André-Jacques Garnerin var ingenjören som grubblat på detta och till sist kom på lösningen, inte utan våndor. I anslutning till Napoleonkrigen tvingades han sitta tre år i straffläger i Ungern. Det var under denna tid han tvingade sin hjärna att hitta nya lösningar på gamla problem. Allt måste dock ske i teorin då fångvaktarna inte var särskilt roade av att förse Garnerin med vare sig luftballonger eller mjukt ballongtyg.
Den 22 oktober 1797 efter att ha släppts ur fångenskapen var det dags för teorierna att blir verklighet och André-Jacques Garnerin var inte den som bangade. Han satte sig själv i luftballongen som tog honom till ettusen meters höjd varpå ingenjören kastade sig ut och började sin nedfärd mot marken. Allt gick bra och begeistrad av framgången övertalade han sin hustru Jeanne-Genevieve att hoppa varpå hon blev världens första kvinnliga fallskärmshoppare.
Eftersom mycket alltid vill ha mer och tillväxt aldrig stannar fortsatte paret Garnerin sin väg mot nya uppfinningar. Dessvärre lite för långt men inte på det vis alla trodde ingenjörerns liv skulle ända. Istället för att dö hjältedöden i en trasig fallskärm avled han efter att ha träffats av en nedfallande balk i sin egen ballongverkstad. Man får ändå säga att hans liv blev en framgångssaga, inte minst eftersom vi alla kan läsa om detta just nu, just här!
![]() |
Så här tolkades världens första fallskärmshopp av konstnärerna. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar