Diktatorns båt och Åland

I dag är det tjugofyra år sedan Östtysklands ledare Erich Honecker avsattes. Den nionde november är det lika länge sedan Berlinmuren rämnade och öst mötte väst efter separationen i andra världskrigets svallvågor. Det var bra och nödvändigt. Erich Honecker var precis allt det som en ledare inte ska vara och Östtyskland som idé och projekt dödsdömt. Ingen kan stoppa människors strävan mot frihet. I dag är gubben dessutom sedan år 1994 död. Han avled i Chile åttioett år gammal.

I likhet med många andra hade även denne halvgalning Ålandskoppling! I vart fall på sätt och vis... Åtminstone om jag minns rätt... Hans tidigare lyxjakt tillbringade nämligen ett år eller så i Mariehamns Västerhamn någon gång på 1990-talet som jag vill ha det. Måste dock skriva detta med viss reservation då minnet till vissa delar kan svika. Den låg i Mariehamn för försäljning men förutom att priset var avskräckande (2,5 miljoner dollar) var det också rätt få som ville äga något med ett sådant brutalt förflutet. Som jag vill minnas var redaktören Jan-Erik Berglund ombord och gjorde ett stort reportage för Ålandstidningen. Senare avgick Aniara till Norge, känner tyvärr inte till om hon såldes där till sist.

Erich Honecker ställdes efter sin sorti som DDR:s president inför rätta anklagad för hundratals människors död. Hans hälsotillstånd gjorde dock att rättegången aldrig kunde fullföljas. Under sin tid vid makten gav den gamle kommunisten ett uttalande som det sedan dess funnits skäl att redigera något... Det löd:

”Inget problem av betydelse kan lösas utan vårt partis handlingskraftiga politisk-ideologiska och organisatoriska arbete. Det finns inget alternativ till vårt partis växande roll i samhället.”

Riktigt så blev det ju inte när allt kommer omkring.

Även de gamla envåldshärskarna har alltså på olika sätt lämnat spår efter sig som bär till Åland. Inte lika tydligt som Juan Perón, men nästan!

Aniara (tidigare Ostseeland) hette jakten som hade skottsäkra ventiler och extra tjock stålplåt i skrovet. Dessutom var hon byggd för att stå emot en attack med kemvapen. Då det begav sig var hon en skönhet och en lyxkryssare med sina sextio meter och arton knop. Sedan hamnade hon i Västerhamn... 

Ombord fanns både bredband och internet. Typ.

Här chillade Honecker och funderade ut nya jävelskap mot sin befolkning.

Berlinmuren 1986, från Väst-Berlin. Notera graffitin på västsidan och ”dödens zon” mellan den första och andra muren, där över hundra flyende sköts till döds. På andra sidan muren syns en städpatrull av östtyska pionjärer. Att kasta skräp och allehanda föremål över muren in i dödszonen var något av ett folknöje i Västberlin.

Så här såg han ut, diktatorn som låg bakom så många mord och så mycket tortyr och så mycket förföljelse av oskyldiga. Erich Honecker kom aldrig till Åland men det gjorde hans lyxjakt!.