Visst ska Åland synas utåt!
Till mina sysslor nuförtiden ingår att föra Ålands flagga högt inom ramen för den så kallade Östersjökonferensen (BSPC), Ålands enda plattform där vi umgås på jämlika grunder med alla andra länder och stater runt Östersjön. Sedan ett halvt år tillbaka är det dessutom Åland som leder organisationen som man kan läsa mer om på den här länken.
 |
| Det är viktigt att även den åländska flaggan syns när alla de andra hissas! |
Talman,
jag vill i all enkelhet lyfta ett sammanhang som landskapsregeringen i sin redogörelse över externpolitik valt att bortse från. Jag tänker lyfta Östersjökonferensen eller Baltic Sea Parliamentary Conference som Åland för första gången någonsin leder.
I höst väntas cirka 200 deltagare från samtliga länder runt Östersjön komma till vårt landskap för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter, under åländsk ledning. Vi har ett gott namn och rykte inom denna konferens där tongivande politiker från alla våra betydligt större grannparlament deltar. I sammanhanget vill jag passa på att rikta ett stort tack för den entusiasm som mina delegationskolleger visar. Annette Holmberg-Jansson, Ingrid Johansson och Sara Kemetter har i handling visat att man inte behöver vara störst för att vara viktig. Det avgörande är kraften i idéerna och då spelar storleken mindre roll.
Nu gissar jag att landskapsregeringen kanske hävdar att BSPC är en angelägenhet bara för Ålands lagting, alltså den parlamentariska delen av vår förvaltning. Jag menar att det inte är riktigt sant. I landskapet Ålands budget för 2018 finns 90.000 euro anslaget för bland annat arrangemanget av höstens konferens. I den summan ingår även kostnader för förberedande resor vilka samtliga resulterar i möjligheter att lyfta självstyrelsen i vår omvärld. Enligt min mening är detta oerhört viktigt om vi ska lyckas utveckla vårt samhälle i samklang med den övriga världen. Vi har detta år möjlighet att inte ensamma bestämma men vi har chansen att sätta tonen i debatten kring vårt gemensamma och hårt ansatta innanhav. Dessutom erbjuder BSPC-arbetet mängder av tillfällen där den åländska EU-parlamentsplatsen kan lyftas och har lyfts. Vår självstyrelse är av den karaktären av regering och lagting borde arbeta tillsammans, inte var för sig.
I budgeten står också följande att läsa:
”Lagtingets samarbete inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) har blivit allt viktigare och ger lagtinget en god plattform att på jämbördig nivå tillsammans med övriga parlament runt Östersjön bidra till en positiv utveckling av regionen. Lagtinget deltar b.la. i den årliga konferensen, den ständiga kommitténs möten, olika arbetsgruppsmöten samt vid behov i sekretariatets möten. Därutöver kan BSPC utse rapportörer från lagtinget för olika ärenden. Så har t.ex. skett i fråga om de maritima frågorna. Anslaget utgörs främst av resekostnader, omkostnader, arrangemang av olika möten samt representation.”
Den maritima rapportören är undertecknad och vid konferensen i Hamburg senaste höst utsågs även Sara Kemetter till rapportör när det gäller hållbar turism och senare på hösten anslöt ledamoten Johan Ehn som medlem den nya arbetsgrupp som ska formulera gemensamma strategier kring migration och integration, en utmaning som alla länder runt Östersjön delar.
Det finns alltså en tydlig koppling mellan BSPC som parlamentariskt organ och den externa politik för hela Åland som detta meddelande handlar om. Landskapsregeringen är som organ dessutom direkt länkat till BSPC genom den årliga redogörelse som regeringen formulerar på basen av den resolution som varje konferens levererar. I det senaste svaret lyfter landskapsregeringen bland annat fram följande:
Rekommendationer beträffande miljötillståndet i Östersjön. Landskapsregeringen har kompletterat sin handbok i offentlig upphandling med en skrivning som fastslår att samtliga kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster ska uteslutas från upphandlingarna, i enlighet med HELCOM:s marine litter plan.
Rekommendationer beträffande turismsamarbetet. Landskapsregeringen har en turismstrategi som utarbetats i samarbete med branschen och som årligen följs upp och revideras i en särskild samordningsgrupp. Landskapsregeringen inser nödvändigheten och vikten av att arbeta för en hållbar turism inom Östersjöregionen, där Åland fortsättningsvis kan verka som en grön ö i ett blått hav.
1. Rekommendationer beträffande samarbete inom forskning och innovation. En vidareutveckling av Högskolan på Åland kan stärka Åland som en attraktiv plats att bo och arbeta på. En medveten satsning på högskolan, med gradvis ökad efterfrågan på utbildningsprogrammen, leder till att allt fler icke-åländska studerande kommer till Åland och även stannar kvar efter examen. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och det framtida utbudet av kvalificerade medarbetare för åländska företag.
2. Rekommendationer beträffande samarbete inom utbildning (inkl. yrkesutbildning) och forskning, sammankoppla utbildning och arbetsmarknad. En utvecklingsinsats för att trygga behovet av grundskoleutbildning i de perifera områdena i landskapet görs genom det ESF-stödda projektet En flexibel grundskola. Projektet stöder utvecklingen av metoder och arbetssätt med hjälp av IKT för att säkerställa en kvalitativ undervisning i skolorna med sviktande elevunderlag.
3. Rekommendationer beträffande samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Landskapsregeringen arbetar, genom sin underställda myndighet Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams), sedan länge med olika partners för att uppnå de uppsatta arbetsmarknadspolitiska målen. Ams har ett välutvecklat samarbete med exempelvis bemanningsföretag för att maximera arbetssökandes möjligheter till jobb.
4. Rekommendationer beträffande åtgärder för att minska arbetslösheten. AMS har länge haft fokus på långtidsarbetslösheten; under 2016 var det en uttalad målsättning i myndighetens verksamhetsplan att minska antalet långtidsarbetslösa. Antalet förblev dock i stort sett oförändrat. Under 2017 inriktas resurser på framför allt äldre långtidsarbetslösa, med anledning av målet om förlängd arbetskarriär.
5. Rekommendationer beträffande gränsöverskridande rörlighet. Anpassningen av åländska utbildningar på gymnasie- och högskolenivå sker kontinuerligt i förhållande till utbildningssystem i omkringliggande regioner med avseende på upplägg, nivå och innehåll i examen. Landskapsregeringens mål är att garantera att åländska unga och vuxna har en behörighet att studera vidare i högskolor och universitet i andra regioner.
6. Rekommendationer beträffande rättvisa löner och integration av flyktingar. Landskapsregeringen har under året bedrivit ett arbetsvärderingsprojekt med målet att skapa rättvisa löner inom förvaltningen. Målet är att omotiverade löneskillnader mellan män och kvinnor, samt likvärdiga tjänster inom samma kravnivå, på sikt ska utjämnas.
Dessa punkter är exempel på sådana områden som hanteras inom ramen för Östersjökonferensen och som även kan påverka den åländska externpolitiken. Vi har inte bara läge att lyssna och svara på rekommendationer, vi kan även forma samtalet och lyfta sådant vi själva prioriterar högt.
Jag tycker detta är oerhört viktigt och en möjlighet att berätta om Åland för vår omvärld och med hjälp av Ålandsexemplet bidra till såväl fred som stabilitet. Fredens öar är ett utmärkt exempel på krishantering och det ska vi aldrig sluta lyfta fram, tvärtom, i dag behövs det mer än på länge.
Nu gissar jag att landskapsregeringen kanske hävdar att BSPC är en angelägenhet bara för Ålands lagting, alltså den parlamentariska delen av vår förvaltning. Jag menar att det inte är riktigt sant. I landskapet Ålands budget för 2018 finns 90.000 euro anslaget för bland annat arrangemanget av höstens konferens. I den summan ingår även kostnader för förberedande resor vilka samtliga resulterar i möjligheter att lyfta självstyrelsen i vår omvärld. Enligt min mening är detta oerhört viktigt om vi ska lyckas utveckla vårt samhälle i samklang med den övriga världen. Vi har detta år möjlighet att inte ensamma bestämma men vi har chansen att sätta tonen i debatten kring vårt gemensamma och hårt ansatta innanhav. Dessutom erbjuder BSPC-arbetet mängder av tillfällen där den åländska EU-parlamentsplatsen kan lyftas och har lyfts. Vår självstyrelse är av den karaktären av regering och lagting borde arbeta tillsammans, inte var för sig.
I budgeten står också följande att läsa:
”Lagtingets samarbete inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) har blivit allt viktigare och ger lagtinget en god plattform att på jämbördig nivå tillsammans med övriga parlament runt Östersjön bidra till en positiv utveckling av regionen. Lagtinget deltar b.la. i den årliga konferensen, den ständiga kommitténs möten, olika arbetsgruppsmöten samt vid behov i sekretariatets möten. Därutöver kan BSPC utse rapportörer från lagtinget för olika ärenden. Så har t.ex. skett i fråga om de maritima frågorna. Anslaget utgörs främst av resekostnader, omkostnader, arrangemang av olika möten samt representation.”
Den maritima rapportören är undertecknad och vid konferensen i Hamburg senaste höst utsågs även Sara Kemetter till rapportör när det gäller hållbar turism och senare på hösten anslöt ledamoten Johan Ehn som medlem den nya arbetsgrupp som ska formulera gemensamma strategier kring migration och integration, en utmaning som alla länder runt Östersjön delar.
Det finns alltså en tydlig koppling mellan BSPC som parlamentariskt organ och den externa politik för hela Åland som detta meddelande handlar om. Landskapsregeringen är som organ dessutom direkt länkat till BSPC genom den årliga redogörelse som regeringen formulerar på basen av den resolution som varje konferens levererar. I det senaste svaret lyfter landskapsregeringen bland annat fram följande:
Rekommendationer beträffande miljötillståndet i Östersjön. Landskapsregeringen har kompletterat sin handbok i offentlig upphandling med en skrivning som fastslår att samtliga kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster ska uteslutas från upphandlingarna, i enlighet med HELCOM:s marine litter plan.
Rekommendationer beträffande turismsamarbetet. Landskapsregeringen har en turismstrategi som utarbetats i samarbete med branschen och som årligen följs upp och revideras i en särskild samordningsgrupp. Landskapsregeringen inser nödvändigheten och vikten av att arbeta för en hållbar turism inom Östersjöregionen, där Åland fortsättningsvis kan verka som en grön ö i ett blått hav.
1. Rekommendationer beträffande samarbete inom forskning och innovation. En vidareutveckling av Högskolan på Åland kan stärka Åland som en attraktiv plats att bo och arbeta på. En medveten satsning på högskolan, med gradvis ökad efterfrågan på utbildningsprogrammen, leder till att allt fler icke-åländska studerande kommer till Åland och även stannar kvar efter examen. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och det framtida utbudet av kvalificerade medarbetare för åländska företag.
2. Rekommendationer beträffande samarbete inom utbildning (inkl. yrkesutbildning) och forskning, sammankoppla utbildning och arbetsmarknad. En utvecklingsinsats för att trygga behovet av grundskoleutbildning i de perifera områdena i landskapet görs genom det ESF-stödda projektet En flexibel grundskola. Projektet stöder utvecklingen av metoder och arbetssätt med hjälp av IKT för att säkerställa en kvalitativ undervisning i skolorna med sviktande elevunderlag.
3. Rekommendationer beträffande samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Landskapsregeringen arbetar, genom sin underställda myndighet Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams), sedan länge med olika partners för att uppnå de uppsatta arbetsmarknadspolitiska målen. Ams har ett välutvecklat samarbete med exempelvis bemanningsföretag för att maximera arbetssökandes möjligheter till jobb.
4. Rekommendationer beträffande åtgärder för att minska arbetslösheten. AMS har länge haft fokus på långtidsarbetslösheten; under 2016 var det en uttalad målsättning i myndighetens verksamhetsplan att minska antalet långtidsarbetslösa. Antalet förblev dock i stort sett oförändrat. Under 2017 inriktas resurser på framför allt äldre långtidsarbetslösa, med anledning av målet om förlängd arbetskarriär.
5. Rekommendationer beträffande gränsöverskridande rörlighet. Anpassningen av åländska utbildningar på gymnasie- och högskolenivå sker kontinuerligt i förhållande till utbildningssystem i omkringliggande regioner med avseende på upplägg, nivå och innehåll i examen. Landskapsregeringens mål är att garantera att åländska unga och vuxna har en behörighet att studera vidare i högskolor och universitet i andra regioner.
6. Rekommendationer beträffande rättvisa löner och integration av flyktingar. Landskapsregeringen har under året bedrivit ett arbetsvärderingsprojekt med målet att skapa rättvisa löner inom förvaltningen. Målet är att omotiverade löneskillnader mellan män och kvinnor, samt likvärdiga tjänster inom samma kravnivå, på sikt ska utjämnas.
Dessa punkter är exempel på sådana områden som hanteras inom ramen för Östersjökonferensen och som även kan påverka den åländska externpolitiken. Vi har inte bara läge att lyssna och svara på rekommendationer, vi kan även forma samtalet och lyfta sådant vi själva prioriterar högt.
Jag tycker detta är oerhört viktigt och en möjlighet att berätta om Åland för vår omvärld och med hjälp av Ålandsexemplet bidra till såväl fred som stabilitet. Fredens öar är ett utmärkt exempel på krishantering och det ska vi aldrig sluta lyfta fram, tvärtom, i dag behövs det mer än på länge.
Kommentarer
Skicka en kommentar