Så gick ännu ett år

Sett till alternativen är det naturligtvis en ynnest att fylla år. Det gör jag, liksom i fjol, i dag den 17 januari. Men det skapar också en slags insikt att inse hur åren som läggs på de tidigare samtidigt gör att det matematiskt sett finns färre kvar i sista ändan. Det är alltså nu man ska leva, inte i går och inte i morgon.

Året som gått har varit både händelserikt, dramatiskt och i alla avseenden fullständigt fantastiskt. Min familj har fått vara frisk och arbetet har flutit på i en uppfriskande takt. Kan därför inte låta bli att lista några händelser som på olika sätt definierade övergången från fyrtiosju till fyrtioåtta år. Helt utan inbördes ordning.

Den 19 januari i fjol var jag inbjuden som festtalare och prisutdelare när Guernsey höll sin stora Idrottsgala. Det blev en kväll jag aldrig ska glömma. Här kan man se ljud och bild!

Vi lanserade reportageboken om den svenske ”Gryningspyromanen” och ägnade därför en morgon i nyhetsfabriken på TV 4. Mycket lärorikt och mycket omtumlande.

Finland fick en ny president och därför skrev jag ett brev till honom!

EU fortsatte att sila myggen och svälja kamelerna och medan Grekland och Italien är på väg i diket ägnar man stor kraft åt att stoppa det nedärvda åländska vårskyttet. Det lyckades inte i fjol. Vi fick fälla våra gudingar!

En av årets många fester ägde rum i dartklubbens lokal. Där möttes IFK-supportrar och -spelare under festliga former. Laget och människorna runtom skapar en helhet som är synnerligen svår att överträffa.

”Det är bara symbolfrågor”, säger folk som inte begriper bättre. Sanningen är att symbolfrågor är både tunga och inspirerande samtidigt. Tror ni inte, läs detta!

Allt var inte bara lattjolajbans under året som gick. Ibland gick jag på djupet med någon fråga också! Denna gång handlade det om åländskheten. Finns det nåt sånt eller inte?

Inte bara en utan två gånger användes min av Finströmsdialket präglade stämma för kommersiella ändamål. Först för att marknadsföra Lemland och sedan Kökar – på engelska! Båda filerna finns här.

Under året blev det knivskarpt tydligt att Ålands landskapsregering på allvar måste hantera det faktum att de årliga intäkterna inte täcker de årliga utgifterna. Det pratade jag både mycket och länge om och ska fortsätta göra det på måndag. Läget har om möjligt blivit ännu mer utmanande.

På Bermuda tillbringade jag några intensiva dagar i samma rum och på samma stol som min idol Winston Churchill satt när han grubblade över andra världskriget. På Bermuda steg jag också långt bort från min gamla Comfort Zone!

En av mina äldsta vänner gick bort. Jag trodde nästan på riktigt att Geoffrey Corlett var odödlig. Det var han inte och världen blev lite tystare.

En av fjolårets allra mest guldkantade veckor var dagarna då Paf Open kom till staden med beachvolleyspelare av absolut världsklass. Minst lika mycket världsklass var kamratskapet som växte fram mellan karaktärerna från Smedjebacken och vi andra oskyldiga ålänningarna. Av alla jag ska sakna i sommar kommer de och Mari och Simon och Malin och Lennart och de andra entusiasterna allra överst på listan.

Ålands lagting drog till Bryssel! Här är sanningen om resan.

Efter att i sex år mer eller mindre engagerat ha suttit i arkivet och plöjt verksamhetsberättelser blev till sist historien om den åländska idrottsrörelsen färdig. Det var en lättnad och en befrielse utöver det vanliga.

När årsskiftet kom skapade jag också en krönika över året som gått.

I slutet av mitt fyrtiosjunde levnadsår åkte jag bort och skida bara för att återkomma till en tilläggsbudget och en för misshandel fälld lagtingsledamot. Båda frågorna är självklart synnerligen bekymmersamma.

Min allra sista dag som fyrtiosjuåring gick åt till att hantera den andra tilläggsbudgeten. Efter många om och men nådde finans- och näringsutskottet ett samförstånd kring ett betänkande som nu skickats till lagtinget där det blir debatt på måndag. Betänkandet präglas av insikten att juvelen i den åländska kronan, Ålands hälso- och sjukvård, dras med skenande kostnader till följd av en under flera år valhänt, konturlös och kontraproduktiv ledning, både operativt och högre upp. Man måste i ett sådant skede fokusera på framtiden och möjligheterna istället för att skapa konstgjord politisk debatt kring hur saker ska skötas när man är överens om vad som är målet. Det är det viktigaste just nu. ÅHS är en gemensam utmaning för alla partier. Den som tror annorlunda har fel. Betänkandet finns att läsa här.

Ha en fin torsdag, för det ska jag ha!

Det är kanske ingen väldigt hög ålder detta men det är å andra sidan ingen väldigt låg ålder heller...

Kommentarer

  1. Vilket flyt du har och vad lätt och roligt att läsa din Blogg! gillar den och det sättet som du skriver. Tack för att du nämner mig och jag säger detsamma. En av Höjdpunkterna på Paf var att vara Referee Manager igen med dig som (ny) Chef som Competition Director, (förra året var jag din Chef:) ....) och Vi hade långa arbetsdagar som blev roliga då vi var ett skönt gäng! Tack för ett gott samarbete och jag hoppas verkligen på att vi kan jobba ihop nån mer gång. Kram på dig och Grattis på din fördelsedag!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg