fredag 12 juli 2019

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en novis med ytliga insikter är jag numera (snart) en veteran med stor kraft och massor av energi! #jpilagtinget #centern

Första perioden mellan 2011-2015 var jag ordförande i finans- och näringsutskottet och mycket annat vilket syftade till att driva igenom den dåvarande landskapsregeringens politik. Den senaste perioden 2015-2019 har jag utgjort opposition med allt vad det betyder. Ibland har frustrationen över vad som sker varit rätt stor. Till exempel över det elaka i beslutet att inte längre betrakta Vårdö som en skärgårdskommun. Eller det ekonomiskt okloka att bygga jättebroar på Föglö istället för en tunnel. För att inte tala om tondövheten i förslaget till ny kommunreform. Men låt oss glömma sådant för att nu blicka framåt. Jag representerar Centern vars övergripande idé är att se framåt; med lärdom i historien.

Inför nästa period vill jag på det övergripande planet arbeta för att stärka hela Åland. Jag vill att Åland ska få en tydligare plats i den nordiska och internationella gemenskapen och jag vill jobba för att våra besökande gäster ska bli fler. Detta är extremt viktigt för Åland för sist och slutligen behöver vi på Åland vår omvärld i högre grad än de behöver oss. Några områden av särskilt intresse är därför:

• Alla exporterande företag ska ges bästa tänkbara stöd i sitt arbete. Det kan handla om att integrera ny arbetskraft eller hitta nya marknader. Åland står och faller med exportintäkter och särskilt Stockholm spelar här en oerhört viktig roll. Jag tror att självstyrelsen kan bana väg för nya affärer. Näringslivet är jag själv en del av och därför något jag begriper på ett väldigt konkret sätt. Bland våra framtidsföretag tror jag vi till exempel har fiskodlingarna som levererar föda vars efterfråga är i ständigt stigande.

• Jag vill att Ålands plats i Norden och Europa ska bli ännu tydligare. Vår självstyrelse fyller snart 100 år och då är läge att berätta vilka vi är och varför vi finns. Detta lyckades jag hyggligt med under denna period; bland annat fick Åland för första gången någonsin ordförandeplatsen i BSPC i samband med den stora konferensen på Åland 2018. Nu är marken beredd för nya framstötar.

• Den åländska historien är inte berättad tillräckligt tydlig. I Bomarsund vände till exempel en del av världshistorien och här fanns dåvarande Ryssland allra viktigaste fästningsbygge. Hit skulle självklart också den stora champagnelasten som sjönk på vägen... Bomarsund förtjänar större synlighet än i dag och då är berättelserna extremt viktiga. Jag vill vara med och ladda det åländska varumärket och göra oss mer intressanta.

• Åland står och faller med sjöfarten och dess nätverk. Det åländska sjöfartsklustret är något som är ständigt närvarande och detta borde inte minst synas inom utbildningen. Jag vill göra Åland till föregångare när det gäller sjöfartsutbildning på alla plan. Vi har alla förutsättningar och måste nu bara samarbeta bättre för att klara konkurrensen med omvärlden.

• Jakt och jägare står mig nära och det är hållbarhet på riktigt, inte bara fina ord. En jägare tar av överskottet i naturen och förvandlar det till mat. Jägare är djurens bästa vänner och garanter för långsiktighet och miljöomtanke. Ju fler jägare vi blir, desto bättre mår vår natur.

• Sport är vägen till friska samhällen och starka människor. Detta har jag sett både hemma och utomlands där jag varit med och utvecklat NatWest International Island Games eller öspelen till en internationell organisatör av högsta världsklass.

• Jag vill att vi alltid ska utveckla vårt samhälle men tror inte på konstgjorda kommunreformer som saknar delaktighet och mål.

• Jag vill bygga en tunnel till Föglö. Detta skulle spara massor av pengar i förhållande till dagens snärjiga och ålderstigna färjetrafik och det skulle sätta fart på hela den annars tynande skärgården.

• Jag vill stärka arbetet mot beroenderelaterade sjukdomar. En av de mest djävulska är missbruk, i högre grad än vi tror alkohol. Beroendesjukdomar syns inte men slår hårt och är extremt dyra; på alla plan. Därför vill jag att vården av dessa ska ske inom ramen för ÅHS vid sidan av kommunala mottagningar. Varje missbrukare som kan vårdas och botas är en jackpot för hela samhället. 


Om du vill, är jag beredd att fortsätta arbetet i Åland lagting med att stärka hela Åland i Finland, Sverige, Norden, Europa och världen.

fredag 5 juli 2019

Fisk är del av framtiden

Världen behöver mer fisk. Efterfrågan stiger ständigt och allt fler inser vikten av och nyttan med proteiner i form av fisk. För att klara denna efterfrågan krävs odlad fisk och sådana odlingar har över tid inte alltid varit rätt skötta. De lokala utsläppen har varit för stora vilket lett till en opinion som tydligt tagit ställning gentemot odlingarna.

Fast i dag är det andra tider och utvecklingen går snabbt framåt, dels i form av landbaserade odlingar men också i form av förädling av havsbaserade anläggningar och operationer. Utsläppen är mycket mindre än tidigare och hållbarhetstanken lever sida vid sida med de åländska företag som rätt framgångsrikt är med och förser finländarna med fisk.

Jag tror på ett åländskt näringsliv som ges åtminstone samma förutsättningar som vara konkurrenter. Åland är en ö som står och faller med arbetsplatser. Fiskodlingar är en bransch som inte är perfekt (tror för övrigt inte det finns många sådana branscher) men som arbetar hårt med att bli bättre. Jag tror Åland kan spela en viktig roll i detta samtidigt som vi skapar arbetsplatser hemma och i skärgården. Därför skrev jag en insändare som  löd så här:

Kan vara klokt att satsa på fiskodling

Man ska såklart aldrig dra långa slutsatser av enstaka händelser. Ändå är det svårt att låta bli efter att ha läst Olof Öströms insändare om fiskodling och skärgården i gårdagens lokala tidningar jämsides med börsnyheterna i affärstidningen Dagens Industri.

Öström slår fast att vattenbruk är en extremt viktig del av framtiden och att om inte Åland är på tårna blir vi frånsprungna. I DI samma dag hissas branschens jättar som börsens vinnare.

Vi vet i dag att världsmarknaden (och hela Finland) vill ha mer fisk till mat åt människor. Det finns alltså hög efterfrågan på en vara som ålänningar, på empiriska grunder, begriper. I skärgården finns kunskap i odlingsteknik, naturresurser, logistik, marknadsföring och ekonomi. Alla insikter väsentliga för ett framgångsrikt företag.
Om vi verkligen vill att skärgården ska leva borde fiskodlarna ges möjlighet att växa istället för att, som nu, stoppas och ledas till andra sidan Skiftet. 

Fisk är bra och hälsosam protein, det finns efterfrågan och arbetsplatserna är nödvändiga. Det gäller dock att minimera och neutralisera miljöpåverkan. LR borde, tillsammans med branschen, aktivt arbeta för att identifiera lämpliga platser för nya odlingar.
Säg alltså ja mer än nej till utveckling och se till att kassarna sköts med så lite utsläpp som någonsin är möjligt. Ska vi utveckla Åland, skapa arbetsplatser och förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden måste LR och företagen samarbeta med varandra.

Jörgen Pettersson (C)
Lagtingsledamot

Så här kan en odling se ut. Med dagens teknik är det möjligt att driva fiskodlingar på ett sätt som rimmar bättre med hårdare miljökrav än tidigare.

tisdag 2 juli 2019

Utred tunnel, bäst för alla

Problemet på Åland just nu, i vart fall ett av dem, är Ålands landskapsregering. Där finns noll och inget intresse av att lyssna på det sunda förnuft som alltid präglat Åland. LR ägnar sig i dag åt att slita sönder det samhällskontrakt som skapat trygghet och delaktighet genom att peka med hela handen utan ordentligt beslutsunderlag.

Tag till exempel kortrutten och de ofattbara miljoner  man avser plöja ner i en bro på Föglö i syfte att förkorta en färjtur med tio minuter. LR har i dag förlorat kontrollen över hur Åland utvecklar sig. Det har blivit viktigare med konflikter än med lösningar vilket är synd på många sätt. Jag vill att vi med det snaraste drar i bromsen för det som nu händer på Föglö och tittar närmare på det tunnelprojekt som privata entreprenörer tagit fram.


Tunnel bäst för hela Åland

Politik handlar om att skapa förutsättningar för en vettig vardag. Lyckas det uppstår framtidstro och tillväxt i form av nya företag och människor. Jag är övertygad om att en tunnel till Föglö inte bara skulle göra skärgården mer livskraftig; den skulle dessutom göra hela Åland större och mer attraktivt för inflyttare.

På Färöarna som på väldigt många sätt kan jämföras med Åland, befolkningsmässigt och administrativt, har man systematiskt knutit samman öarna med hjälp av fasta förbindelser och sett effekter som stärker hela ögruppen. Det vill jag se även på Åland.

Men blir det inte alldeles för dyrt? Och är det värt det? Svaret på den sista frågan är klart ja och på den första lika tydligt nej, jämfört med dagens kostnader.

En investering i en tunnel är ekonomiskt mer fördelaktigt jämfört med att lappa och laga i form av någon bro här och någon kaj där som förbinds med en färja. Detta har hittills inte förändrat någonting när det gäller viljan att bosätta sig eller starta företag i skärgården. Skärgårdstrafiken fyller sextio år i år och trots stora investeringar har befolkningstrenden bara gått neråt.

Just nu står landskapsregeringen i beråd att bygga en bro för 27 miljoner euro och en färja för 47 miljoner euro. Till detta kommer investeringar i starkare elnät, större hamnar och uppdaterade farleder varför notan sannolikt stannar på uppemot 80 miljoner euro, kanske mer. Detta håller i allra bästa fall kanske 40 år varefter samma investering måste göras på nytt. Något mervärde uppstår inte; man måste fortsättningsvis hålla tidtabellerna och stå i köer och fundera på om färjans kapacitet räcker till – vilket den sannolikt inte gör under högsäsong. När bilarna från Sottunga och Kökar ska lastas på Föglölinjen finns det inte en chans att lastdäcket räcker till.

Hur mycket en tunnel egentligen kostar är dessvärre inte möjligt att säga med exakthet men på basen av alla de tunnlar som byggts på Färöarna, Island och i Norge är det rimligt att 150 miljoner euro skulle räcka till för hela sträckan mellan Svinö och Degerby.

När tunneln är byggd kommer den att vara i funktion minst åttio år, förmodligen längre. Enkel matematik gör alltså att en tunnel kostar 1,7 miljoner euro per år samtidigt som den gör resandet enklare och förutsättningarna tydliga. Föglö skulle förvandlas till ett åländskt Lidingö och den övriga skärgården skulle ta ett enormt steg närmare Åland. Fördelarna är många fler:

• Landskapet Åland behöver inte investera en enda euro i projektet. Finansieringen sker genom årliga ”avbetalningar”.

• Två färjor kan dras in; Föglölinjen och minst en på den södra linjen/ tvärgående.

• Mängden utsläpp från skärgårdstrafiken minskar med 6.000 ton koldioxid per år. Bara Föglötrafiken beräknas minska med 3.000 ton vilket betyder hållbarhet.

• Det är rimligt att uppskatta en årlig inbesparing, jämfört med dagens trafik, till åtta miljoner euro per år.


Själva tunnelbygget kan finansieras i form av ett samarbete mellan entreprenörer, finansinstitut och det offentliga Åland. Sådana lösningar hör till vardagen och går i korthet ut på att tio procent utgör eget kapital (entreprenören), fyrtiofem procent lånas från Nordiska Investeringsbanken eller Europeiska investeringsbanken (inga konstigheter, NIB och EIB finns för att låna ut pengar och finansiera projekt som gagnar samhällen) medan resten (fyrtiofem procent) kommer från institutionella långivare som till exempel försäkrings- och pensionsbolag vars regelverk kräver långsiktiga placeringar.

När tunneln väl är byggd, helt utan insats från landskapsregeringen, börjar återbetalningen på säg fem miljoner euro per år i trettio år, en kombination av skattemedel och tunnelavgifter. I runda slängar ska 75-85 procent betalas av det offentliga Åland och resten av användarna. Till detta ska läggas räntor men sådant läget är i dag med minusräntor i till exempel Tyskland är förutsättningarna för förmånliga lån bättre än kanske någonsin.

Jag är medveten om att kalkyler är kalkyler men jag hävdar att en tunnel vore finansiellt klok och samhälleligt nödvändig. Ska vi göra Åland större och starkare måste vi våga pröva andra vägar än hittills. Det är vi skyldiga våra föregångare och våra barn. Vi har ett unikt läge att skapa gedigen framtidstro i en skärgård som sedan decennier tillbaka avfolkats. Samtidigt kan vi göra Åland större och därmed hela landskapet till en mer attraktiv plats för nya ålänningar

Jörgen Pettersson (C)
Lagtingsledamot

Ingen direkt klockren koppling till själva innehållet i texten men faktum är att strykning är något jag gärna ägnar mig åt. Man känner att det händer något och det ger utrymme för eftertanke.

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...