Bra samtal om narkotika
Det ordnades narkotikadebatt av Föreningen fri från narkotika i dag i Sittkoffs. Jag hade förmånen att delta trots att mina insikter i just den världen är ganska begränsade.
När jag växte upp var problemet med narkotika närmast en icke-fråga. Vi festade friskt men knark fanns inte på kartan. I dag är det annorlunda vilket gör mig både skärrad och bedrövad.
Under kvällens debatt presenterade Sanna Roos från Åsub den senaste undersökningen om drogvanor som slår fast att beteendet bland unga vuxna (18-24 år) är i förändring. När det gäller cannabis har de som prövat vuxit från 14 procent (2011) till 20 procent (2015). När det gäller tyngre grejer som till exempel extacy, metamfetamin och kokain har andelen gått från 0 procent (2011) till 8 procent (2015). Det är ställt bortom tvivel att attityden har förändrats och går mot en mer liberal hållning. Det gör mig skärrad.
Jag blir dessutom bedrövad över inställningen bland en bred allmänhet (inte alla, det finns såklart undantag) som gör dessa missbrukare till brottslingar mer än offer. Ja, det är kriminellt i lagens mening att bruka narkotika men vi har att göra med människor som har brister i den egna självkänslan. Jag har absolut ingen som helst vetskap i vad som driver fram ett narkotikaberoende men jag är mycket övertygad om att det inte sker hos människor som är lyckliga med sig själva och sitt liv. Det måste handla om nån slags flykt från den verklighet som kan te sig svårhanterlig.
Vad ska vi göra åt det? Finns det ens en lösning? Har dessvärre ingen aning. I en perfekt värld borde alla känna sig delaktiga och tillräckliga. Vore det så behövs ingen narkotika. I varje samhälles allra viktigaste uppgift ingår att göra så ALLA känner sig behövda och viktiga. I det jobbet tror jag mer på decentralisering än centralisering.
Det råder alltså nya tider och under de senaste åren har även jag tvingats inse att vi har att göra med ett konkret problem och den kanske största utmaningen vi har haft att hantera. Detta har lyfts vid olika tillfällen på denna blogg:
När jag växte upp var problemet med narkotika närmast en icke-fråga. Vi festade friskt men knark fanns inte på kartan. I dag är det annorlunda vilket gör mig både skärrad och bedrövad.
Under kvällens debatt presenterade Sanna Roos från Åsub den senaste undersökningen om drogvanor som slår fast att beteendet bland unga vuxna (18-24 år) är i förändring. När det gäller cannabis har de som prövat vuxit från 14 procent (2011) till 20 procent (2015). När det gäller tyngre grejer som till exempel extacy, metamfetamin och kokain har andelen gått från 0 procent (2011) till 8 procent (2015). Det är ställt bortom tvivel att attityden har förändrats och går mot en mer liberal hållning. Det gör mig skärrad.
Jag blir dessutom bedrövad över inställningen bland en bred allmänhet (inte alla, det finns såklart undantag) som gör dessa missbrukare till brottslingar mer än offer. Ja, det är kriminellt i lagens mening att bruka narkotika men vi har att göra med människor som har brister i den egna självkänslan. Jag har absolut ingen som helst vetskap i vad som driver fram ett narkotikaberoende men jag är mycket övertygad om att det inte sker hos människor som är lyckliga med sig själva och sitt liv. Det måste handla om nån slags flykt från den verklighet som kan te sig svårhanterlig.
Vad ska vi göra åt det? Finns det ens en lösning? Har dessvärre ingen aning. I en perfekt värld borde alla känna sig delaktiga och tillräckliga. Vore det så behövs ingen narkotika. I varje samhälles allra viktigaste uppgift ingår att göra så ALLA känner sig behövda och viktiga. I det jobbet tror jag mer på decentralisering än centralisering.
Det råder alltså nya tider och under de senaste åren har även jag tvingats inse att vi har att göra med ett konkret problem och den kanske största utmaningen vi har haft att hantera. Detta har lyfts vid olika tillfällen på denna blogg:
- Här är några ord från ett slags uppvaknande när det gäller narkotikasituationen på Åland.
- Ålands lagting ägnade en hel dag åt att diskutera detta på Centerns initiativ.
- Här kommer några tips från en tidigare missbrukare.
- Det kan drabba precis vem som helst vittnar denne numera nyktre missbrukare om.
 |
| Panelen under kvällens debatt. Foto: Annika Hambrudd. |
 |
| Publiken. |
Kommentarer
Skicka en kommentar