torsdag 20 december 2012

Det sista budgettalet

Efter trettio intensiva dagar i finans- och näringsutskottet, sextiosju höranden och diskussioner på bredden, tvären och längden gick budgetbehandlingen i Ålands lagting i mål i går.  Jag sade några ord om detta till Ålands radioI dag är det ledigt och i morgon fredag sker de avgörande omröstningarna.

I den sista presentationen för i år föll mina ord ungefär så här:
Fru talman, 
I går presenterade jag på finans- och näringsutskottets vägnar fyra olika betänkanden kring fyra nya lagar vilka alla på sitt sätt är en del av den budget jag nu ska presentera. Förslagen är till vissa delar djuptgående och innebär inbesparingar för i stort sett alla. Studeranden får det lite sämre. Avdragen för sjukdomskostnader blir lite lägre och kommunerna får lite mindre i överföringar från landskapet.

Åtgärderna vidtas för att på sikt göra så landskapets kostnader över tid är lika stora som eller helst lite mindre än intäkterna. I dag är fallet tyvärr annorlunda. Landskapet Åland gör varje år av med mer pengar än som flyter in. Så har det varit i flera år och hittills har vi räddats av den utjämningsfond som i och med nästa års underskott töms. Efter det kan vi inte längre täcka upp nya förluster med gamla vinster. Läget är besvärligt men på inget vis hopplöst, om vi förmår greppa allvaret och på riktigt ta tag i de utmaningar vi står inför. Utgångsläget är följande lite övergripande uttryckt. 
Den stora klumpsumman stiger mindre än planerat under 2013, skattegottgörelsen stiger knappast i någon större utsträckning medan lotteriskatten visar en stigande tendens. 2013 blir alltså ett svårare år medan prognoserna för 2014 och 2015 kan utvecklas i en positivare riktning. Sammantaget kommer dock inte inkomstsidan att ljusna väldigt mycket under de kommande tre åren. Alltså är det på kostnadssidan vi måste arbeta. Vi är inte ensamma om detta. I Finland genomför man samma arbete liksom i Sverige och i resten av Europa. I stort sett samtliga europeiska nationer brottas med sina egna kostnader och gör allt för att få ner dem. På sina håll drar man sig inte ens för att sänka eller frysan löner för offentliganställda.

I dag har jag nöjet att presentera finans- och näringsutskottets betänkande kring resten av budgeten för 2013. Tyvärr har jag inte så värst goda nyheter med mig. Om vi som bor på Åland ska lyckas skapa balans i den offentliga ekonomin krävs med stor sannolikhet ytterligare nedskärningar utöver de som diskuterades i går och utöver de som ingår i denna budget som lagtinget nu har på sina bord. Detta beror inte på felbedömningar eller misstag eller konstiga prioriteringar. Det kommer sig av att inkomsterna inte når upp till förväntade nivåer alltmedan kostnaderna på vissa områden närmast skenar. Av det skälet har vi från utskottets sida understrukit att landskapsregeringen antagligen i brådskande ordning bör återkomma med en utvidgad omställningsbudget i början av nästa år. Utskottet har i sitt arbete med budgeten erfarit några besvärande sanningar.

Underskottet i ÅHS är till exempel för år 2012 till följd av en överoptimistisk budgetering större än någon på riktigt begripit. Därför har utskottet tvingats dra bort 600.000 euro från inkomsterna och lägga till 2,4 miljoner euro på utgiftssidan. Detta på flera sätt nya underskott på tre miljoner euro följer nu med in i nästa budgetår varför behovet av inbesparingar är brådskande. Från utskottets sida vill vi också inskärpa nödvändigheten av att med det snaraste höja högkostnadsskyddet för att alls göra högre inkomster möjliga. ÅHS med sina drygt 40 procent av samhällsapparaten är central när det gäller arbetet med att nå en budget i balans.

Det förtjänas i sammanhanget understrykas. Den åländska välfärden är inte generellt sett hotad. Vi lever gott och vi har råd med inbesparingar utan att det kommer att märkas väldigt mycket i vår vardag. Men för att försäkra oss om en självstyrd framtid måste dessa sparförslag genomföras med stor disciplin och med en genuin vilja. De tider när en budget var en slags förhoppning är förbi. Det är på riktigt nu. Och det inkluderar alla, studeranden, medborgare, kommuner, alla. Vi måste nå en kostnadsnivå som är uthålligt hållbar och i det arbetet är områden som ÅHS, Ålands gymnasium och skärgårdstrafiken centrala, de tre utgör mer än halva driftsbudgeten.

Därför ber finans- och näringsutskottet också regeringen återkomma med en ekonomisk halvårsuppföljning lagom till att lagtingets höstsession inleds. Med det vill vi från utskottet understryka att ekonomin kommer först när det gäller utvecklandet av hela vårt samhälle. Ekonomin kommer också tvåa och trea och ska i allt väsentligt ligga till grund för det vi gör. Utan en egen ekonomi i balans kan en självstyrelse plötsligt visa sig vara bara tomma ord. 
Det finns mycket att göra innan vi kan andas ut och konstatera att vi nått en ekonomi i balans. Samhällsservicereformen måste gå vidare och redan i vår bli konkreta förslag. Ålands hälso- och sjukvård får inte längre vara en koloss som från ingenstans presenterar budgetöverskridningar i miljonklassen. Det måste råda disciplin och ansvar kring allt vad utgifter heter. Men samtidigt som detta av nödvändiga skäl måste ske får vi heller inte glömma bort att bygga vidare på vårt samhälle. Att utveckla vårt skolväsende och se till att våra unga med mod och kunskap en dag ska stå redo för att fortsätta detta bygge. Att i ord och mening och med en aktiv näringspolitik inspirera flygbolag att starta linjer till Åland. Att uppmuntra till ett värdskap som säger hej och välkommen till alla våra gäster. Att ta vara på de möjligheter vi har i form av högklassiga konferensanläggningar och gedigen vilja att få människor att trivas. Åland är i allt väsentligt en fantastisk plats att leva och arbeta på. Därför måste fokus nu och i framtiden ligga på att skapa sysselsättning och förädla både gamla och nya branscher. Det handlar om att uppmuntra entreprenörer till att se möjligheterna.

Vi får heller inte vara främmande för att söka nya lösningar på gamla problem. Från finans- och näringsutskottets sida ser vi till exempel fram mot det fortsatta bygget av ett kortruttssystem i skärgårdstrafiken och tycker vi den dag det blir dags för investeringar mycket noggrant ska förbereda ett närmande gentemot Finland för att utreda möjligheterna att få en sådan investering finansierad med ett extra anslag. Såsom den finansiella situationen ser ut i dag kan en egen finansiering bli väldigt utmanande mot bakgrund av hur inkomstsidan ställer sig mot utgifterna.

Vi kan också skatta oss lyckliga för att Ålands penningautomatförening och Posten på Åland bägge är landskapsbolag som går bra och skapar både jobb och inkomster till hela Åland. När det gäller Paf ser finans- och näringsutskottet fram mot ett mer genomgripande samtal kring hur Paf-medlen ska fås att arbeta ännu mer den åländska allmännyttan och samhället till fromma.

Under behandlingen av budgeten för 2013 har vi i finans- och näringsutskottet gjort många höranden i syfte att så långt det någonsin är möjligt kartlägga effekterna av det liggande budgetförslaget. Vi har hört kommuner, enskilda, branscher, sammanslutningar och många andra för att om möjligt identifiera de verkningar som en sparbudget som den liggande för med sig. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift då framtiden till skillnad mot dåtiden är oförutsägbar och dagens finansiella situation gör att historiska erfarenheter inte längre är någon garanti för framtiden. Vi har ställt samman alla inbesparingar och förslag till transaktioner som på olika sätt berör både kommuner och enskilda och har därmed nått slutsatsen att de inbesparingar som föreslås i budgetförslaget inte till alla delar är önskvärda men ändå är något som går att hantera.

Det har frågats om helhetsbilder över hur förslaget slår. Sanningen är den att sådana inte finns. Våra sexton kommuner lever i skilda ekonomiska världar med extremt få beröringsytor med varandra. Vissa kommuner hanterar de föreslagna nedskärningarna utan större bekymmer medan andra på riktigt måste söka nya lösningar på sina problem, särskilt skärgårdskommunerna står inför stora utmaningar vilket ytterligare sätt press på förverkligandet av kortruttssysemet. Samma sak gäller oss människor. För de flesta av oss betyder budgeten få om några förändringar överhuvudtaget. Andra igen kommer att märka inbesparingarna mycket tydligare. Det är precis som med själva livet. Det handlar ofta om hur man själv väljer att betrakta utmaningar. Vill man vara övergripande kan man säga att den genomsnittliga kommunalskatten på Åland är 12 procent och att kommunerna gör två miljoner euro i överskott nästa år medan landskapet går med mer än sexton miljoner i underskott. Inför nästa år har ingen kommun aviserat skattehöjningar, tvärtom har en sänkt.

Kommunerna är beroende av landskapet och landskapet är beroende av kommunerna och därför är det viktigt att nå resultat i samhällsservicereformen i vår. Därför är det viktigt att jobba tillsammans mot målet en ekonomi i balans och trygga landskapets förmåga att i framtiden kunna hjälpa de svagare. Det är viktigare än allt annat att hålla moderskeppet vid god vigör.

Fru talman,

budgetförslaget för 2013 andas sunt förnuft och framtidstro. Men också en krismedvetenhet som är nödvändig. Det råder stor osäkerhet i hela Europa vart konjunkturerna är på väg och när tillväxten ska återkomma. Här måste det dock tilläggas att det finns vissa glädjeämnen när det gäller den privata företagsamheten på Åland. Våra stora passagerarrederier investerar tungt i konkurrenskraftigt tonnage samtidigt som landbaserade köpcentrum växer upp och förnyas lite varstans i landskapet. Det är viktigt av många skäl men kanske mest för den signal som det skickar ut och den tro på framtiden som följer med investeringar. Det visar inte minst det faktum att väldigt många småföretag klarar sig bra i konkurrensen med både Sverige och Finland och andra.

Fru talman,

Jag vill understryka att även om det kan tyckas som ledamöterna i finans- och näringsutskottet ibland är djupt oense om hur den åländska ekonomin ska skötas är verkligheten annorlunda. Jag har upplevt genuint och uppriktigt samarbete i arbetet med detta betänkande. Ja, vi har haft omröstningar och ja, vi bilägger några reservationer som reservanderna själva får utveckla. Men vi har också fört konstruktiva diskussioner och många gånger gemensamt nått skrivningar som bär spår från såväl det så kallade regeringsblocket som från den så kallade oppositionen. Vårt gemensamma mål är att nå en åländsk ekonomi som är i balans. Det är vägen dit vi möjligen har lite olika syn på. Jag vill passa på att tacka alla mina utskottskolleger för spänstiga och inspirerande diskussioner och jag vill rikta ett extra känt tack till utskottssekreterare Niclas Slotte som med fast hand, gott gehör och säker penna hjälpt oss alla med såväl betänkanden som med reservationer.

Fru talman,

Med hänvisning till det sagda är det med varm hand som finans- och näringsutskottet föreslår att det liggande budgetförslaget godkänns med nämnda förändringar. Och avslutningsvis vill jag anföra en rättelse till betänkandet där en kläm av närmast teknisk betydelse har fallit bort. Till betänkandet ska det alltså fogas ytterligare en kläm av följande lydelse: "att lagtinget beslutar att budgeten för år 2013 ska tillämpas från och med den 1 januari 2013 i den lydelse den har i lagtingets beslut."

Tack.
Precis så här kändes det när onsdagens plenum avslutades. Nu återstår själva omröstningen på fredagen, sedan blir det jul på riktigt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hellre för högt än för tyst

I dag är det 90 dagar kvar till höstens lagtingsval. Jag är redo att fortsätta jobba för att göra Åland mer tydligt och välkomnande för besö...