fredag 27 juli 2012

Lycka till Lord Coe!

Det jag minns bäst av mitt möte med Lord Sebastian Coe sommaren 2009 är klippet han hade i steget. Platsen var Isle of Wight i den Engelska kanalen, det var bara nån timme innan invigningen av NatWest Island Games 2009. Jag i egenskap av ordförande för IIGA och han i egenskap av hedersgäst och den som skulle inviga tävlingarna hade tillbringat timmar på övre delen av en nedcabbad buss. Från den hade vi sett tusentals förväntansfulla unga idrottskvinnor och -män som dansat fram längs gatorna på väg till invigningen. Det var en karnevalstämning jag varken förr eller senare sett maken till.


Tävlingarna som sådana, deltagarmässigt större än vinter-OS, blev synnerligen lyckade liksom invigningen. Efter att vi stått på bussen och sett karnevalen skulle vi förflytta oss kanske femhundra meter till scenen där talen skulle hållas. Det var där och då som jag upptäckte skillnaden mellan en gammal volleyspelare och en gammal världsrekordhållare. Milde tid vad han drog iväg, den gode Lord Coe. Jag, min värd på Isle of Wight och lordens assistent hade inte skuggan av en chans att hinna med. Ändå sprang lorden på inget vis. Han bara gick snabbt med steg som påminde om samma självklarhet som en bagare visar när han knäcker ett ägg. Flåsande halvskrek jag till assistenten: ”Är han alltid så här?” Hon svarade: ”Ja, tyvärr, nästa gång jag byter jobb ska jag välja en brottare.”


Invigningen gick hur som helst strålande och Lord Coe sade bra saker innan vi återvände till färjterminalen varifrån han skulle återvända till fastlandet. Där stötte vi på nåt slags popsnöre vid namn Peter Andre som verkade schysst där vi satt och småpratade i terminalen. Men när de två till sist gick mot svävaren som skulle ta dem från ön rådde det ingen tvekan om vem som var den populäraste av de två. Lord Sebastian Coe må vara högste OS-general och en av historiens främste medeldistansare. När det kommer till popularitet bland de yngre hade han lika liten chans mot Peter Andre som jag hade haft mot lorden på promenaden från bussen till scenen.


I dag invigs OS i London. Det är antagligen en av de största dagarna i Lord Seb Coes liv. För vad det är värt hoppas jag allt går lika bra i London i år som det gjorde på Isle of Wight 2009.


Good Luck, mate.

Lord Sebastian Coe invigningstalar vid NatWest Island Games på Isle of Wight 2009.
Och när vi en gång håller på kör vi några bilder till från tidigare öspel!

Under avslutningsceremonin fick Jon Beard från Bermuda ta emot öspelsflaggan från David Ball, Isle of Wight.
Det är en imponerande syn när öspelens alla flaggor står intill varandra.
Här en bild från årsmötet på Åland 2009. IIGA:s mångårige juridiske rådgivare Geoff Karran avtackas med en fin minnesplakett att hänga på väggen i det egna arbetsrummet.
Jonas Wiléns otroliga mosaikfontän som i dag står i parken på andra sidan Strandgatan sett från Ålands lagting.
Lite peptalk före avslutningsceremonin på Isle of Wight.
Om någon glömt, var det så här det såg ut i Julleparken 2009 då NatWest Island Games på Åland avslutades.
Detta är faktiskt en buss även om man inte ser det på bilden. Här stod Lord Coe, jag, David Ball och Coes assistent innan vi gick/sprang till scenen där talen hölls.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Centerns linje vann i staden

Med hjälp av skatter finansierar vi all samhällsservice. Skatter är nödvändiga för att vi ska känna stolthet över våra gemensamma egendomar....