Grattis Zacke, tretton i dag!

Vi fick som vi ville, det blidde en kille.
Jona och Mille
Så löd annonsen efter att vi den tjugonionde januari år 2001 fick den tredje sonen. I dag fyller den grabben tretton år vilket känns som väldigt kort tid och som bevisar den gamla tesen att tid bara är lång i en riktning. Antagligen tycker han detta är pinsamt men jag vill ändå plocka fram några bilder från de dagar som passerat. Grattis herr Zacke på din födelsedag!
Det fanns en tid när en en ny motorcykel och ett glas O’boy räckte till för att skapa en perfekt dag. I dag har kraven växt något...
En fisketur med bröderna Jona och Mille slår aldrig fel...
…särskilt inte den här gången då jättegäddan gjorde sitt sista hugg. Med Mille har många andra fiskar också fångats, läs mer här.
Skidåkning hajade du snabbt och innan någon riktigt hängde med var barnbacken för liten och de vuxna för långsamma.
Minst i gänget men ändå vass i repliken. Zackes favoritord på den här tiden var ”omr” (orm), ”klabbra” (krabba) och ”koman” (banan). Kompisarna vid Z:s sida var Jona, Johanna, Mille och Julia.
Den perfekta kvällsmackan utgörs av nystekta abborrfiléer och knäckebröd. Så har det varit för Zacke sedan tänderna dög till att tugga med och så lär det förbli tills tänderna lossnar!
Brothers in tandborstning, fotboll och mycket annat. Emil och Zacke har hängt ihop sedan de kunde gå.
En dag kom Nova till huset och sedan den dagen har de två blivit kompisar som kämpar om vem som bestämmer över den andra. Den fighten är långt ifrån avgjord än.
Zackes favoritgrej är att försiktigt smyga upp bakom oskyldiga skrivbordsarbetare och rätt upp och ner skrämma skiten ur dem. Oftast är det hans far som drabbas.
”OK punk, make my day.” Rätt snabbt blev Zacke och fotbollen bästa vänner.
Genom åren har det blivit många resor tillsammans med brorsorna. Här i London för att hälsa på drottningen! Jona är inte med och firar i dag, han är i Sydney, Australien och upptäcker världen. Här kan man läsa mer om hans myndighetsdag.
Den ridande coolingen!
Lika som bär.
”En godisklubba!? Sade vi inte tre, nej vänta, fyra?” Som minsta kille bland tre bröder lärde sig Zacke snabbt vikten av att förhandla rätt och snabbt.
När ungen inte gjort som vi sagt har vi aldrig lagt fingrarna emellan. Lite kätting och handklovar har ingen fått nåt fel av! :-)
Hmmm… gör inte detta utan överinseende från någon vuxen… (Detta är alltså med anspelning på den tidigare bilden om lika som bär, för tydlighetens skull. Han gör som sin far och ser ut som sin far och bär den tröjan som hans far bär.)
Skogsliv är också en av Zackes specialiteter, här med kusinen Morgan, brorsan Mille och mamma.
”Hårdare, högre, snabbare!” Vet inte vad det är men rädsla är något små killar inte begriper sig på.
En rejäl biff och pommes frites, Lohmanders bea samt ett glas Coke. Då är livet perfekt!
Den här katten har jag tyvärr glömt bort namnet på men den hängde heller inte med så länge.
Med brorsorna till Mont Saint Michel i Frankrike. Samma resa utforskade vi också Normandiekusten där den allierade invasionen inleddes mot Tyskland 1944.
Tack och hej och grattis till en stor liten man!

Kommentarer

Populära inlägg