Det värsta och det bästa med att leva i dag är att väldigt lite stannar där det hör hemma. På Guernsey till exempel. Folk fejsbookar, twittrar, bloggar, skriver och har sig. Dessutom youtubar de för brinnkära livet. Därför är det ute hur det låter när folk pratar engelska med tydlig Finströmsbrytning. Den nakna sanningen, om än påklädd, hittar man här:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ålands demilitarisering – risk eller tillgång?
Måndagen den 26 januari hade jag förmånen att inleda ett seminarium arrangerat av Samfundet Sverige-Finland på Finlands ambassad i Stovkholm...
-
Medan folk strider om språk, styrelseposter, makt, pengar och en massa annat som förstås är viktigt men kanske inte avgörande pågår ett stän...
-
Den gamle skojaren Carl Gustaf Emil Mannerheim påminde mig en bloggläsare om i går. Det var bra, för då kan jag äntligen berätta historien o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar