så att många författare antingen fötts eller dött på den dagen, berättar Kerstin Lundman, biträdande generalsekreterare på svenska Unescorådet.







Oftast är ett medlemsland vid Unescos generalkonferens som föreslår att något ska uppmärksammas en specifik dag. Men det finns andra, mer guerillaaktiga sätt att uppmärksamma sin dag.

onsdag 22 april 2015

Grattis jorden, ha en bra dag

När jag var mindre skrev jag min adress Godby, Finström, Åland, Finland, Norden, Europa, jorden, Tellus. Det kändes tryggt att vara en del, om än ganska liten, av ett större sammanhang.

Därför är det såklart på sin plats att i dag hylla Earth Day som skapades på initiativ av en amerikansk senator som ville lyfta de miljöproblem som redan år 1970 vållade oro i världen. Sedan dess har det inte blivit bättre, tvärtom, men det är ändå skäl att hålla traditionen vid liv.

Grattis jorden och tack för att du finns. Tack vare det befinner jag mig i dag på en färja någonstans mellan Rotterdam och Hull för att lära mig mer om den sjöfart som vi alla på Åland levt gott av och har stora förhoppningar på inför framtiden.

Hela Jordens dag firades även i fjol och då skrev jag så här!

Grattis Moder Jord, i dag är det din dag!

tisdag 21 april 2015

Ålands radio missade festen

Det var ju en rejäl fest på Indigo i söndags då ålänningarna valde att byta riksdagsledamot och ställa sina förhoppningar till Mats Löfström. Fast det har jag berättat ganska mycket om redan.

Det var alltså valvaka efter det mest spännande riksdagsvalet på år och dar och alla var där... men inte vår egen åländska public service-radio. Eller, de var där men bemödade sig inte om någon direktsändning trots att bordet var serverat, målet stod vidöppet och räkmackan väntade.

Det är för mig obegripligt hur en samhällsradio INTE sänder direkt från en sådan tillställning när man gladeligen åker land och rike runt för att berätta om fotbollsmatcher (vilket jag uppskattar mycket men som kanske inte alltid måste prioriteras).

Detta stärker mig i min uppfattning att något bör göras i vårt radiobolag
Den som sover syndar icke och sänder absolut inte direktsänd radio.

måndag 20 april 2015

Åland sade ja till Mats

Det blev en intensiv och omtumlande kväll i går då Mats Löfström vann det åländska riksdagsvalet. Ändå är jag inte överraskad. Mats har tydligare än alla andra visat vad han vill och vad han står för och eftersom hårt arbete oftast lönar sig vann han detta val. Ålänningarna sade ja till förnyelse och framtidstro.


Jag har haft förmånen att vara med i detta sedan allra första början och slagits av den målmedvetenhet och det flit Mats Löfström uppvisat. Jag är glad och stolt över alla de som aktivt och generöst visat sitt stöd under dessa månader. Här är några nedslag från min lilla del av verkligheten och deltagande i arbetet med att skapa Ålands nya riksdagsledamot:
Mannen som sitter mitt emot mig och äter frukost på bilderna nertill kan mycket väl vara Ålands nästa riksdagsledamot. 
Med Mats Löfström i riksdagen stärker vi Åland i Finland, i Sverige, i Norden och i Europa. Det vore oerhört värdefullt för hela Åland.
Därför är det ytterst viktigt att den åländske representanten begriper vikten av att sjöfarten även i fortsättningen ges möjlighet att utvecklas.
Det Löfströmska tåget rullar vidare med riksdagen i Helsingfors som mål. I går kom den svenska Centerledaren Annie Lööf över för att uttrycka sitt stöd och träffa elever vid Ålands lyceum.
Med klar stämma och tydliga argument visade Mats Löfström i går hur han som nästa åländska riksdagsledamot ska stärka Åland och sätta fart på Finland. 
När det gäller val är det som det som det mesta annat här i livet. Det är viktigare att blicka framåt än bakåt.
Framtidsspaningen formulerades av Fredrick Federley som var på Åland i veckan för att visa stöd för Ålands (förhoppningsvis) näste riksdagsledamot Mats Löfström. 
Debatten inför valet innehöll både det ena och det andra och en gång kände jag mig tvungen att säga ifrån då en av näringslivet så kallade höjdare på ett rätt gement sätt ifrågasatte Löfström. 
En av nyckelspelarna i den kommande finländska regeringsbildningen är Olli Rehn som hör till Mats Löfströms närmre krets. Sådana vänner är bra att ha.
Nu är valet gjort och livet rullar vidare mot den framtid som alltid finns där – bara man själv väljer att se den. Ha en fin arbetsvecka.
Tidningarna denna morgon.   
HIFK-klackens budskap i matchen på Wiklöf Holding Arena i går. 
Matchdags och ett av den åländska fotbollshistoriens snyggaste mål då Dever Orgill satte en bicycleta. Matchen slutade tyvärr 1-1 efter en lysande första halvlek och en mindre lysande andra.  
Det rådde inte längre något tvivel om att Mats Löfström var på plats när jag såg garderoben och de färggranna galoscherna.
I sitt segertal underströk Mats Löfström vikten av att behålla kontakten med sina väljare och tålmodigt lyfta fram åländska intressen i Helsingfors där svåra regeringsförhandlingar väntar.
Efterfesten.












söndag 19 april 2015

Heja IFK, i dag gäller det!

Äntligen hemmapremiär! I dag kommer Helsingfors IFK till Wikklöf Holding Arena. Det är deras första match i högsta ligan sedan år 1972. Fyrtiotre års väntan är över och det lär märkas i Mariehamn i dag. HIFK-supportrarna är såväl kända som ökända. Matchen mellan IFK Mariehamn och Helsingfors IFK börjar klockan 16.00. Ses där.

HIFK är en av landets mest historiskt tyngda föreningar med över etthundra år på nacken. Ändå behövdes krafttag då avancemanget stod klart i fjol. Man drog igång en aktieemission med målet 250.000 euro. Det överträffades med råge. Totalt fick man ihop 345.823 euro, bland annat tack vare insatser av hockeyproffsen Niklas Bäckström, Leo Komarov, Sean Bergenheim, Olli Jokinen och Mikael Granlund. 

För IFK Mariehamn är det elfte säsongen i högsta ligan och det som förr ansågs omöjligt är nu närmast en självklarhet. Vårt IFK hör hemma i eliten på samma sätt som hela Åland hör hemma bland de allra bästa. IFK:s framgångar är Ålands och här kan idrotten visa vägen. Jag är själv fostrad av idrottsrörelsen. Den har lärt mig vikten av kamratanda, flit, rättvisa och mycket mer. I dag är jag medlem av Den Fyruddiga Stjärnan som tar vara på de värderingar som bygger karaktär och gör skillnad.

I dag är det inte bara matchdag utan också den stora valdagen då det ska avgöras hur republiken Finland ska skötas de kommande fyra åren. Det ska väljas 200 riksdagsledamöter av vilka en representerar Åland. Jag har haft den stora förmånen att arbeta tillsammans med Mats Löfström i detta val. Det har varit en spännande resa som slutar i dag. Jag hoppas ålänningarna tar tillfället i akt och väljer en ny kraft till riksdagen. Det behöver detta samhälle. Vallokalerna stänger klockan 20 i kväll och två timmar senare vet vi hur det gick.

Vad ni än tycker och tänker om de olika kandidaterna är det bara en sak som faktiskt måste göras. Gå och rösta. Det är din plikt och din rätt och det är viktigt.
I dag hejar vi på IFK Mariehamn. Och på Mats Löfström som deltar i valet som center men passar lika bra i försvaret som på mittfältet och även i mål. Ska man bli Ålands riksdagsledamot gäller det att kunna mycket! Stående från väster Mille, jag och Zacke.

lördag 18 april 2015

Mats Löfström är framtiden

När det gäller val är det som det som det mesta annat här i livet. Det är viktigare att blicka framåt än bakåt. Därför är vindrutan större än backspegeln på bilar osv.

I morgon väljer vi Ålands ledamot till Finlands riksdag och vi måste därför ställa oss frågan: hur vill vi ha det i framtiden? Det står mycket på spel. Centern i Finland leder överlägset opinionundersökningarna och kommer med stor sannolikhet att bilda nästa regering. Det betyder att nästa statsminister heter Juha Sipilä (en vän till Mats Löfström) och att en av dennes närmaste män heter Olli Rehn (som var till Åland för någon vecka sedan). Nu bildar inget parti egen regering, för sådant behövs fler. Det kan bli Sannfinländarna och det kan bli socialdemokraterna och det kan bli samlingspartiet och, antagligen, Svenska folkpartiet. 

I alla dessa kretsar har Mats Löfström vänner. Dessa har han skaffat med hjälp av sin personlighet, sociala talang, kunskap och oräddhet. Jag ser mycket i Mats Löfström som jag gärna vill se i hela Åland och alla ålänningar.
Vi ska vara pragmatiska men inte viljelösa. 
Vi ska vara bestämda men inte oresonliga. 
Vi ska vara generösa men inte låta oss utnyttjas. 
Klarar vi det klarar vi framtidens utmaningar.
Åland befinner sig i ett kämpigt läge och det är viktigare än någonsin att ta ny energi in i riksdagen. Vi håller på med en revision av vår självstyrelselag. Det jobbet kräver uthållighet och stor fingertoppsskänsla. Mats Löfström har gott om sådant. Vårt ekonomiska system är skört och borde stärkas. Det är svåra frågor som kräver god människokännedom och ett vinnande sätt.
Sedan den där decembermorgonen i fjol då vi träffades vid mitt frukostbord för att prata framtiden och den stundande valkampanjen har jag följt Mats Löfström nära. Han har med gärningar visat vad han går för. Han har i debatter varit outstanding i förhållande till de övriga. Med genuin nyfikenhet har han tagit sig an frågor, han har svarat och kommenterat och visat intresse och varit den entusiast vi behöver mer av i det politiska ledarskapet. Samhällen byggs av optimister.
Åland har i morgon chansen att säga ja till framtiden i form av Mats Löfström. Det är det som valet handlar om, hur vi ska stärka Ålands plats i Finland, i Norden och i Europa. Svaret på den frågan är just nu – Mats Löfström, nummer 4.

Ha en fin lördag och passa på att träffa kandidaten IRL på Maxinge eller vid Mattssons i Godby!


Med Mats Löfström i riksdagen försäkrar vi oss om en stark, klar röst och en ledamot som lyser av energi och framtidstro. Det är Åland värt!
Många ålänningar har redan insett nödvändigheten av nya krafter i Helsingfors. Kom förbi Maxinge eller Mattssons i dag och se med egna ögon.
Energisk, erfaren och jordnära är tre egenskaper som hjälper till i arbetet med att stärka Åland.

fredag 17 april 2015

Inget slår färsk torsk

Hur hårt måste egentligen hederliga fiskare kontrolleras? Inte alls på våra breddgrader, tycker jag, men ordentligt på andra ställen där man helt utan skrupler dammsuger havet efter fisk. Till följd av detta rovfiske har Europeiska unionen känt sig nödgad att inför närmast rigorösa bestämmelser kring småskaligt yrkesfiske. Av det skälet antog lagtinget i veckan ett lagförslag mot fiskerikontroll som egentligen är att skjuta mygg med kanon – när det gäller Åland.

Jag hoppas ändå att man hittar en väg att lyda reglerna då jag tror att fisket över tid är en viktig del i vårt framtida samhällsbygge. Folk kommer alltid att vilja ha bra mat och vad slår egentligen en färsk torsk?! 
Så här glad blir man över att dra upp en stor torsk ur havsdjupet. Fast det här hände på Hitra... Jag är dock så gammal att jag minns på 1970-talet då torskarna formligen hoppade upp i båten och vi åt mandeltorsk 24/7 (så kändes det i alla fall).
Sonen Mille ska såklart alltid vara värst och drog upp både fler och större fiskar.
Jag presenterade finans- och näringsutskottets betänkande så här:
Talman,

det hjälps inte men det känns ganska beklämmande att stå här och på allvar föreslå att en ny lag ska stiftas för att bättre kunna kontrollera hur fisket sköts på åländska vatten. I en bättre värld tycker man att inget som inte är trasigt borde behöva repareras. Ändå är det precis det som nu sker.

Till följd av EU-inträdet och mindre nogräknade staters överutnyttjande av sina fiskevatten måste hela unionen skärpa sina kontroller och då dras även vi på Åland in i karusellen. Mot den bakgrunden har finans- och näringsutskottet hanterat detta förslag och tillstyrker det motvilligt men enhälligt. Behandlingen var ändå inte onödig. Vi ägnade ändå en hel del kraft åt att begripa vilken betydelse fisket i dag har för det åländska näringslivet. Vi visste alla att sportfisket efter huvudsakligen gädda och lax är väldigt viktigt för vår turistnäring och vi vet numera att även det småskaliga fisket har betydelse för industrin.

I dag har vi färre än 300 registrerade yrkesfiskare på Åland. De allra flesta av dem har fisket som en biinkomst vid sidan av något annat. Typiskt åländskt kunde man tillägga. Fångsterna är inte väldiga men tillsammans skapar man volymer som är viktiga även för den industri som köper in, förädlar och exporterar. Därför är det en betydelsefull näringsverksamhet som sker i det tysta, långt från offentligheten. Detta är synd. Fisket kan vara en av de framtidsbranscher som Åland behöver. Vi har i utskottsarbetet erfarit att ingen fiskart norr om Gotland i dag utsätts för överfiske. Tvärtom. Det skulle gå att öka uttaget och sälja ännu mer. I dag vet vi dessutom att saltvatteninflödet i Östersjön är historiskt stort och väntas sätta fart på tillgången av torsk på ett sätt som kanske motsvarar 1980-talet. Jag minns själv med stor saknad de tider då färsk torsk var självklar på bordet. De kan komma igen och då gäller det för näringen att stå redo.

Vi har från finans- och näringsutskottets sida många gånger lyft fram tre stora kluster vilka är betydelsefulla för vår framtida sysselsättning. Det är dels sjöfartsklustret, det är IT-klustret och det är livsmedelsklustret. Fisket passar mycket väl in i åtminstone två av dessa.

När det gäller konsekvenserna av denna föreslagna lagstiftning beskrivs de enklast som mer byråkrati och strängare straff om dessa regler inte efterföljs. Vi har frågat och vi har hört och från utskottets sida är vi hyggligt nöjda med svaren. Landskapsregeringen har tillsammans med branschen försökt skapa ett system som är så pragmatiskt och lätthanterligt som någonsin är möjligt. Det är inte det bästa men det är förhoppningsvis tillräckligt bra. Det klokaste för Ålands vidkommande hade naturligtvis varit om vårt fiske inte betraktats som kustnära utan mer av den insjökaraktär det oftast de facto handlar om. Det är dock ostridigt att vi hör till Östersjön och då ska vi såklart följa de regler som finns.

Utskottets förhoppning är ändå att myndigheterna tillsammans med de berörda fiskarna samt deras organisationer och industrin ska kunna hitta system som går att leva med och gärna på. Alla jobb vi kan skapa på Åland är välkomna och alldeles särskilt sådana som faller innanför ramen om hållbar utveckling, naturlig återväxt och grön tillväxt. Vi har sedan början levt av naturens överskott och det är nog en mycket god idé att fortsätta på det viset. Särskilt som vi lever mitt i naturen och har möjlighet att utnyttja den.

Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att lagförslagen antas med de ändringar som framgår av betänkandet.

torsdag 16 april 2015

Äntligen ljus på Åland

När tiderna är dystra gäller det att hitta ljusglimtarna där de finns och i går kom det nyheter som helt klart är av den muntrare sorten. Källan är Åsub som i sin årliga granskning av den åländska ekonomin listar några områden som kan få positiva effekter för hela samhället. Det är dessutom bra för allas självförtroende att ekonomi är på väg att vända.
Att pilarna sakta vänder uppåt har inget med tur att göra. Det krävs hårt arbete och modiga beslut. Tack vare ett hårt arbetande näringsliv och stabil politisk ledning börjar kurvorna på Åland så småingom peka uppåt igen.
Trots att tillväxten ser ut att bli svag ytterligare ett par år saknas inte ljusglimtar. De viktigaste av dessa är de försiktigt positiva förväntningarna inom den privata sektorn, att arbetslösheten nu ser ut att kulminera, sjöfartens sänkta bunkerkostnader och fortsatta exportframgångar inom finans- och delar av den avancerade tjänstesektorn. Prognosen hanterar det kommande tolv månaderna och slår till exempel fast följande:

• En ökande efterfrågan från exportmarknaderna i Europa ger möjligheter till en vändning för Finlands ekonomi.

Min kommentar: Detta är inte mer än väntat. Finland har stora naturtillgångar som rätt hanterade måste gå att slå mynt av i exporten till länder som saknar sådana resurser.

• Från det privata åländska näringslivet hörs försiktigt positiva signaler.

• BNP-tillväxten 2013 var 1,3 procent och enligt preliminära beräkningar blir den -0,8 procent 2014. Den fortsätter enligt vår prognos att ligga på minussidan innevarande år (-2,0 procent) och 2016 (-0,5 procent). En stor del av den negativa förändringen 2014-2016 beror på minskad verksamhet hos Ålandsregistrerade företag med tyngdpunkt utanför landskapet.
Min kommentar: Detta är underligt. Med tanke på Ålands närhet till exempelvis Stockholm där näringslivet går på högvarv borde möjligheter stå att finns för de åländska företag som försöker.

• Oljepriset bedöms ligga under 2014 års nivå de närmaste två åren. Vi räknar med ett genomsnittspris på cirka USD 60 per fat för Brentolja i år och USD 70 per fat 2016.
Min kommentar: Väldigt goda nyheter för ett samhälle som Åland där oljeberoendet är stort till följd av sjöfarten.

• Arbetslöshetsgraden väntas i år ligga kvar på samma nivå som föregående år (4,0) procent för att nästa år (2016) sjunka något (till 3,8 procent).
Min kommentar: Varenda människa som saknar jobb är såklart ett slags misslyckande men ställt i relation till våra omkringliggande områden handlar det om en arbetslöshetsprocent som är försumlig.

• En svag ökning av den privata konsumtionen och hushållens köpkraft förväntas under året.
Min kommentar: Detta beror bland annat på det låga oljepriset som lämnar utrymme för att köpa annat.

• Befolkningstillväxten är fortsatt god relativt sett (+250 personer 2014) och betydligt starkare än Finlands.
Min kommentar: Bland de allra bästa nyheterna är detta, inflyttning är något alla länder ger vad som helst för att ha. 
Arbetskraftens tillväxt håller inte jämna steg med befolkningsutvecklingen, vilket innebär att det behövs en ökad inflyttning av folk i arbetsför ålder. Vi behöver mer folk för att sköta Åland. 

• Avräkningsbeloppet till landskapet beräknas i år (2015) bli runt 222 miljoner och den summa som betalas ut 2016 beräknas bli ca 227 miljoner euro. Nästa år beräknas den i budgeten upptagna skattegottgörelsen bli knappt 5 miljoner euro och minska året därpå (2017).
Min kommentar: Även detta är positiva signaler. Varenda slant behövs för att hålla Åland rullande. Åsub varnar dessutom för att kombinationen av ansträngda offentliga finanser och en ”sjunkande deltagandegrad” på arbetsmarknaden över tid oroar. 

• Kommunerna budgeterar sammantaget med ett underskott på 1,5 miljoner euro för år 2015. För tre av de sex kommuner som budgeterar för positiva resultat är resultatet ändå sämre än i budgeterna för 2014.

• Det privata näringslivet andas en försiktig optimism om de kommande 12 månaderna. Man förutspår något förbättrade konjunkturutsikter. Mest positiv är man angående möjligheterna att förbättra lönsamheten. Konjunkturbarometern visar också en liten övervikt för dem som tror att personalstyrkan skall kunna utökas.

• Svenska kronans värde gentemot euron har minskat och kronan lägger sig nära långtidskursen under året.

• Färjerederierna får i år lägre bunkerkostnader i förhållande till fjolåret och därmed blir svaveldirektivets effekter på rederiernas kostnader mindre än väntat. En oförändrad konjunktur väntas under året.

• Den åländska torrlastsjöfarten har decimerats kraftigt under det senaste året och befinner sig i ett brytningsskede. Trots det visar barometern att torrlasten tror på förbättrade verksamhetsförutsättningar under året.

Min kommentar: Ett bra exempel och en god förebild i denna bransch är Godby Shipping som hittat nya marknader när de gamla försvunnit.

• Fraktraterna för sjötransporter stiger i takt med en förbättrad konjunktur i Europa. Förstärkningen av dollarn gynnar tankerverksamheten.
Min kommentar: Lundqvistrederiernas och deras förmåga att lägga sig rätt i konjunkturerna är något som hela Åland och speciellt Mariehamn ska tacka sina lyckliga stjärnor för.

• Den del av primärnäringarna som bedrivs i bolagsform är pessimistisk om det kommande året, men vi ser också optimistiska nysatsningar inom branschen som inte fångas upp av vår barometer.
Min kommentar: Fortsatta ansträngningar behövs för att marknadsföra de åländska produkterna på våra omkringliggande exportmarknader. Detta borde kopplas till hela Ålandsupplevelsen – hållbar utveckling, ren natur, härodlade produkter och så vidare.

• Inom livsmedelsindustrin är utsikterna blandade. Man förutspår bland annat bättre lönsamhet men också personalminskningar.


• Byggbranschen är försiktigt optimistisk. Mest positiv är man om det egna företagets verksamhet och lönsamhet. Man tror också på en viss expansion av personalstyrkan.
Min kommentar: Fattas bara annat med tanke på alla de byggprojekt som Ålands landskapsregering och dess närstående bolag och kommuner satt igång vid sidan av privata initiativ.

• Hotell- och restaurang förutspår en oförändrad konjunktur och är försiktigt positiv när det gäller möjligheterna att expandera det egna företagets verksamhet.

Min kommentar: Helt klart en viktig del av vår gemensamma framtid.

• Finansbranschen som helhet är starkt positiv när det gäller lönsamheten innevarande år. Bankerna rapporterar en god kreditefterfrågan och livlig placeringsverksamhet.

Min kommentar: Tag Ålandsbanken som exempel. I dag är det bolagsstämma då Sverige förre statsminister Göran Persson ska gå in i bankens styrelse.

• Branschen företagstjänster, inklusive IKT-företag, förväntar sig bättre omsättning och lönsamhet samt expansion på personalsidan. 

Min kommentar: Carus är ett härligt exempel på oräddhet.

• Inom branschen personliga tjänster förbättrades omsättningen förra året och företagen själva bedömer att denna liksom lönsamheten kommer att förbättras ytterligare under året. Dessutom tror man att personalstyrkan kan komma att utökas.

• Digitaliseringen ger möjligheter att utveckla nischade produkter i relation till sjöfart, finans och försäkring och e-handel, även om marknaderna för dessa tjänster främst ligger utanför Åland. Samtidigt skapas en större konsumtionsbas för närproducerade tjänster till hushållen.


Figuren sammanfattar Åsubs konjunkturbarometer för det privata näringslivet och visar de sammanvägda förväntningarna de närmaste 12 månaderna. Nästan alla barometerutslag för i år är åt höger, det vill säga det positiva hållet. 

onsdag 15 april 2015

Sista debatten före valet

Med klar stämma och tydliga argument visade Mats Löfström i går hur han som nästa åländska riksdagsledamot ska stärka Åland och sätta fart på Finland. Inte ens en uppvisning i bristande hyfs från Elisabeth Nauclér och Sara Kemetter kunde dölja det faktum att Mats Löfström är den i särklass starkast lysande kandidaten bland de sju som känt sig manade att försöka. ”Outstanding”, för att citera publiken. Det är inte första gången, samma sak hände då det pratades sjöfart tidigare i våras.

Den sista debatten hölls under ledning av erfarne riksdagsledamoten och SFP-politikern Ulla-Maija Wideroos som tagit sig ända från Närpes för denna kväll. Hon inledde med citat som de sju åländska kandidaterna sagt och själva fick vidareutveckla:

Mats Löfström fick frågan vad han menar med Ålandsandan och blev inte svaret skyldigt:

”Här finns 2.500 företag vilket är världsklass. Vi har stora företag och vi har små, vi har framtidstro och entreprenörsanda. Jag vill att det ska bli enklare att anställa personal, i dag är det för dyrt, krångligt och riskfyllt. Det är också dags att se över arvsskatten för att underlätta generationsväxlingar och det är nödvändigt att minska byråkratin. Vid ett besök vid Matkroken i Kroklund i dag fick jag veta att förr gick 20 procent av arbetstiden åt till pappersarbete och 80 procent till att stå i butiken. I dag är det precis tvärtom. Så kan vi inte ha det.”
Mats Perämaa ville stärka företagens konkurrenskraft men berättade inte hur. Sara Kemetter mindes inte vad hon sagt men det var något kring det moraliserande begreppet skam. Elisabeth Nauclér trasslade in sig i ett resonemang om FN-resolutioner och Serbien medan Kent Eriksson pratade om glesbygden i Helsingfors och Cecilia Jansson betonade vikten av att se saker från ovan.

Andra spridda insikter från debatten, från min egen lilla horisont:

Mats Löfström om Rysslandskrisen och de nordiska försvarsministrarnas gemensamma debattartikel om försvarssamarbete:

”Putin vet såklart att det är val i Finland och försöker göra som han alltid gjort; söndra, härska och destabilisera. Jag tycker det är bra gjort av Carl Haglund att göra en markering. Det är inget radikalt med ett nordiskt samarbetsavtal. När vi har med ryskt maktspel att göra är det viktigt att Finland har Norden som stöd.”
Sara Kemetter om regeringsbildningen:
”Hellre ett stort parti (socialdemoraterna) än ett litet (SFP) i regeringen.”
Avslutningsvis fick kandidaterna gissa hur stor röstningsprocenten blir i årets riksdagsval. I det lilla visar det vem som hellre ser glaset som halvfullt än halvtomt. Löfström drog till med 63 % (år 2011 röstade 51 % och år 2007 var det 57%) vilket var klart mer än de övriga som inte tror på ålänningarnas förmåga att ta sig till vallokalerna. Jag tror Mats Löfström kan få rätt. Det råder valfeber visar inte minst förhandsröstningen. Hittills har 1.974 förhandsröstat i Mariehamn, 32 % mer än förra gången. Håller den trenden i sig borde röstprocenten bli 67 % men med lite rabatt stannar det på – 63 %!

Hyfset då? Först var det Nauclér som med ett försmädligt tonfall kallade Mats P för ”Stora Mats” vilket var gement mot de båda som bar det förnamnet. Sedan fyllde hennes wingmate Kemetter i med ”Lille Mats” och ett leende i form av en krökt överläpp, inte en gång utan flera. Det var en uppvisning i de härskartekniker som så ofta dras fram. Ett tankeexperiment; vad hade hänt om en man hade gjort så mot kvinnor? Detta finner jag intressant efter att ha deltagit i ett seminarium kring fenomenet.

Nyfiken på Mats Löfström? Här är några rader från vårt första möte. Och när vi presenterade valprogrammet. Sedan kom i tur och ordning en rad politiska toppar på Ålandsbesök vilket är storartat. Ett landskap som vårt behöver alla vänner vi kan hitta. Först var det Fredrick Federley, sedan Olli Rehn och slutligen Annie Lööf. De andra kandidaterna har i stort sett inte haft någon bortom vassen på besök.

Vill man verkligen stärka Åland i Finland, i Norden och i Europa är valet enkelt. Nummer 4. Mats Löfström. #valseger2015 #löfströmskalistan

Mats Löfström kom väl förberedd och talade tydligt och pedagodiskt.
Ulla-Maija Wideroos höll i debatten med fast hand och kreativt anslag.
Mats Löfström, även på Youtube!

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...