fredag 31 juli 2015

Här vann Muhammed Ali

Avdelningen historiska bilder handlar i dag om Muhammed Ali som i andra ronden slog ut utmanaren Cleveland Williams i en titelmatch i Houston år 1966.

Proffsboxning har fascinerat mig svårt genom åren och jag har regelbundet lyft fram några av de största hjältarna och matcherna:

Slaget i djungeln där George Foreman och Muhammed Ali möttes.
Historien om Floyd Patterson, den yngste av dem alla.
Joe Louis är en annan av de som skapat historien.

Den här bilden hör till världens mest kända boxningsbilder. Muhammed Ali är på väg till ringhörnan efter en ganska kort dag på jobbet.
Här kan man se hela matchen!

torsdag 30 juli 2015

Hälsningar från Kökar

I dag är en bra dag för jag vaknar på Kökar och då kan ingenting gå snett. Kökar är en av dessa platser som skapar det unika Åland. Här finns holmarna och skären och människorna och berättelserna. Och fisket!

Skärgården som hör till denna del av Åland liknar inget annat och tystnaden är total. Det är också vilt. När stormen kommer är vi alla små. Här sker livet tillsammans med naturen. Välbefinnandet hänger samman med förmågan att fånga fisken och odla sina grödor. Utmaningarna är många men möjligheterna alltid fler.

Kökar har med jämna mellanrum varit med i denna blogg av många olika skäl men mest för att Kökar sällan lämnar någon oberörd. Till exempel:

Skärgårdsbröd och världens godaste bröd!
Skilda världar.
Från Kökar undervisar han hela Europa.
Så bedrevs vårjakten på Kökar.
En riktig Kökarbo tog upp årorna.
Kökar – en föregångare i hållbarhetsarbetet.

Ha en fin torsdag, det ska nämligen jag ha!
Brudhäll är hotellet som inte liknar något annat.
Från kyrkan ser man hur långt som helst.



onsdag 29 juli 2015

Nazibödeln och kropparna

Bilden nertill är en av de starkaste jag sett. Den föreställer lägerchefen J. Eichelsdoerfer stående i ett hav av döda kroppar. Fotografiet togs den 27 april år 1945 i koncentrationslägret Kaufering Camp IV, en satellit till Dachau. Dit anlände amerikanska befriare och möttes av en syn som aldrig skulle lämna dem. Nazisterna hade i ett försök att antingen dölja det man ägnat sig åt eller fullfölja det man inlett mördat och bränt i en omfattning som var omöjlig att begripa. En av dem som ingick i den första styrkan var blivande författaren J.D. Salinger som senare skulle beskriva det hela så här för sin dotter:
”Man kan aldrig riktigt få bort lukten av bränt kött ur sin näsa, hur länge du än lever.”
Befrielsen av Kaufering Camp IV finns också beskriven i avsnitt nio i TV-serien Band of Brothers.

Andra världskriget och dess vansinne har jag berört tidigare, till exempel en text om Anne Frank och några bokstäver från Dagen D. Varför ta upp detta just nu? För att jag verkligen tror på kraften i exemplen. Andra världskriget uppstod inte över en natt. Det var resultatet av tjugo års tålmodigt arbete som till sist fick hela världen i gungning. Därför är det viktigt att ständigt och alltid säga stopp när dessa gubbar, alltid dessa gubbar, på olika sätt sprider rädsla och främlingsfientlighet omkring sig. Jag skrev om detta i går.

När de amerikanska befriarna anlände till Kaufering Camp IV tvingade de lägerkommendören J. Eichelsdoerfer att stå bland de människor han dödat. Eichelsdoerfer dömdes till döden i den kommande krigstribunalen och hängdes våren år 1946.

tisdag 28 juli 2015

Ängsliga män gör ingen lycklig

Kanske bevittnar vi just nu hur ett parti börjar rämna. Sannfinländarnas representanter i Finlands riksdag har under de år man existerat kanske inte framstått som vare sig toleranta eller utvecklingsinriktade men vad som hittills än sagts och gjorts är det inget mot riksdagsledamoten Olli Immonens utspel. Han skrev (lustigt nog på engelska) följande fraser på sin Facebooksida:
Vad han menar är glasklart. Släpp ingen djävul över bron. Fast i sitt försök att framstå som historiens Sven Duva gör han inte bara bort sig själv genom att framstå som enastående inskränkt. Han är dessutom elak och beräknande på samma sätt som vår egen rasist-Stephan. Och på sätt och vis grym i likhet med den norske massmördaren Breivik (inga andra jämförelser). Det börjar nämligen med ”oskyldiga” ord för att senare övergå i överlagda mord.

Därför är det nödvändigt att ögonblickligen markera mot debattörer och opinionsbildare som använder dagens allt mer öppna samhälle till etnisk betygsättning. Det är väldigt enkelt att dela med sig av sina åsikter och genomslaget blir mycket större än förr när rasismen och främlingsfientligheten stannade vid kaffebordet eller (oftare) bardisken. Kanske är det också därför alla dessa ängsliga män (jag har ännu inte sett en öppet rasistisk kvinna) gör dessa utspel som egentligen inte säger annat än: ”Jag är rädd, ge mig en kram.”

Reaktionerna på Olli Immonens utspel har varit många och starka, även från de egna leden. Det är bra. Så fort dessa ängslighetens fanbärare känner sig tvungna att pracka på hederligt folk sina vanföreställningar måste vi andra säga ifrån. Samhällen byggs inte på fördomar, intellektuellt falskspel och sifferlek. Samhällen bygger vi människor tillsammans. Och därför tror jag verkligheten som nu är på väg att hinna ikapp Sannfinländarna gör att partiet sakteliga spricker och snart inte längre finns. Ängsliga män gör ingen lycklig.
Bra gjort Hufvudstadsbladet! Vi bygger samhällen tillsammans och varje ny impuls är berikande. Genom att sätta stopp vid gränsen säger man också nej till utveckling.


måndag 27 juli 2015

Lyxkryssare på Ålandsbesök

Åland sjuder som aldrig förr och bara av ett enda skäl. Turisterna. De kommer med färjor, flyg och egna och andras båtar. Åland har flest soltimmar i världen och är av tradition en plats där människor möts och åsikter byts. Vi har inte bara skoj, vi gör dessutom affärer! Därför är Åland intressant. Som besöksmål är Åland redan massor och kan bli mer, kanske inom geocaching. Eller där vi redan har nått stora framgångar, alltså via magen!

Tag till exempel ÅSS gästhamn som varje år drar till sig lyxkryssare som många andra besöksmål kring Östersjön bara kan drömma om. I dagarna har Åland haft besök av superkryssaren Belle de Jour (Dagfjärilen) som hör till världens allra nyaste luxuösa jakter. De som hyrt den valde att komma till Mariehamn för sin semester. I det konstaterandet ryms mycket mer. Turismen är en av dessa framtidsbranscher vi aktivt måste arbeta för.

Det handlar inte bara om reda pengar. Minst lika viktigt är det intellektuella kapital som våra besökare bär med sig. Utan impulser utifrån förtvinar vårt Åland. Utan inflyttning kvävs vi. Utan affärer förlorar vi vår förmåga till tillväxt. Glöm aldrig det när ni tänker på annat. Ha en fin måndag!
Belle de Jour är ett utmärkt exempel på att Åland fortfarande har en stark attraktionskraft när det gäller att locka besökare till Fredens Öar.

söndag 26 juli 2015

IFK kämpar för hela Åland

I dag får norra Finlands huvudstad Rovaniemi finbesök i form av hela Ålands lag, IFK. På spel står en hyperaktuell fråga och en mer långsiktig. Först och främst gäller det att ta med sig alla tre poängen hem. Det bör inte vara så svårt med tanke på historiken som jag berörde i förhandstexten inför matchen.


Men det är mer än så som står på spel när IFK och Åland United drar runt i Finland. Det handlar om hela bilden av ett samhälle som är modigt, proffsigt och kamratligt. I den bilden finns ett värde som ligger långt bortom betydelsen av en framskjuten tabellställning. Åland är i alla lägen precis så bra som vi själva uppfattar oss. IFK, Åland United och alla andra idrottsframgångar stärker oss alla i tron att vi kan, att vi vill och att vi vågar. Ängslighet skapar inte bärkraft. Framtidstro är det vi alltid behöver. Det bör alla vi på hela Åland ständigt bära med oss i kampen för världens bästa vardag. Forza Åland!

Kan inte helt släppa det, bortamatchen mot FC Inter år 2012 var en match jag sent ska glömma. Vi kom, vi sjöng, vi segrade och så här gick det till!
Så här såg det ut från läktaren efter senaste bragdmatchen på Wiklöf Holding Arena då IFK vann mot FF Jaro med 4-3!

lördag 25 juli 2015

Därför måste vi tänka

Ålands väg mot framtiden måste vara grön och hållbar. Ska vi på riktigt bli en oas i en allt underligare värld ska vårt varumärke vara friskt, nyttigt, hållbart, nära och äkta. I det passar den kommande fiskodlingen på land in i bilden, vindkraftsatsningen, energitester, närodlade matvaror med mera in.

Tror man inte på detta ska man betänka bildtexten nertill. I fri översättning lyder den:
Något att fundera på: Vår jord är 4,6 miljarder år gammal. Låt oss skala ner det till 46 år. Vi (människorna) har i så fall varit här i 4 timmar. Den industriella revolutionen har pågått i 1 minut. På den tiden har vi förstört mer än 50 procent av världens skogar. Det är inte hållbart.
Tänkvärda ord.

fredag 24 juli 2015

Öspelens nya vänner

Bland alla gamla och nya vänner som jag träffade i samband med årets öspel var fyra killar från Mersea bland de mest oväntade. De bor på fasta England och har egentligen ingen självklar koppling till någon av öarna i öspelsfamiljen men adopterade Ynys Mon och följde dem slaviskt under den intensiva NatWest Island Games-veckan. Jag hade turen att träffa på dem under avslutningsfesten och ser redan fram mot att se dem igen på Gotland!

Öspelen är möten mellan människor med olika kulturer, bakgrund, sport, geografisk härkomst och mycket mer. Många pratar olika språk men ännu fler säger samma saker och därför blir det skoj!

De finns på Twitter och har en helt egen blogg om sin resa. Läs!

Min egen Twitter kan man följa här om man vill.

Jag och mina nya kompisar. Här berättar de själva om sina intryck från själva öspelen.

torsdag 23 juli 2015

Festliga sommarminnen

Denna sommar är inget undantag. Festerna har avlöst varandra och alla gjort sitt till en fantastisk semester som ännu har en dryg vecka kvar innan den läggs till de så kallade handlingarna. Då väntar nya och gamla och inspirerande utmaningar. Men först en liten tillbakablick i bildform!

När Lotta och Johan Nordberg firade tjugofem års bröllopsdag gick det vilt till. Här testar vi hur många som ryms i stora vita säckar. Svar: för många. 
Hemfärden gick över ett plittplatt hav där vi till sist möttes av Silja Line i Mariehamn. 
Sedan blev det en överraskningsfest för Dan Mikkola som i december ska fylla femtio. På bilden är det systern Eva Mikkola-Karlström som hyllar brorsan... 
...som svarade och berättade mer om företaget Godby Shipping som nyligen tog hem ett storkontrakt med sjöfartsgiganten Stena. 
Så här ser syskonen ut på närmare håll. De driver inte bara ett framgångsrikt rederi. De håller dessutom i trådarna för det som blivit Finlands viktigaste sjöfartsmöte; Sjöfartens dag på Åland. 
Sedan fortsatte en helt annan fest ombord på Pommern, en festplats som slår de flesta andra. 
På plats fanns bland andra fotografen Therese Andersson som förenade nytta med nöje. Hon fotograferade och firade...
...Sverker Skogberg som bjöd på ett storstilat kalas för att fira sina första femtio år. Han är den med IFK-tröjan. Från vänster Jannick Svahnström, Robert Söderdahl och till höger Cati Gahmberg.

onsdag 22 juli 2015

Fyra år sedan skotten

Det är fortfarande lika obegripligt hur någon kan gripa till vapen och systematiskt skjuta ihjäl människor för att man helt enkelt inte tycker lika som de.

Ändå var det precis vad som hände den 22 juli för exakt fyra år sedan. Platsen var Norge men sedan den dagen är vi alla lika drabbade. Mördarens skott träffade hela Norden och vi står alla bredvid lika handfallna och sorgsna.

Det finns inget att göra när det gäller den ofattbara sorg som drabbade så många av offrens anhöriga och vänner men det finns en sak vi är tvungna att göra. Vi måste se till att alltid minnas de som dog för att de ville vara fria. 
Offer för en mördares galenskap.

Allan stoppade storanfallet

Med sommar följer läsning och för mig en regelbunden fördjupning i det finska vinterkriget. Tycker historien är fascinerande och särskilt denna bok som heter Finska vinterkriget 1939-1940, skriven av den amerikanske författaren och historikern William R. Trotter. Boken kan köpas här och är värd varje cent.

Välskriven, dramatisk och lätt att begripa. Så här ska en bok om krig göras.
Fast trots här finns i stort sett alla historier som är värda att berätta saknar jag en av de riktigt stora hjältarna, österbottningen Allan Sjöholm som i stort ensam stoppade hela den väldiga sovjetarmén vid ett av alla definierande slag. Finholm dog i vintras i en ålder av nittioett år och Stefan Lundberg (för övrigt en av många IFK-vänner i Finland) skrev en viktig nekrolog över denne märklige krigshjälte i Hufvudstadsbladet. Jag infogar själva texten nertill:
Allan Finholm räddade Finland 
Det tog ­nästan sextio år innan ­Finlands ­kanske största ­krigshjälte fick sitt ­erkännande. I lördags (3 januari, min anm) avled Allan Finholm, 92, mannen som stod för ett av ­krigets märkligaste ­bragder.

Om en man kan sägas ha räddat Finland så var det österbottningen Allan Finholm. Det ansåg den legendariska fjärrpatrullmannen och kulturpersonligheten Harry Järv, Finholms krigskamrat.

Sin hjältebragd utförde han under det ryska storanfallet den 22 juni 1944, två dagar efter Viborgs fall. Allan, då 22 år gammal undersergeant, var redan veteran från Svirfronten. Han och hans kamrater var låset som skulle hålla röda armén stången vid Stenbro sund nära Viborg. Om den överlägsna sovjetarmén lyckades ta sig igenom hade vägen varit öppen till Helsingfors.

På morgonen lade det ryska artilleriet in hela sin eldkraft, himlen fylldes av lågt flygande jaktplan och ryssarna lyckades ta sig upp på bron. Oväsendet var öronbedövande när helvetesmaskineriet sattes in.

Det finlandssvenska regementet JR 61:s legendariske kommendör Alpo Marttinen gav order om motanfall. Sjutton man, bland dem Finholm, gick till angrepp, men slogs tillbaka.
”Jag har aldrig varit så rädd, jag var skräckslagen och försökte springa i sicksack”, berättade han i de få intervjuer han gav i ämnet.

Finholm märkte inte att kamraterna retirerade utan blev ensam kvar med sin maskinpistol. I skydd av snåren lyckades han undvika att bli träffad.

Framför sig på brofästet hade han 70–80 ryssar som skulle över. Han började plocka bort dem en och en, men vågade inte skjuta med serieeld av risk för att bli upptäckt, utan ställde in på enskild eld.

Han lyckades skjuta minst sextio fiender och kunde en stund senare rapportera till sin förman löjtnant Löfman.
”Di e int jär na meir!”

Det var det sista löjtnanten hörde. I samma ögonblick slog en granat ner och dödade Löfman och Finholm skadades svårt i ena tinningen.

Finholm var en fåordig och anspråkslös man. Vi träffades en gång, i samband med inspelningarna av Åke Lindmans Framom främsta linjen. En av rollfigurerna var Finholm. När han på sitt lågmälda sätt instruerade skådespelarna om ”hur det var då”, blev det knäpptyst. Hans auktoritet var obestridlig.

Själv var gjorde han aldrig något väsen av sin insats. Han hade svårt att tala om händelsen. Finholm dekorerades så sent som 2007 med Frihetskorset av tredje klass och bjöds till självständighetsbalen.

Han hade varit en självskriven Mannerheimriddare, men hans insats glömdes bort, inte minst för att så många av hans förmän, som borde ha förordat honom, stupade.

Harry Järvs hustru Barbro lär ha sagt: De som säger att kriget förråar har inte träffat Allan. Någon snällare och mer sympatisk, nästan timid person är det svårt att föreställa sig.

”Jag var bara en vanlig männi­ska, jag gjorde vad jag måste, brukade han säga.”

tisdag 21 juli 2015

Kräftan kräver fester

I dag är det kräftpremiär på Åland och folk vallfärdar hit från både öst och väst för att ta del av våra unika flodkräftor. Här trängs kända och än så länge okända människor i horder och sångerna skrålar över nejderna. Det är bra. Världens bästa vardag består också av några uppiggande fester!

Kräftor har i alla tider ansetts som speciella och har även använts i politiska sammanhang, till exempel av skrivaren och lebesmannen Albert Engström (även han en Ålandsvän när det begav sig).


Så här kan till exempel ett kräftfat se ut.


måndag 20 juli 2015

I dag nådde vi månen

Året var 1961 och John F Kennedy talade inför kongressen i USA. Han ägnade sig åt ledarskap och uttalade orden att ”...innan årtiondets slut ha landat en människa på månen och tagit honom tillbaka i säkerhet.” Det var djärvt och för de allra flesta totalt omöjligt. Ändå sade han det och med de orden som stöd började Nasa jobba.

Åtta år senare, den 20 juni år 1969, landade Apollo 11 på månens yta (Neil Armstrong landsteg först följande dag) och USA hade för alltid vunnit kampen om vem som först nådde månen.

Visionen blev verklighet och har sedan dess gjort att människan på riktigt insett att ingenting är omöjligt. Jag är själv lite nörd när det gäller sådana saker som rymdprogram och har lyft upp liknande äventyr vid några tillfällen, som till exempel när Rosetta landade på kometens yta. Eller om hur obegripligt gigantisk rymden är.

Ett annat bra exempel på bragd och ledarskap är IFK Mariehamn som i går hemmaslog FF Jaro i en närmast fulländad fotbollsdrabbning. Jag vet, ty jag var där och skrev så här om själva matchen.

Ha en fin arbetsvecka och sikta gärna mot månen, det kan lyckas. 

Ska man åka ända bort till månen måste det till starka grejer.
Den 20 juli på kvällen landade Apollo 11 på månens yta. Tidigt följande morgon tog Neil Armstrong de första stegen på planetens yta.











söndag 19 juli 2015

Dags att ta tre poäng

Matchdag! FF Jaro kommer på besök till Wiklöf Holding Arena i kväll och tvingas återvända hem med lika poäng som de hade när de kom, alltså noll. Hoppas alltså jag.

Mariehamn och Åland är i just nu glödhett i precis alla avseenden. Festerna avlöser varandra och det finns inte ett ledigt hotellrum i stan. På Rockoff står artisterna i kö och det finns inte en tyst knut i staden. Det är härliga tider!

Mötet mellan IFK Mariehamn och FF Jaro i kväll är ett klassiskt svenskderby i den finländska fotbollsligan. IFK har klarat sig bättre än Jaro i år men Jaro anländer till Mariehamn med två raka segrar och ett gott självförtroende. Det har IFK också varför det är fotbollsfest att vänta. Vännen Göran Djupsund som inte bara är en stjärna när det gäller politiska analyser utan också kan sin fotboll tror på IFK och det gör jag med. Här kan man läsa professorns egna ord om kvällens match.

Häng med på match i kväll och upplev all den spänning som vi andra som följer IFK får göra. Så här gick det till exempel till i fjol. Och här är en text om när IFK slog Jaro i en tidigare drabbning.

Årets lagbild. Detta IFK ligger just nu femma i ligan och har bara tre poäng till tredjeplatsen.

lördag 18 juli 2015

Och förstås, Nelson Mandela

Det går inte att bara avfärda denna regniga julidag som dagen då Mein Kampf gavs ut för första gången. Det är ju faktiskt nittiosju år sedan Nelson Mandela föddes och det är en mycket viktigare händelse. Svenska Dagbladet gör en fin resumé över hans liv och själv har jag vid upprepade tillfällen skrivit om världens hittills kanske skickligaste statsman och samhällsbyggare. 
Han finns inte längre bland oss men hans arbete finns kvar för alltid.


Förändring sker sakta

I dag är det nittio år sedan Adolf Hitler publicerad första delen av Mein Kampf, den 18 juli år 1925. Det är alltså en dag som inte på något vis bör hyllas – tvärtom. Ändå är det en viktig påminnelse om hur länge det pyrande vansinnet växte innan världskriget år 1939 var ett faktum. Och varför det alltid är viktigt att markera när ideal som blonda och blåögda dyker upp i debatten. De som från början kan betraktas som stollar sitter plötsligt där vid makten om ingen säger något.

Jag är glad över att vi som bor på Åland, i vart fall den absolut övervägande delen, inser detta och säger till när rasism i olika skepnader dyker upp i debatten. Det kan handla om breven från Portugal eller Vårdös beslut att anställa en tidigare Nordisk Ungdom-ordförande som kommundirektör. Reaktionerna är starka och bottnar i att tydligt säga nej till värderingar som baserar sig på rädsla och ängslighet vilket i sin tur leder till våld och så vidare.

I Hitlers fall tog det nästan tjugo år innan han från toppen av en nation störtade hela Europa och sånär resten av världen ner i avgrunden. Därför är det viktigt att säga nej direkt.

Adolf Hitler började som en missnöjd ung man i en ölkällare i Berlin och slutade som Europas mäktigaste galning. Det tog nästan tjugo år innan han nådde toppen av sin karriär. Under den tiden fanns det många tillfällen att stoppa vansinnet men eftersom ingen sade nej gick det så långt som det gjorde.

fredag 17 juli 2015

BBC tar första smällen

I Storbritannien är BBC i chock. Landet måste spara och denna Public Service-koloss lever inte längre i orubbat bo. Miljonregnet över såväl produktioner som chefer är över och en ny tid är här. Detta stannar inte i London med omnejder. Public Service började i Storbritannien och det som händer i BBC händer också i SVT, Sveriges Radio, Yle och Ålands radio & TV. Verksamheten måste rationaliseras för att även i framtiden kunna spela en roll som blir allt viktigare i takt med att medielandskapen lallifieras.

Inom Ålands radio & TV pågår just nu en intressant och välbehövlig process i det att man närmar sig tillsättandet av en ny redaktionschef. Det är en utmanande position där det mesta återstår att göra. Framför allt måste ÅRTV i likhet med det som nu sker i BBC förhålla sig till den nya tid som Facebook, Twitter, Instagram etc skapat. BBC-chocken har redan analyserats av många med större insikter i nyhetsvärlden än jag. Expressens Thomas Mattsson bloggar så här och The Telegraph i London späder på och konstaterar till exempel följande:

• I dag tillbringar folk mer tid med sin telefon än de sover. Denna förändring har ägt rum under det senaste decenniet och kräver anpassning även från BBC. (Detta kan vara en lätt överdrift men trenden är tydlig; min anm).

• Det är inte självklart att sport och nöjen ska ingå i licensavgiften.

Man skriver mycket mer än det också och allt som allt når jag följande slutsatser kring just Ålands radio & TV:

Vi måste på Åland nå en överenskommelse där Ålands radio & TV finansieras med hjälp av en skatt. Det är orättvist att inte alla i dag är med och betalar. Upplysning är inte gratis och välgjorda Public Service-nyheter måste finnas. Sport och nöjen? Det kanske andra kan sköta bättre, har jag redan lyft fram.

Den politiska ledningen måste bestämma sig för vad Ålands radio & TV ska göra. Det har hittills varit för oklart och därmed blivit omöjligt att genomföra.


Tack vare tålmodigt och klokt agerande från styrelsen för Ålands radio & TV är man nu nära att anställa en ny redaktionschef. Fast det saknas absolut inte utmaningar efter det. Tvärtom.

torsdag 16 juli 2015

70 år sedan atombomen

I dag är det en konstig dag. Den 16 juli (1945) sprängdes den allra första atombomben vilket inte är så mycket att fira i jämförelse med samma dag år 1969 då Apollo 11 sköts upp från USA för att fyra dagar senare nå månen. Vad man än tycker om dessa båda händelser har de på olika sätt utvecklat världen och människorna. Det är såklart ingen sympatisk åtgärd att ta livet av varandra men det var en bragd att nå månen och teknisk utveckling hänger ihop med människans förmåga att skapa elände. Konsten att hantera atomkärnor har paradoxalt nog lett till framsteg som kanske aldrig skett om inte bomben kommit först. För det är ju aldrig yxans fel att människan hanterar den fel.


I dag fast år 1969 startade Apollo 11 sin färd mot månen och USA tog befälet i rymden framför ett ursinnigt Sovjetunionen. 
Den första atomsprängningen ägde rum i New Mexico för exakt sjuttio år sedan i dag och kallades för Trinitytestet. Så här såg den första bilden ut på tryckvågen.

onsdag 15 juli 2015

Bra ÅAB, ni tar ert ansvar

Just nu pågår SuomiAreena i Björneborg. Där trängs opinionsbildare, företag och vanligt folk och hoppas hitta insikterna som ska föra Finland (och Åland) vidare. Jag ser till min glädje att vår riksdagsledamot Mats Löfström är på plats vilket är bra. Man ska vara där det händer. Lika bra är det att Ålandsbanken valt Björneborg för sitt initiativ att göra Östersjön till ett renare hav. Det är listigt av flera skäl men framför allt eftersom banken därmed deltar i samhällsdebatten. Det ska ansvarskännande företag göra.

Ålandsbankens diskussion äger rum i morgon och leds av två som vet vad de snackar om: den olympiska silvermedaljören i segling Tuuli Petäjä-Sirén och världsomseglaren Eero Lehtinen. I diskussionen deltar också en lång rad namnkunniga företagsledare och tjänstemän.


Utgångspunkten är följande: Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. Omringat av tätt befolkade landområden och med bara smala sund som förbindelser till världshaven blir alla utsläpp kvar länge. Alla arter lever på den yttersta gränsen av sin tålighet i Östersjöns brackvattenhav.

Östersjön har jag själv ofta lyft fram. Till exempel:

I Hamburg i samband med BSPC-möte.
I Olzstyn där en hel dags konferens ägnades åt läget i Östersjön.

Vårt lilla men stora hav kräver ständig skötsel och omtanke.



tisdag 14 juli 2015

Tack Jersey, ses på Gotland

Årets NatWest Island Games (öspelen) avslutades förra veckan och det är dags att dra ett streck. Men det är inte lätt att släppa taget. Minnena är många och några av dem stannar kvar för alltid. Härnäst tar vi sikte på Gotland där NatWest Island Games sker år 2017.

Här är mer från årets NatWest Island Games:
Invigningen, en uppvisning i effektivitet.
En dag med många möten med fantastiska människor.
Årsmötet, en mötesplats för alla.
Ett tal till alla vänner.
Dagarna som kommer och försvinner.
Och till sist är det finaldags.
Avslutningen, lika fantastisk som ledsam.

Det finns dessutom massor att se på Youtube, några exempel hittar du längst ner i denna text.

Med anledning av succén på Jersey skrev jag ett tack som publicerades i Jersey Evening Post, öns enda tidningshus, samt på öspelens egen hemsida:
Thanks for letting us shine, Jersey 
The NatWest Island Games has left the island of Jersey, stronger than ever before. During six intense days of sport we saw competitors shine and grow. We saw them arriving as islanders and leave as friends.
The memories we all share will last forever, as good memories do. On behalf of the International Island Games Association I want to express our thanks to the people of Jersey who made this wonderful week of sport and friendship happen. You did not only open up your island, you opened up your heart in order to let all of us shine.
Thank you and we hope to see as many of you as possible at the NatWest Island Games in Gotland 2017. Once you have started to shine you will continue!
INTERNATIONAL ISLAND GAMES ASSOCIATION
Jörgen Pettersson
Chairman
Och några rader till Gotlands Tidningar:
Grattis Gotland, nu är det er tur! 
Det har gått en vecka sedan den formidabla avslutningen på NatWest Island Games på Jersey. Gotland var en av alla öar som var med och gjorde öspelen till en fest som ska stanna i våra minnen för alltid. Vi såg idrottare anlända som öbor men åka hem som vänner.
Den internationella öspelsrörelsen stannar inte där. Vi har redan börjat blicka framåt mot NatWest Island Games på Gotland år 2017. Vi vet att Gotland aldrig lämnar någon besviken eller oberörd och ser därför fram mot nya och spännande tävlingar och nya vänner. Grattis Gotland, ni har en tuff utmaning framför er men tävlingarna vilar i goda händer och jag ser mycket fram mot att arbeta tillsammans med organisationskommitténs ordförande Lars Samuelsson för att göra tävlingarna på Gotland om två år till de hittills bästa! Som alltid. Ha en skön sommar så tar vi i med nya tag när hösten nalkas.
INTERNATIONAL ISLAND GAMES ASSOCIATION
Jörgen Pettersson
Ordförande 
Så här såg det ut den sista kvällen på Jersey.
Info om NatWest Island Games.
Medaljerna som alla tävlade om.
Så här såg det ut på Gotland år 1999 då invigningen ägde rum i Visby.
Ingen som var där glömmer invigningen och den väldigt speciella vattenceremonin!
En film från öppningsceremonin på Jersey

Och från den allra sista dagen

måndag 13 juli 2015

Några tankar från Lappo

Det börjar bli dags att ta lite sommar även i år och vilken dag som helst är även vädret här. Kanske redan i dag! I går sammanfattade jag min egen insats på Lappo (OBS, partiskt) där de åländska politikerna träffades för att ladda inför höstens val.

Det var för övrigt Lappo ungdomsförening som låg bakom det unika arrangemanget som visade prov på initiativkraft och en förmåga att säga ja istället för nej, något hela Åland och alla ålänningar borde ta lärdom av.

Inga andra kan som unga skänka nya perspektiv på gamla problem. heder åt alla de ungdomsorganisationer som ställde upp och pratade och vägde argument mot varandra. Snyggt gjort! (Här är en länk till vår egen organisation.) Michelle Grönlund och Mathias Johansson gjorde bra i från sig, här kan man läsa Michelles egna ord om Lappodagen.

Det pratades såklart kortrutt och det lyftes visioner inför framtiden. Sådana har jag i lika sammanhang även lyft i denna blogg. Som när ett enhälligt lagting antog planerna för investering i skärgården (alltså sådana investeringar som kan räknas hem inom överskådlig tid). Eller som när jag och vi häromåret listade ett gäng områden som är viktiga att minnas. Eller själva partiets plan inför framtiden och vår vilja att bygga världens bästa vardag. #världensbästavardag #valseger2015

Alfågeln är en av landsvägarna mellan Lappo och Brändö och fasta Åland.
Harry Jansson slog fast Centerns linje inför höstens lagtingsval. Han lyfte bland annat nödvändigheten av att se över näringsrätten med syfte att släppa in fler nya företag till Åland. Han var också snäll och lyfte min egen ringa insats i kampen mot rasismen.
Från Centern deltog Michelle Grönlund och Mathias Johansson i den stora ungdomsdebatten (till höger). Båda klarade sig med den äran. Michelle lyfte frågan om kollektivtrafiken och Mathias betonade vikten av idrottsrörelsen. Carina Aaltonen, till vänster, representerade de unga socialdemokraterna. Debattledaren Karin Lindbom gjorde ett bra jobb och lät alla komma till tals.
Infrastrukturminister Veronica Thörnroos var i sitt esse och körde åttor runt de övriga i debatten och betonade att kortruttsplanerna står fast och att ju färre kommuner det blir, desto mer koncentreras servicen mot centralorterna.
Anita Husell-Karlström var skarp när det handlade om utbildningspolitik och menade att Åland borde koncentrera sig på sådant vi är bra på. Som till exempel sjöfart och IT.
Erica Sjöström tycker det är dags att se över ÅHS-avgifterna för att om möjligt minska klyftorna mellan de som har och de som inte har lika stora resurser.
Lappo gästhamn visade upp sig från sin allra bästa sida denna lördag.

söndag 12 juli 2015

Åland är gott, friskt och skoj

Tillbringade gårdagen på Lappo tillsammans med ett hundratal andra som står redo att kämpa om rösterna i höstens val. Så värst mycket ”vanligt folk” fanns dock inte på plats, undantaget de lokala arrangörerna och massmedierna som gjorde ett hästjobb. Tack för det!

Det var Lappo ungdomsförening stod som arrangör för denna första valupptakt, ”I valet och kvalet”. Jag lyssnade på i stort sett allt som sades och deltog själv i en ekonomisk-politisk debatt som arrangerades av finansminister Roger Nordlund. Han inledde tillsammans med riksdagsledamoten Mats Löfström med några väl valda ord som i stort sett gick ut på att Finland inte får bli ett nytt Grekland och att pengar måste hanteras varsamt. Det är lätt att hålla med och jag har själv sagt liknande.

Jag försökte lyfta blicken och skapa en vision över hur Åland kan klara sig framöver. Om jag lyckades har såklart ingen aning om. Det är alltid lyssnarna och väljarna som avgör det. Några exempel:
Vi lever i en verklighet som nästan inga andra öar av vår (Åland) storleksordning ens kan drömma om. Jag vet ty jag har goda kontakter till väldigt många av dem tack vare Ålands inblandning i öspelen. Vi har nära till två länder runtom oss, vi har nästan ingen arbetslöshet och vi kan sälja våra produkter med rimliga transportkostnader. Dessutom har vi flest soltimmar i Östersjön!
Det går självklart inte att prata pengar utan att nämna förhållandet till Finland och den klumpsumma som borde justeras uppåt:
Vi måste bli bättre på att berätta vad som händer på Åland och skapa förståelse för vilken roll Åland kan spela i Finlands förhållande gentemot omvärlden. Finland är satt under hård ekonomisk press och behöver alla vägar öppna mot marknaderna i väst. Där kan Åland spela roll.
I det sammanhanget är det bra att påminna om den åländska möjligheten att en dag sköta delar av vår egen beskattning:
Möjligheten att sköta vår egen beskattning ska vi hålla fast vid även om det inte är akut i dag. Vi vill ju fortfarande vara ett självstyrt och starkt område i världen, inte bara ett landskap i Finland. Kan vi inte avvika från det kommer självstyrelsen över tid att urvattnas.
En fråga handlade om landskapet ens i teorin ska uppta lån. Så här sade jag:
Vi ska undvika att låna pengar men det får heller inte ske på bekostnad av samhällsbygget. Bra investeringar har vi inte råd att tacka nej till. 
Min för dagen viktigaste vision handlade om framtiden:
Grön ekonomi är inte längre bara prat. Det är på riktigt. Åland ligger i framkant på flera olika sätt. Vi bygger en fiskodling på land, vi har en gedigen matsatsningen, vindkraften är långt utvecklad, vi bedriver LNG-försök till havs och så vidare. Åland är gott, friskt och nyttigt. Hållbar utveckling kan bli riktiga affärer. Tag bara den ”Åland Demo Feasibility Study Kick-Off” som Cleen genomfört. Tack vare Ålands teknologicentrum är Åland med på den högteknologiska kartan. (Allt detta firade jag efter mitt anförande med att bli medlem i Ålands Natur och Miljö. Man ska leva som man lär!)
Och till sist framförde jag en from förhoppning:
Jag önskar att vi skulle sluta prata om ett ackumulerat budgetunderskott när det gäller landskapets finanser. Begreppet används inte i vare sig Sverige eller Finland och innebörden är synnerligen oklar och ger sken av ett samhälle på väg mot avgrunden. Verkligheten är den motsatta. Bokslutet är i balans, utgifterna täcks hyggligt av inkomsterna. Åland är skuldfritt. Vi äger stora egendomar och två fantastiska koncerner i Posten och Paf. Är det något vi har är det ett ackumulerat överskott som i stort sett utan avbrott vuxit sedan år 1922. Vi ska berätta att det finns en framtid på Åland och därmed locka hit folk. Vi måste ägna kraft åt att göra rätt istället för att hitta fel. 
När Petra Granholm vid Ålands Natur- och Miljö förklarar är det svårt att tacka nej. Så numera är jag medlem i Ålands Natur och Miljö. 
Redo för prat om ekonomi. Från vänster Rolf Granlund, undertecknad, Danne Sundman, Camilla Gunell och Mats Löfström. Roger Nordlund missade bilden (som Johan Ehn för övrigt tog). Mats Perämaa skulle varit med men fick motorproblem.
Klart piggaste montern! Mathias Johansson, Cia Nummelin och Annika Hambrudd lyste i kapp med julisolen på Lappo.  #valseger2015 #världensbästavardag #densomharroligastvinner
När man anländer till Vårdö är detta den första skylt man ser. Nice!

lördag 11 juli 2015

Det handlar om ledarskap

I dag ska det pratas politik och framtid på Lappo. Det är ett hedervärt initiativ av en aktiv ungdomsförening på Brändö. Genom att visa att man vill arrangera visar man också framtidstro. Sådant behöver skärgården mer än griniga gubbar och gummor som undrar varför ingen gör något. Jodå, det finns gott om sådana exempel och de tenderar att krypa neråt i åldrarna. Gubbtjyvar blir allt yngre, om man inte aktar sig.

Framtiden är och har alltid varit sådant man själv kontrollerar. På Sjöfartstidningens Ålandsblogg lyfte jag i går fram två åländska rederier som valt att se framtiden och, framför allt, att tro på den. Nyheten passade väl in då vi samtidigt hör om mjölkbönder som tror att Arla är ett bättre alternativ för dem än ÅCA. Måtte någon valla in dem på rätt igen. Jag tror inte Arla hör till den åländska morgondagen.


På Lappo kommer nog ganska mycket att handla om att visa upp det ledarskap som ålänningarna behöver. Men det handlar om mer än det också. Kortrutt till exempel blir nog oundvikligt i skärgården. Så här tycker jag om just den frågan.

Ha en fin lördag och hoppas vi ses.

Väldigt mycket handlar om gott ledarskap. Är man i det dagliga livet den förebild alla egentligen vill vara?


fredag 10 juli 2015

Mellan vassen och land

Oftast är det alldeles riktiga frågor som debatteras på våra kära ö. Det handlar om hur Åland ska drivas framåt, var arbetsplatserna kan skapas, hur infrastruktur ska byggas och mycket annat. Hur förhållandet till Finland och Sverige och omvärlden ska hanteras och hur det svenska språket ska tryggas framöver.

Men ibland är det svårt att nå dessa höjder.

I går lyfte jag fram att det på lördag ordnas en politikerdag på Lappo där svåra och riktiga framtidsfrågor ska diskuteras. Det är första gången det händer och det sker efter ett lovvärt initiativ från Lappo ungdomsförening. I ett försök att höra vad folk tycker länkade jag en bloggtext i den pretentiöst upplagda gruppen Åland EKONOMI på Facebook. Min fråga var följande:

Vilka ekonomiska utmaningar tycker DU är viktigast för Åland just nu? Ska landskapet låna eller inte låna pengar för att klara framtidens investeringar? Ska skatterna höjas eller sänkas när allt färre ska försörja allt fler? Hur drabbar det finländska stålbadet Åland? På lördag kl 13.00 ska dessa frågor och andra diskuteras i samband med I valet och kvalet - politikerdag på Lappo 11 juli. Jag deltar tillsammans med finansminister Roger Nordlund, riksdagsledamot Mats Löfström med flera.
De flesta svaren som jag fick illustrerar tyvärr alltför väl hur viktiga frågor ibland hamnar i skymundan av mindre viktiga. Man är överens om att båten tar in vatten men man bråkar om man ska ösa med en plåthink eller ett plastämbar.

Jag fick en seriös kommentar på min uppriktiga fråga. Heder till Stefan Selenius som undrade följande:

Vad gör en familj på två vuxna heltidsarbetande med två barn där inkomsten är omkring 4.500 euro/brutto tillsammans och i ett samhälle där avgifterna stiger mer än lönen? Hur gör man för att kunna köpa något? Hur gör man om man vill åka på semester? Lånar pengar? Den som lånar ut pengar skall ha dem tillbaka och då med ränta!? Skall inte landskapet vara återhållsamma med ekonomin när privatpersoner måste vara det? Det skärs ned inom det privata, hur är det inom det offentliga? Att lägga detta ute i skärgården tar bort många, alla har inte ekonomisk möjlighet att åka dit, vore det inte bättre att ha det på torget?
Mitt svar:
Hej Stefan och tack för frågan. I dag liksom i går handlar det om att rätta mun efter matsäcken. Vare sig du är en familj eller ett samhälle eller ett företag. Det går aldrig att skylla på någon annan. Man är sin egen lyckas smed. Drar man in för lite pengar finns det ingen magisk lösning för att ändra på det. Man måste jobba hårdare. Landskapet har under de senaste tre åren sparat kraftigt och lyckats bringa utgifterna i balans med inkomsterna. Det är viktigt och så ska vi försöka ha det även i framtiden. Vill man ändra på detta ska man rösta på någon annan (än mig), det är demokrati i ett nötskal. När det gäller ett evenemang i Lappo ser jag inget dåligt alls med det. Tvärtom. Det är en viktig markering att hela Åland är lika viktigt. Och när jag tänker på det. Vilket torg menar du? Det finns ju ett antal, bara på Åland.
Hoppas ni som läser detta begriper att samhällsutveckling är viktigt och nödvändigt och handlar om mer än att söka fel. Det handlar om att söka rätt. Bland annat därför ser jag det som nödvändigt att markera mot den vardagsrasism som kan slita sönder den vardag vi lever i.
På lördag på Lappo ska jag förklara varför Åland faktiskt har en lovande framtid. Vi har inflyttning och infrastruktur som klarar utmaningar. Vi har trygghet, ekonomi och framtidstro.

torsdag 9 juli 2015

Två dagar kvar till Lappo

Det är torsdag morgon och sommaren har bestämt sig för att i vart fall göra ett försök.

I dag är det två dagar kvar till den stora politikdagen i Lappo. Den går under namnet ”I valet och kvalet” och ska bli en lightversion av Almedalsveckan. Självklart är jag på plats för att den här dagen prata ekonomi och framtid. Ungefär på samma sätt som jag gjort i lagtinget de senaste åren. En liten tillbakablick:

Allt fler tecken pekar på ljusare tider, om man väljer att se dem.
Det kommunala systemet skulle må bra av en revision.
Bokslutet för landskapet är numera på plus efter några skakiga år.
Skärgården borde hitta sina egna vägar.
Kommunerna måste hur som helst också spara.
Detta har jag lyft väldigt många gånger, när jag tänker tillbaka.
Till Lappo går färden den här gången med sjöräddningens Ulabrand som tar tillfälle i akt att visa upp sig.

Tips: har sagt och gjort en massa annat också. Skriv in ett sökord längst uppe till höger i denna blogg och gå på upptäcksfärd!

Den nionde juli är också mer, till exempel min namnsdag om jag skulle råka bo i Sverige och dagen då Östersjöns hittills största sjöslag vid Svensksund ägde rum. Fast det är såklart en helt annan historia.
Här på Lappo ska det pratas ekonomi och politik på lördag. Välkommen!

onsdag 8 juli 2015

Familjebilden från Jersey

OK, detta blir det sista som skrivs på mycket länge från årets öspel. (Jag vet, lovade det redan i går...) Men bilden på alla deltagarna från årsmötet är för bra för att inte visa. Här finns representanter från tjugofyra medlemsöar som röstat, lyssnat, debatterat och fattat beslut. Det är spänstiga debatter som spänner över många olika områden.

Bland informationen som hanterades denna årsmötestisdag (alltså förra veckan) hade vi bland annat beskedet att Menorca inte som planerat kommer att bli värdö för NatWest Island Games år 2019. Istället inleds nu förhandlingar med alternativa värdar, något som ska vara klart inom oktober. Jag tror det sist och slutligen blir riktigt bra!
Den obligatoriska ”familjebilden”. Här ryms mycket kunskap om öspelen och vilja att utveckla. NatWest Island Games bottnar i en positivism som gör skillnad.

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...