Några ord om ledarskap

I dag diskuterar Ålands lagting den andra tilläggsbudgeten som kommit från regeringen. Den enskilt viktigaste frågan handlar just nu om Ålands hälso- och sjukvård och dess framtida skötsel. Åland har en fantastisk sjukvård och otroligt kunnig, skicklig och hängiven personal. Ändå har det av olika skäl varit svårt att få pengarna att räcka till vilket måste hanteras. Sjukvården är jämte skolan och åldringsvården det viktigaste vi har att sköta om i vårt samhälle. Mitt anförande löd ungefär så här och var en kombination av en presentation av betänkandet samt några personliga reflektioner kring behovet av ett tydligt ledarskap.
Fru talman,

Vi har i dag att ta ställning till ett äskande om en andra tilläggsbudget eller städarbudget som dessvärre gör det svårare att på sikt bringa den åländska ekonomin i balans. Tilläggsbudgeten innebär en nettoökning på sju miljoner euro varav Itiden-bygget står för den största delen i form av en engångskostnad för 2012. Det är därför ingen väldigt stor fråga i jämförelse med ÅHS där det strukturella underskottet växer till synes helt utan kontroll. Och eftersom ÅHS utgör den enskilt största utgiftsposten för Åland är det enkelt för alla att begripa hur viktigt det är att hålla sig innanför givna ramar och inte, som ofta händer, slentrianmässigt överskrida sina anslag. Detta gäller inte bara ÅHS, vi har många områden inom landskapet där ledarskapet måste förädlas. Ledarskap går ut på att man ska leda, inspirera och ta ansvar för att ekonomiska ramar följs.

Man ska också komma ihåg att detta system med städarbudgetar snart är över. Den nya finansförvaltningslagen ställer högre krav på noggrannhet och skapar därmed ett bättre system med ökad transparens. Det är heller aldrig enkelt att pedagogiskt kunna förklara varför man ska budgetera för pengar som redan betalats ut. En budget ska ju fungera precis tvärtom och ge verktyg för att man ska vara beredd på att förhålla sig till utgifter och inkomster.

Det enklaste i världen vore att på finans- och näringsutskottets vägnar presentera detta betänkande kring förslaget till andra tilläggsbudget för 2012 utgående från vad som gått snett, vem som gjort fel och varför det hänt. Men att söka syndabockar är sällan konstruktivt. När det gäller en organisation som ÅHS är ansvaret på inget vis begränsat till den sittande landskapsregeringen eller ens den sittande styrelsen. Alla åländska partier är på sätt eller annat inblandade i hanteringen av den åländska sjukvården. Att det förekommit budgetöverskridningar är heller inte direkt ovanligt. Under de senaste tretton åren har organisationen överskridit sin budget elva gånger i större eller mindre omfattning. Mot bakgrund av detta tänker jag istället för att bara gräva i det förgångna komma med några personliga tankar kring hur ledarskapet kunde utövas i framtiden. Det är viktigare än allt annat och slår igenom på alltför många ställen i samhällsapparaten. På grund av ett otydligt ledarskap i åratal måste vi nu med stor beslutsamhet hantera Ålands hälso- och sjukvård samt den åländska skärgårdstrafiken, för att nämna två viktiga områden. Den minsta gemensamma nämnaren i båda fallen är just ledarskapet. Eller rättare sagt bristen på ledarskap. I den allmänna debatten har det förekommit försök att göra detta tillkortakommande till en regeringsfråga. Det är enligt min mening att sikta bredvid målet. Skälet till problemen i ÅHS har att göra med otydligt ledarskap och otillräckligt politiskt mod under en lång följd av år. Utgående från denna sal måste vi tillsammans formulera beställningen på åländsk sjukvård och ge landskapsregeringen i uppgift att se till att den beställningen verkställs. Som läget ser ut i dag borde vi i lagtinget ägna mer tid åt att besluta vad som ska göras och sedan överlåta till landskapsregeringen och ÅHS-styrelsen att besluta hur det ska göras inom givna budgetramar.

Finans- och näringsutskottet fick i samband med sitt arbete erfara att det planerade tilläggsanslaget på 2,8 miljoner euro till ÅHS antagligen inte räcker till för 2012. Det behövs ytterligare 700.000 euro. Detta är såklart illa och det är framför allt inte analyserat eller baserat på en grundlig beredning. Siffrorna var dessutom till en början obekanta för landskapsregeringen som i likhet med ÅHS-styrelsen fick materialet alldeles för sent. Det är inte acceptabelt. Budgetarbete måste tas på största allvar och beredningarna måste ske omsorgsfullt. Här har det brustit i ÅHS-organisationen och här finns skäl att arbeta hårdare och klokare. Utskottet vill genom att inte inkludera det nya underskottet i tilläggsbudgeten understryka vikten av att hantera pengar med stor ödmjukhet. Det måste till en analys och ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med de skenande utgifterna inom ÅHS. Utskottet har också valt att sammanfatta ÅHS-problematiken i en kläm för att understryka vikten av att detta arbete startar nu.

När det gäller ÅHS är det en organisation som på egen hand står för drygt fyrtio procent av landskapet Ålands konsumtionsutgifter. Det är alltså av stor betydelse att ÅHS sköts på ett sätt som är finansiellt hållbart över tid. I debatten och överallt har det med kristallklar tydlighet framkommit att de två viktigaste utmaningarna för ÅHS-ledningen är strukturella problem och något som kallas för förvaltningskultur. Detta är inte omöjligt att hantera men kräver tydliga regler och framför allt riktiga åtgärder. För bara tre år sedan genomfördes en stor utredning och effektivitetsanalys av ÅHS och dess organisation. Rapporten är omöjlig att missförstå och pekar på en lång rad oklarheter. Den viktigaste är maktfördelningen och bestämmanderätten. ÅHS är förvisso en egen kropp men den lyder under Ålands lagting och Ålands landskapsregering som tillsätter medlemmarna i ÅHS-styrelsen. På flera sätt illustrerar det ett vanligt åländskt dilemma. Alla är med överallt. Därför har vi i dag en styrelse i ÅHS bestående av personer som är parlamentariker och lagstiftare och fritidspolitiker. I egenskap av parlamentariker är de med och utser landskapsregeringen som sedan utser ÅHS-styrelsen. Dessutom är ÅHS-styrelsen parlamentarisk vilket innebär att alla partier är garanterade en plats. Därmed har man skapat en i demokratiskt hänseende perfekt plattform. Men duger den till att hålla ordning på en så komplex organisation som ÅHS? Svaret är dessvärre nej. Det skapar en splittrad och svag grund för organisationen att stå på. Det pekar effektivitetsgranskningen från 2009 tydligt ut som ett avgörande problem. Man skriver till exempel att budgetarbetet och uppföljningen av utfallet inte är tillräckligt systematiskt. Detta var 2009 men det kunde lika gärna ha varit i dag. Budgetarbetet är eftersatt och uppföljningen i bästa fall sen gränsande till obefintlig. Vi har därmed att göra med en politiskt styrd organisation helt utan ekonomisk effektivitet kopplat till kvaliteten i vården. ÅHS-styrelsen väcker enligt min mening också frågan om ministeransvaret i vår regering. Enligt praxis har den som är social- och miljöminister aldrig konkret och på riktigt lagt sig i ÅHS skötsel och organisation. Ministern har rätt att närvara på styrelsemötena men inget mer. Mot bakgrund av den tyngd ÅHS har i vårt samhälle borde man kanske överväga att per automatik göra social- och miljöministern till ordförande för ÅHS-styrelsen och operativt ta ansvar för den största verksamheten. Det finns flera och tunga skäl för landskapsregeringen att förutsättningslöst se över den nuvarande organisationsformen och även i ännu högre grad inkludera ansvariga avdelningschefer. Förbättringar och förändringar kräver ett tydligt, stöttande och professionellt ledarskap. Dessutom krävs det klara instruktioner från lagtinget och landskapsregeringen till ÅHS när det gäller vilken nivå som den åländska sjukvården ska ligga på. I det arbetet borde också de privata alternativ som vuxit fram under de senaste åren inkluderas. Verkligheten har förändrats radikalt inom sjukvården och behovet av tydliga mål är viktigare än någonsin. I dag finns vårdmetoder och medicinska lösningar som utan problem kan svälja hela landskapets budget. Därför måste den politiska beställningen vara tydlig.

Fru talman,

I dag vilar ett extremt tungt ansvar på medlemmarna i den politiskt tillsatta ÅHS-styrelsen. Det handlar om en verksamhet som kostar skattebetalarna över åttio miljoner euro per år och som är landskapets största landbaserade arbetsgivare med över åttahundra anställda. Det är också på personalsidan de största effektiviseringarna sannolikt måste göras. Man betalar ändå ut cirka femtioen miljoner euro i löner varje år. Utskottet har i samband med denna budgetbehandling erfarit att flera konkreta besparingsplaner redan vidtagits eller är på väg att förverkligas. Det är bra och det är nödvändigt och det är bråttom. År 2012 var på flera sätt ett förlorat år där otydligt och missriktat ledarskap och gamla strukturer tilläts leva sitt eget liv med skenande kostnader som följd. Nu måste detta stävjas så snabbt och så tydligt som möjligt. Det krävs ett nytt ledarskap. Vi har en ny förvaltningsdirektör och får snart en ny chefläkare. På dessa båda hänger mycket men inte allt. Minst lika viktigt är det att ledningsgrupp och chefer får ett helhjärtat och inspirerande stöd från styrelse och landskapsregering. Inom den privata delen av världen finns genomarbetade och väldokumenterade instruktioner för bolagsstyrning. Det är nog dags att ställa samma krav på styrelser i offentliga sammanhang som i det privata näringslivet. När man har ansvar för åttahundra anställda krävs det många olika kompetenser i styrelsen.

Det krävs ett ledarskap som fungerar hela vägen från denna sal ut till verkligheten. Vår sjukvård är av högsta världsklass när det handlar om mötet mellan vårdare och hjälpsökande. Det ska vi behålla så långt det någonsin är möjligt. Men det måste ändå understrykas att det finns betydande möjligheter till förbättringar och effektiviseringar av verksamheten. Det slog den stora utredningen från 2009 fast. Man kan alltså fråga sig varför man då inget gjorde men det leder dessvärre ingenstans. Frågan är inte vad vi borde gjort i går utan vad vi ska göra i dag för att hantera pengarna klokare än hittills.

Fru talman,

En annan verksamhet som tilldragit sig finans- och näringsutskottets intresse är trafikavdelningen där det just nu pågår ett seriöst och nödvändigt arbete med att skapa ordning i en organisation som under decennier levt sitt eget liv med egna regler. Likheterna med ÅHS är alltså många. Av det skälet vill landskapsregeringen i brådskande ordning tillsätta en rederichef vars uppgift ska bli att fullfölja arbetet och har också bett om anslag för detta. Efter omröstning har utskottet gett klartecken för denna tjänst som vi anser nödvändig. Oppositionen menar att detta inte behövs och att det finns andra sätt att hantera detta ledarskap på. Hur man tänkt sig det kommer de säkert att själva berätta mer om. Det gäller dock att ständigt komma ihåg att det just nu pågår ett arbete på flera plan som syftar till att nå en långsiktigt hållbar skärgårdstrafik. Det är av största vikt att det arbetet fortsätter med en tydlig och stark ledning som kan fatta konkreta beslut. Utvecklingen under 2011 och 2012 har på ett oerhört tydligt sätt visat fördelarna med en närvarande och kompetent rederichef. De nödvändiga förändringarna har redan genomförts men måste nu följas upp in i minsta detalj.

Utskottet har i samband med arbetet med denna andra tilläggsbudget också sagt ja till en liten överskridning av budgeten för polisen. Men vi vill vara tydliga med att ramar som slagits fast av detta parlament i fortsättningen ska hållas. Det är inte acceptabelt att rutinmässigt överskrida givna anslag. Vi har ett ansvar gentemot våra skattebetalare att använda deras pengar så klokt som det någonsin är möjligt. I det uppdraget ingår noggrannhet och ansvarskänsla samt beredskap att anpassa verksamheten om pengarna inte räcker till. Detta inkluderar såväl den politiska sidan som de tjänstemän vilka har till uppgift att utföra givna direktiv.

Fru talman,

Till sist. I den inledande debatten kring denna andra tilläggsbudget sattes viss fokus på arbetslösheten i allmänhet och brist på arbeten till unga i synnerhet. Just ungdomsarbetslösheten är i dag på 8,6 procent vilket såklart är för mycket. Det är viktigt att ständigt och oförtröttligt arbeta för att denna siffra ska minska genom planerade sysselsättningsfrämjande och stödinriktade åtgärder och utbildningsinsatser.

I sammanhanget är det också viktigt att berätta om de goda exemplen. Katapult och Ungdomslotsarna förtjänar tillsammans med AMS att lyftas fram för det arbete de gör i syfte att få ut ungdomar i arbetslivet. Det är viktigt och det är kreativt och det skapar framtidstro. Lika viktigt är det att upprätthålla ett starkt utbildningssystem och en bra skola. Välutbildade och arbetsvilliga människor är något som alla samhällen har stort behov av. Därför är det bra att närings- och utbildningsavdelningarna jobbar nära varandra för att skapa en infrastruktur som bygger folks självförtroende och skapar kompetens.

Åland är en fantastisk plats att leva och bo på vilket är ett faktum vi aldrig får låta hanterliga utmaningar förmörka. Finland är i dag på plats nummer fem när det gäller världens mest kreditdugliga länder och Åland är skuldfritt. Vi har alltså alla möjligheter i våra egna händer att fortsätta bygget av ett samhälle som hör till världens främsta.
Med ett tydligt ledarskap blir det mycket enklare att hantera även svåra frågor.

Kommentarer

  1. Som utomstående (Stockholmare) tycker jag att ditt inlägg är intressant.
    Du får mig att fundera, vilket jag tycker är positivt. Det jag misstänker är att du lägger alltför stor vikt vid ledarskapet, vilket är ett klassiskt misstag när organisationer av olika slag inte fungerar. En ledare som ensam kan ändra en organisations stabilitet och inriktning är oftast en mycket auktoritär chef, som ofta sätter skräck i medarbetarna. Då är det bättre att sats på medarbetarskap, dvs. avstå från en ledarfigur och i stället koncentrera krafter på ett gott samarbete mellan de anställda på olika nivåer. Det innebär en plattare organisation, men är, tycker jag, att föredra. Jag har själv arbetat med sådant här i Sverige med, som jag tycker, gott resultat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och tack för välformulerade ord. Jag har dock uttryckt mig klumpigt om du förstår det som att jag efterlyser en stark ledare för det gör jag inte. Jag vill ha ett ledarskap som är tydligt och inspirerande men absolut inte auktoritärt för det tror jag inte på. Det hör forntiden till. Med ledarskap menar jag en ledning som uppmuntrar till och vinnlägger sig av medarbetarskap och en plattare organisation. Jag tror att en spretig organisation som ÅHS skulle vinna på det men för att nå dit bör det nog finnas om inte en stark så i vart fall en tydlig ledning i form av en kompetent styrelse.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg