Även unga måste spara
I dag inleddes arbetet med att på allvar försöka bringa landskapet Ålands ansträngda ekonomi i balans. Finans- och näringsutskottet presenterade fyra olika lagar varav den första handlade om studiestöd och utgör en frysning av den så kallade indexjusteringen under de tre kommande läsåren. Frågan är svår och det känns inte bra att dra ner på studiestöd men alternativet är dess värre sämre. I det läge den åländska ekonomin i dag befinner sig måste alla vara med och spara.
Så här sade jag då jag presenterade betänkande från finans- och näringsutskottet:
Så här sade jag då jag presenterade betänkande från finans- och näringsutskottet:
Fru talman, Jag har i dag som uppdrag från finans- och näringsutskottet att i denna talarstol presentera inte mindre än fyra olika lagförslag vilka alla utom ett på olika sätt ger den enskilde ålänningen lite mindre pengar över i plånboken. För att genomföra detta krävs att detta lagting på vårt självstyrda Åland även godkänner några nödvändiga lagändringar – var och en viktig i det sparpussel som vi nu på allvar måste börja lägga. Till följd av de senaste årens obalans i de offentliga finanserna tvingas landskapet Åland på olika sätt att spara. Vi måste göra en omställning i de offentliga finanserna för att försäkra oss om att vår ö även i fortsättningen klarar av att hantera sin egen framtid med sina egna pengar. Detta är enklare att säga än att göra. Ingenting är lika svårt som att spara på utgifter man vant sig vid.
Ändå, fru talman, är jag övertygad om att ålänningen i gemen finner dessa sparbeting varken smärtsamma eller ens onödiga. Ålänningarna begriper vikten av balans i ekonomin och är redo att bidra till vårt allmänna väl. Faktum är att vartenda ett av de lagförslag som ska dryftas i dag liksom det budgetbetänkande jag ämnar lägga fram i morgon andas sunt förnuft och god hushållning samt stor krismedvetenhet. Att sköta ett landskap är inte väldigt mycket annorlunda jämfört med att sköta den egna hushållskassan. Hemma måste man se till att inkomsterna varje månad är minst lika höga som utgifterna. I den åländska ekonomin är vår uppgift att se till att utgifterna inte är större än intäkterna. Sunt förnuft slår alltid komplicerade ekonomiska teorier.
Innan jag fortsätter med själva betänkandet om det förändrade studiestödet är det viktigt att slå fast en sak. Om vi inte genomför besparingar i dag kommer det självstyrda Åland och dess medborgare inom en snar framtid att tvingas uppta lån för att betala den dagliga driften av den offentliga sektorn. Och eftersom den som är satt i skuld inte är fri kan vem som helst räkna ut hur självstyrt vårt örike blir den dag vi vilar i händerna på utomstående finansiärer, hur goda dessa banker än är. Målet måste alltså vara att på alla till buds stående sätt försäkra oss om att banta de offentliga utgifterna till en nivå som är långsiktigt hållbar. Detta gäller i synnerhet alla de som är unga i dag. Om vi som nu sitter i detta lagting inte förmår hejda de skenande kostnaderna är det våra barn och deras barn som tvingas betala. Så kan inte jag ha det. Det är en hedersfråga för detta lagting att göra allt i vår makt för att stoppa kostnaderna från att öka ytterligare.
Förslaget till förändrade studiestödsförmåner är ett resultat av sunt förnuft. Genom att låta bli att indexjustera studiestödet för de ålänningar som lyfter bidraget sparar landskapet 190.000 euro per läsår under tre läsår. Jag har i debatten hört de som inte tycker det är så mycket att orda om och att man därför, av omsorg med de unga, borde låta bli. Majoriteten i finans- och näringsutskottet håller inte med. Det är mycket pengar och det är mer än så. Det är en signal att alla är med och sparar hela Åland till fromma.
Inte behöver makthavarna på Åland ha särskilt dåligt samvete över denna inbesparing som riktar sig mot de yngre. De lämnar grundskolan och gymnasiestadiet med en genuin och hållbar utbildning. Tack vare självstyrelsen håller den åländska skolan rätt och slätt världsklass. Åländska elever har en grundtrygghet som hjälper dem på den fortsatta vägen. Deras studiestöd höjs inte de kommande tre läsåren men de får alla möjlighet att lyfta ett större studielån och reglerna för arbete vid sidan av studierna ska medge högre inkomster. Det är tillräckligt bra under nuvarande förutsättningar och det kommer inte att hejda någon från att genomföra sina studier. Snarare tvärtom. Dagens unga vill helst undvika lån och kommer därför att göra sitt bästa för att klara av sina studier och sedan ge sig ut på arbetsmarknaden.
Fru talman,
Finans- och näringsutskottet hänvisar vidare till det utlåtande och den sakbehandling som lag- och kulturutskottet biträtt oss med och föreslår att lagtinget antar lagförslagen om förändrade studiestödsförmåner oförändrade. För en budget i balans måste vi nå, våra efterlevande ska inte behöva betala vad vi misslyckas med i dag. Utskottets medlemmar har inte varit eniga och till betänkandet bifogas en reservation vilken det är bäst att reservanterna själva redogör för.
Kommentarer
Skicka en kommentar