lördag 27 januari 2018

Gå och rösta om din framtid

I morgon söndag är det inte bara presidentval i Finland. På Åland har sex kommuner valt att genomföra en folkomröstning om sin egen framtid. Det är ett lovvärt engagemang som kommuninvånarna visar och därför skrev jag en insändare i veckan:

Som bekant är en av livets grundregler att det dunkelt sagda ofta är det tveksamt tänkta. Ett tydligt exempel på det är den kommunreform med vars hjälp Ålands landskapsregering planerar stympa den kommunala självstyrelsen. Förslagen på hur detta ska gå till har studsat från den ena sidan till den andra och träffat alla tänkbara mål förutom Mariehamns stad där livet fortsätter som vanligt.

Som replik på detta har sex kommuner med stöd i sin egen självstyrelse och gällande lag beslutat hålla folkomröstningar om den egna framtiden. Frågan är enkel; vill man eller vill man inte fortsätta som självstyrd kommun? Mot detta anlägger nu landskapsregeringen och dess allierade moteld på alla möjliga plan. På insändarplats ser vi ministrar mer eller mindre tydligt uppmana väljare att göra som man blivit tillsagda, vara tysta och hålla med den ”linje” som LR gått in för. På Ålandstidningens ledarsida förs ett resonemang som går ut på att det är synd att låta demokratin styra i de självstyrda kommunerna. Julius Sundblom hade med säkerhet inte hållit med, hans övertygelse var att självstyrelse är bra för Åland och bra för kommunerna och därmed bra för ålänningarna.

Som om detta inte räckte till har nu de tre regeringspartiernas ordföranden, samtliga bosatta mindre än två kilometer från regeringsborgen och långt från de aktuella kommunerna, i ett brev gått ut för att i luddiga termer försvara den reform vars mål är att centralisera, förstora och likforma – allt på kvinnornas, barnens och äldreomsorgens bekostnad.

Att ni inte skäms, ni som på allvar menar att den kommunala självstyrelsen är något man kan göra lite hur som helst med så länge det inte drabbar Mariehamn. Vad kommer härnäst, ska vi släppa den åländska självstyrelsen för att det blir billigare att sköta samhället från Helsingfors?

Jag hoppas verkligen att så många som möjligt i de berörda kommunerna går till valbåsen och säger sin mening, oberoende av de påtryckningar som ministrar och media utövar på den kommunala självstyrelsen.

Bestäm själva, visa engagemang, ta ansvar.

Landskapet Åland är resultatet av omfattande självstyrelse och engagemang ner på gräsrotsnivå.


onsdag 24 januari 2018

Starka skäl för Föglötunnel

Det övergripande målet för alla ålänningar borde vara att göra fasta Åland större. Ta bron mellan Hammarland och Eckerö som stod klar i november år 1959 som exempel. Fram tills dess var Eckerö att betrakta som en skärgårdskommun och kommunikationerna utmanande trots att färden mellan de två kommunerna var kort. Tack vare bron blev det plötsligt möjligt att köra när man ville från den ena sidan till den andra och två år senare startade Rederi Ab Eckerö den trafik som i dag är störst mellan Sverige och Åland.

Genom att bygga en tunnel mellan Svinö på Lumparlandssidan och Degerö på Föglö kan man nå en liknande effekt (jepp, jag har skrivit om detta tidigare). Föglö blir en naturaliserad del av fasta Åland, besökare behöver inte längre hålla koll på tidtabeller vilket på ett dramatiskt sätt ökar tillgängligheten. Detta skulle även skapa fler turer, större valfrihet och bättre kommunikationer från Kökar och Sottunga till Föglö och därmd vidare till resten av Åland. Till råga på detta kunde stenmassorna från tunnelprojektet användas för att bygga den nya hamnen (och vägen) på östra Föglö utan att spränga sönder berg där. Fördelarna är många och argumenten starka, listade av det åländska företaget FS Links som drivs av Hans Mikael Holmström och Otto Hojar.

I går ordnade Holmström och Hojar ett ambitiöst seminarium/rundabordssamtal för inbjudna deltagare. Ömsens ordförande Göran Lindholm inledde med att pedagogiskt och målande berätta om den åländska självstyrelsen där just vägtrafiklagen hör till de behörigheter som ostridigt hör till Ålands lagtings behörigheter.

Bland föreläsarna märktes tunnelspecialisten Eivind Grøv från SINTEF Research Centre i Norge. Han slog fast att det i konstruktionsteknisk mening inte finns några hinder för tunnelbygget. Bergarterna granit och basalt är typ sex miljarder år gamla och väntas inte bjuda på överraskningar.

Jon Forssell från Inspira i Finland redogjorde för det som kallas OPS-finansiering, Offentlig Privat Samverkan, vilket använts för att bygga flera olika vägsträckor i Finland och som nu lyfts som lösningen på Föglötunnelns finansiering.

Stefan Fridriksson beskrev hur Nordiska Investeringsbanken förhåller sig till OPS och såg mycket positivt på möjligheterna att finansiera projektet.

När det gäller de mer praktiska konsekvenserna av en fast förbindelse berättade islänningen Gísli Eiríksson om erfarenheterna från Island och pekade på det uppsving som även små orter kan nå med hjälp av fasta vägar. Fast infrastruktur gör skillnad på många olika plan.

Åland PPP Roundtable 2018 som evenemanget kallades avslutades med att Hans Mikael Holmström och Otto Hojar listade upp fördelarna med ett privat finansierat tunnelbygge. De har inte lämnat någon detalj åt slumpen men att gå in på alla blir för långt för en blogg. Kortfattat kan man slå fast följande:

• Landskapet Åland behöver inte investera en enda euro i projektet. Finansieringen sker genom årliga ”avbetalningar”.
• Två färjor kan dras in, Föglölinjen och en på den södra linjen/ tvärgående.
• Investeringskostnaden är beräknad till 135 miljoner euro som i första hand institutionella placerare med höga krav på säker avkastning sätter in i projektet. Detta kan handla om pensionsfonder, försäkringsbolag och liknande.
• Med en uppskattad räntanivå på två procent per år och 30 års kontrakt kan landskapet Åland från allra första året spara mellan fyra och fem miljoner euro per år i jämförelse med vad dagens trafik kostar.
• Tunnelavgiften som alla ska betala landar nånstans mellan fyra och sju euro per passage.
• Mängden utsläpp från skärgårdstrafiken minskar samtidigt med 6.000 koldioxid per år. Bara Föglötrafiken beräknas minska med 3.000 ton.
• Efter trettio år är tunneln betalad och övergår utan kostnad i landskapets ägo.

Det är på många sätt obegripligt hur landskapsregeringen valt att ännu inte riktigt lyssna på dessa argument för att istället fortsätta planeringen av en 500+ meter lång bro från Degerby över Spettarhålet till Gripö. Det skulle i och för sig till en kostnad om 30+ miljoner euro förkorta restiden till Svinö med fem tio minuter men det skulle inte göra Åland större. Man flyttar bara ett problem från en plats till en annan.

Tunnlar är än så länge ganska okända företeelser i Finland och Sverige och det kan förklara tvekan. På Färöarna, Island och i Norge är tunnlar genom berg och under vatten en självklar del av vardagen. Jag är övertygad om att vi också är mogna att gå samma väg i vår strävan att göra Åland större.


Tunnelbyggarna Otto Hojar och Hans Mikael Holmström har starka argument med sig när det gäller hur vi ska göra Åland större och skärgården mer tillgänglig.

Ett trettiotal inbjudna fanns på plats för att lyssna till experter inom en rad olika områden; tunnelteknik, ekonomi, OPS-finansiering, samhällsbygge och mer.

Här drar Hans Mikael Holmström upp linjerna för den skärgårdstrafik som en tunnel skulle göra möjligt.

Redan från det allra första året kan landskapet spara fyra fem miljoner på projektet, jämfört med vad dagens trafik kostar.

Den bilden här är inte alldeles lättläst men ställer nollalternativet (att fortsätta som i dag) längst till vänster mot landskapsregeringens kortruttsförslag, kolumnerna två till fyra, mot tunnelns fördelar. Det är knockout på alla områden till tunneln.


måndag 22 januari 2018

Äntligen pris till volleyn!

De åländska volleyherrarna vann Ålandstidningens bragdmedalj vilket stod klart på lördagens Idrottsgala.

Ingenting kan vara mer välförtjänt, att slå ”omöjliga” Ösel i volleyfinalen på sommarens öspel är stortartat och, faktiskt, sensationellt.

Jag var själv inte på plats i Visby ishall (just den dagen) men hade glädjen att agera expertkommentator dagen innan för radiolegenden Owe Järlö tillsammans med gotländska volleyprofilen Pia Tillaeus Karlström när Åland slog Gotland i semifinalen. Det blev aldrig någon riktig match; ålänningarna servade bättre, slog hårdare och blockade högre. Matchen slutade 3-0 trots Järlös oblyga stöd.

Owe Järlö har bevakat öspelen sedan många, många år tillbaka och är som radiopratare hittills oslagen. Ingen kan som han växla tempo och samtidigt hålla en oöverträffad intellektuell nivå på sina prator. Han associerar, jublar, skämtar och förklarar i samma andetag. Sådana kommentatorer görs det inte många av nuförtiden. Tack för att jag fick vara med på ett hörn!

Här kan man för övrigt läsa mer från sommarens stora höjdpunkt, NatWest Island Games på Gotland!

Hur som helst framstod Team Åland i semifinalen som ostoppbara, de hade hittat det flyt som kan leda till guld – även mot motståndare som till pappers ter sig starkare. Upplevelsen på Gotland fick mig osökt att minnas liknande tider fast vi då var på Isle of Wight i den Engelska kanalen.

Guldet på Gotland var därmed i precis alla avseenden en bragd men det borde blivit ännu fler idrottspriser till volleyn (tycker jag) och håller fullständigt med den åländska volleybollens fader, Torsten Wikstrand, att det är dags att se över kriterierna för hur de åländska idrottskvinnorna och -männen belönas. Det råder onekligen en kraftig slagsida.

Till sist blev det en fin avslutning på helgen då IFK i årets första tävlingsmatch levde runt med gästande FC Honka Akatemia. Det var en fröjd att se framför allt nyförvärven Pontus Åsbrink och Julio Cesar Fernandes som sprang åttor runt motståndarna och till sist vann med 4-0, matchreferatet kan ni läsa här.


Pia, Owe och undertecknad kommenterande Åland-Gotland senaste sommar.

Åland vann semifinalen med 3-0 och var sedan omöjliga att stoppa i finalen mot Ösel.

torsdag 18 januari 2018

Visst ska Åland synas utåt!

Till mina sysslor nuförtiden ingår att föra Ålands flagga högt inom ramen för den så kallade Östersjökonferensen (BSPC), Ålands enda plattform där vi umgås på jämlika grunder med alla andra länder och stater runt Östersjön. Sedan ett halvt år tillbaka är det dessutom Åland som leder organisationen som man kan läsa mer om på den här länken.
Det är viktigt att även den åländska flaggan syns när alla de andra hissas!
Därför är det inte mer än rätt att regelbundet lyfta BSPC:s betydelse för hela Åland. Alldeles särskilt eftersom den stora konferensen kommer till Åland senare i år. När landskapsregeringens meddelande om externpolitik diskuterades i lagtinget (på min födelsedag!) sade jag ungefär så här:

Talman,

jag vill i all enkelhet lyfta ett sammanhang som landskapsregeringen i sin redogörelse över externpolitik valt att bortse från. Jag tänker lyfta Östersjökonferensen eller Baltic Sea Parliamentary Conference som Åland för första gången någonsin leder.

I höst väntas cirka 200 deltagare från samtliga länder runt Östersjön komma till vårt landskap för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter, under åländsk ledning. Vi har ett gott namn och rykte inom denna konferens där tongivande politiker från alla våra betydligt större grannparlament deltar. I sammanhanget vill jag passa på att rikta ett stort tack för den entusiasm som mina delegationskolleger visar. Annette Holmberg-Jansson, Ingrid Johansson och Sara Kemetter har i handling visat att man inte behöver vara störst för att vara viktig. Det avgörande är kraften i idéerna och då spelar storleken mindre roll.

Nu gissar jag att landskapsregeringen kanske hävdar att BSPC är en angelägenhet bara för Ålands lagting, alltså den parlamentariska delen av vår förvaltning. Jag menar att det inte är riktigt sant. I landskapet Ålands budget för 2018 finns 90.000 euro anslaget för bland annat arrangemanget av höstens konferens. I den summan ingår även kostnader för förberedande resor vilka samtliga resulterar i möjligheter att lyfta självstyrelsen i vår omvärld. Enligt min mening är detta oerhört viktigt om vi ska lyckas utveckla vårt samhälle i samklang med den övriga världen. Vi har detta år möjlighet att inte ensamma bestämma men vi har chansen att sätta tonen i debatten kring vårt gemensamma och hårt ansatta innanhav. Dessutom erbjuder BSPC-arbetet mängder av tillfällen där den åländska EU-parlamentsplatsen kan lyftas och har lyfts. Vår självstyrelse är av den karaktären av regering och lagting borde arbeta tillsammans, inte var för sig.

I budgeten står också följande att läsa:

”Lagtingets samarbete inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) har blivit allt viktigare och ger lagtinget en god plattform att på jämbördig nivå tillsammans med övriga parlament runt Östersjön bidra till en positiv utveckling av regionen. Lagtinget deltar b.la. i den årliga konferensen, den ständiga kommitténs möten, olika arbetsgruppsmöten samt vid behov i sekretariatets möten. Därutöver kan BSPC utse rapportörer från lagtinget för olika ärenden. Så har t.ex. skett i fråga om de maritima frågorna. Anslaget utgörs främst av resekostnader, omkostnader, arrangemang av olika möten samt representation.”

Den maritima rapportören är undertecknad och vid konferensen i Hamburg senaste höst utsågs även Sara Kemetter till rapportör när det gäller hållbar turism och senare på hösten anslöt ledamoten Johan Ehn som medlem den nya arbetsgrupp som ska formulera gemensamma strategier kring migration och integration, en utmaning som alla länder runt Östersjön delar.

Det finns alltså en tydlig koppling mellan BSPC som parlamentariskt organ och den externa politik för hela Åland som detta meddelande handlar om. Landskapsregeringen är som organ dessutom direkt länkat till BSPC genom den årliga redogörelse som regeringen formulerar på basen av den resolution som varje konferens levererar. I det senaste svaret lyfter landskapsregeringen bland annat fram följande:

Rekommendationer beträffande miljötillståndet i Östersjön. Landskapsregeringen har kompletterat sin handbok i offentlig upphandling med en skrivning som fastslår att samtliga kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster ska uteslutas från upphandlingarna, i enlighet med HELCOM:s marine litter plan.

Rekommendationer beträffande turismsamarbetet. Landskapsregeringen har en turismstrategi som utarbetats i samarbete med branschen och som årligen följs upp och revideras i en särskild samordningsgrupp. Landskapsregeringen inser nödvändigheten och vikten av att arbeta för en hållbar turism inom Östersjöregionen, där Åland fortsättningsvis kan verka som en grön ö i ett blått hav.

1. Rekommendationer beträffande samarbete inom forskning och innovation. En vidareutveckling av Högskolan på Åland kan stärka Åland som en attraktiv plats att bo och arbeta på. En medveten satsning på högskolan, med gradvis ökad efterfrågan på utbildningsprogrammen, leder till att allt fler icke-åländska studerande kommer till Åland och även stannar kvar efter examen. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och det framtida utbudet av kvalificerade medarbetare för åländska företag.

2. Rekommendationer beträffande samarbete inom utbildning (inkl. yrkesutbildning) och forskning, sammankoppla utbildning och arbetsmarknad. En utvecklingsinsats för att trygga behovet av grundskoleutbildning i de perifera områdena i landskapet görs genom det ESF-stödda projektet En flexibel grundskola. Projektet stöder utvecklingen av metoder och arbetssätt med hjälp av IKT för att säkerställa en kvalitativ undervisning i skolorna med sviktande elevunderlag.

3. Rekommendationer beträffande samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Landskapsregeringen arbetar, genom sin underställda myndighet Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams), sedan länge med olika partners för att uppnå de uppsatta arbetsmarknadspolitiska målen. Ams har ett välutvecklat samarbete med exempelvis bemanningsföretag för att maximera arbetssökandes möjligheter till jobb.

4. Rekommendationer beträffande åtgärder för att minska arbetslösheten. AMS har länge haft fokus på långtidsarbetslösheten; under 2016 var det en uttalad målsättning i myndighetens verksamhetsplan att minska antalet långtidsarbetslösa. Antalet förblev dock i stort sett oförändrat. Under 2017 inriktas resurser på framför allt äldre långtidsarbetslösa, med anledning av målet om förlängd arbetskarriär.

5. Rekommendationer beträffande gränsöverskridande rörlighet. Anpassningen av åländska utbildningar på gymnasie- och högskolenivå sker kontinuerligt i förhållande till utbildningssystem i omkringliggande regioner med avseende på upplägg, nivå och innehåll i examen. Landskapsregeringens mål är att garantera att åländska unga och vuxna har en behörighet att studera vidare i högskolor och universitet i andra regioner.

6. Rekommendationer beträffande rättvisa löner och integration av flyktingar. Landskapsregeringen har under året bedrivit ett arbetsvärderingsprojekt med målet att skapa rättvisa löner inom förvaltningen. Målet är att omotiverade löneskillnader mellan män och kvinnor, samt likvärdiga tjänster inom samma kravnivå, på sikt ska utjämnas.

Dessa punkter är exempel på sådana områden som hanteras inom ramen för Östersjökonferensen och som även kan påverka den åländska externpolitiken. Vi har inte bara läge att lyssna och svara på rekommendationer, vi kan även forma samtalet och lyfta sådant vi själva prioriterar högt.

Jag tycker detta är oerhört viktigt och en möjlighet att berätta om Åland för vår omvärld och med hjälp av Ålandsexemplet bidra till såväl fred som stabilitet. Fredens öar är ett utmärkt exempel på krishantering och det ska vi aldrig sluta lyfta fram, tvärtom, i dag behövs det mer än på länge.

måndag 15 januari 2018

Hur är egentligen läget?

Den här känslan uppstår lätt då det diskuteras ekonomi i lagtinget. Jag kan inte släppa tanken på att dagens landskapsregering ägnar sig åt att måla himlen mörk och bygga politik utifrån kvartalsrapporter.
I dag debatterades ett förslag till tredje tilläggsbudget i lagtinget. Finansministern beskrev den som huvudsakligen teknisk utan egentliga nyheter. Jag är inte lika säker och sade ungefär följande:

Talman,
hur står det egentligen till med den åländska ekonomin? Är det så nattsvart som landskapsregeringen utmålat eller ligger vi sett över tid rentav hyggligt till? Frågan måste ställas mot bakgrund av denna så kallade tekniska budget för år 2017 som landar på plus 17,7 miljoner euro. Alltså när allt är betalt återstår 17,7 miljoner euro. Till detta kan läggas en kreativ reservering på 8 miljoner. Vi har alltså ett överskott på mer än 25 miljoner euro när denna tredje tilläggsbudget är tagen. Detta skulle vi i Centern gärna se att finans- och näringsutskottet analyserar. Hur stort bedömer man att det så kallade hållbarhetsgapet är i dag? Finns det ens?

Man kunde också fråga sig hur det är möjligt att en resultaträkning går från minus tio miljoner till plus tio miljoner från tilläggsbudget 2 till tilläggsbudget 3, alltså på bara några månader. Om det är transparens och lättbegriplighet vi vill nå är detta inte den rätta vägen. Denna resultaträkning är verkligen mycket svår att tränga in i.

Framöver ser det också hyggligt ut. I sammanhanget kan man till exempel påminna om att resultatet i budgeten för år 2018 som antogs i december stannar på nästan 10 miljoner (om man rensar bort de tio som försvinner från reserveringarna i denna tilläggsbudget). Var finns det beramade underskottet? Varför är det så viktigt för landskapsregeringen att måla samhällsekonomin i så mörka färger? När kommunreformen inleddes talades det om ett underskott på tio miljoner euro. Nu har vi istället ett överskott på det dubbla. Varför är det fortfarande nödvändigt att försämra den dagliga servicen?

Från Centerns sida har vi alltid hävdat att samhällsbygge sker långsiktigt och med is i magen. Vi ska inte ägna oss åt kvartalsekonomi och därför menar vi att de försämringar som landskapsregeringen aviserat sedan sitt tillträde har skett mot bättre vetande eller i vart fall utan tillräckliga analyser. Vi hävdar att det inte finns anledning till den panik som regeringen uppvisat och som resulterat i försämringar inom sjukvården och neddragningar i den kommunala servicen. Vi tror att inbesparingarna är för stora och kan inverka direkt negativt på både företagande och tillväxt på hela Åland. Den centraliseringsiver som råder gör Åland lite mindre istället för större. Det har blivit dags att sätta fokus på möjligheter istället för problemformulering. I dag får sjukvården och kommunerna betala trots att landskapets resultat är nästan 18 miljoner euro plus.

Alltså, det vore fint inför de stora investeringar som står på tur att få en samlad bedömning av det ekonomiska läget och jag önskar utskottet lycka till i sitt arbete. Gärna med ett långsiktigt utgångsläge och med hela Åland för ögonen. Mycket tyder på att Finland och därmed Åland snart kan ha med en högkonjunktur att göra vilket kan skapa förutsättningar snarare än bekymmer.




torsdag 11 januari 2018

Spaningar om årets början

Oj, vad tiden rusar, häromdagen var det 2017 och nu gäller att vänja sig vid att skriva 2018. Vi är redan elva dagar in på det nya året som på många sätt redan visat sig ha en alldeles egen karaktär. Arbetet i lagtinget har inletts med allt från #metoo-debatt till misstroendeyrkande till pensionsbråk och så vidare. #metoo är en lika enkel som knepig historia och jag tycker Åsa Linderborg på ett intressant och intellektuellt vis närmat sig debatten.

Inom sjöfarten har årets början inneburit massor av huvudsakligen positiva händelser. Wasaline, Viking Line, Tallink och Eckerö Line rapporterar rekordantal resande. Enda undantaget är Eckerö Linjen som dels hade ett längre än planerat dockbesök och dels drabbades av dåligt väder.

Viking Line meddelar också att man flyttar sin svenskspråkiga bokningscentral från Sverige till Finland.

På sajten www.sjofart.ax har vi också berättat om mindre roliga nyheter; som den dramatiska fartygskollisionen i Östkinesiska havet, inte långt från där Viking Line snart ska börja bygga sitt/sina nya fartyg.

På Ålandsbloggen för jag ett resonemang om det rätt underliga i att skrota två välskötta tankfartyg.

Ha en fortsatt bra vecka medan jag drar till landet i väster för att leverera förnödenheter till äldsta sonen!

Målsättningen är liksom varje år att just 2018 ska det bli det bästa hittills!

måndag 1 januari 2018

Mest läst under 2017

Den här bloggen går in på sitt sjunde år denna dag. Räknar man in alla har svindlande 1,2 miljoner läsare hälsat på sedan starten vilket är inspirerande. Här delar jag iakttagelser, politik, vardag och mycket mer. Har i dag roat mig med att lista de mest lästa inlägen under det år som försvann i går.

Bilden är lånad från http://www.ortalloggi.com/en/predictions-for-2017-what-will-happen-to-italys-property-market/.
10 I TOPP BLOGGEN
• Simskälas miljöprojekt drog storpublik, välförtjänt!
• Donald Trump är alltid tacksam att skriva om.
• 99 år sedan det blodiga finländska inbördeskriget tog slut.
• Valborgsfirandet vid Notplan var som vanligt välläst.
• En stor del av året gick åt till att förbereda för denna hösts stora Östersjökonferens på Åland. Bland annat Bryssel stod på agendan.
• Ännu mer Bryssel, det märks tydligt att det finns ett intresse kring internationella frågor på Åland vilket är bra.
• Beskedet att Viking Line nybygge ska förses med Azipod-propellrar drog också många läsare.
• Finström var ett av många nedslag i den kommunala verkligheten under fjolåret.
• Texten och analysen om de åländska primärnäringarna hörde även den till de mest lästa under året som gick.

Nu tar vi nya tag och gör tillsammans år 2018 till något fantastiskt och levande!

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...