måndag 20 januari 2014

Striden om detaljerna

Inte sällan är det de små stenarna som känns värst där de ligger i skon. I den politiska verkligheten råder ungefär samma läge. Det är i detaljerna bråket uppstår. Detta blev särskilt tydligt då jag tidigare i dag presenterade finans- och näringsutskottets betänkande kring den sista så kallade städarbudgeten. Tack vare en ny finansförvaltningslag som börjar gälla i år ska samhällets kassa och budget i fortsättningen skötas på ett annat och tydligare sätt. Tilläggsbudgetar försvinner inte men över- eller underskridningar ska i framtiden föras till bokslutet.

Den enda oenigheten kring en tilläggsbudget som handlar om drygt 360 miljoner euro var om 40.000 euro till Ålands polismyndighet. Ålands framtids tre ledamöter protesterade mot detta eftersom alla myndigheter borde hålla sig till budget. Punkt. De övriga ledamöterna ansåg annorlunda och såg mer pragmatiskt på det hela varför förslaget om att dra bort 40.000 euro från polisen röstades ner med överväldigande majoritet.



Detta är andra gången jag hanterar en städarbudget. I fjol handlade det mycket om ÅHS.

Mitt eget anförande löd så här:
Talman,

I den bästa av världar skulle tilläggsbudgetar som denna inte behövas. En budget är ju till sin karaktär att betrakta som ett instrument som inte ska förändras utan snarare utgöra en ritning i arbetet. Nu råder emellertid andra villkor i verkligheten och därför har vi i dag att hantera en andra tilläggsbudget för år 2013. Det blir den sista så kallade städarbudgeten som detta lagting ska hantera. Enligt den nya finansförvaltningslagen som börjar gälla i år ska över- och underskridningar i fortsättningen skötas i bokslutet. Det är ett system som är enklare för alla att begripa, det här med att i efterhand rätta till räkenskapsböckerna är ett underligt system. 
Finans- och näringsutskottet har behandlat detta förslag till tilläggsbudget som inte innehåller dramatiska förändringar i förhållande till grundbudgeten och föreslår nästan i enighet att den ska godkännas i sin helhet. Om så blir fallet har sammanlagt 362.288.000 euro använts i bygget av Åland under år 2013. 
Oenigheten handlar om en ledamot som har reserverat sig mot ett tilläggsanslag om 40.000 euro till Ålands polismyndighet medan de övriga i utskottet godkänner de extra pengarna. Det ska ses mot bakgrund av att underskottet i förhållande till det befarade utfallet från halvårsredogörelsen är en avsevärd förbättring och på ett hyggligt sätt kan motiveras. Jag utgår från att reservanten motiverar sitt ställningstagande ytterligare.

I likhet med de senaste åren utgör det innevarande 2014 inget undantag i finansiell mening. Den finländska ekonomin som Åland har att ständigt förhålla sig till är skakig men inte nattsvart. I en pinfärsk budgetöversikt framgår att finansministeriet i Helsingfors just nu räknar med en tillväxt på 0,8 procent i den finländska ekonomin. Detta räcker ändå inte till. Statsskulden som år 2010 utgjorde 42 procent av den samlade bruttonationalprodukten förväntas år 2015 bli över 50 procent av BNP. Med hjälp av lån har landet byggts och välfärden växt vilket får realpolitiska konsekvenser. Den försiktigt optimistiska tillväxtprognosen till trots ser fortfarande, enligt finansministeriet, de finländska hushållen dystert på framtiden och arbetslöshetsgraden i Finland förväntas uppgå till 8,4 procent. Det är bekymrande eftersom all tillväxt börjar hos den enskilda människans vilja och förmåga att handla.

På Åland är i detta nu minst 566 personer arbetslösa. Det är än så länge bara fyra procent av arbetskraften men siffrorna är i stigande och det råder brist på nya arbetsplatser vilket är ytterst utmanande. Ingenting är lika viktigt som uppdraget att behålla och helst utöka antalet jobb på Åland. Det ska naturligtvis ske i det privata näringslivet men det offentliga Åland och dess Arbetsmarknadsmyndighet spelar även de viktiga roller. Utskottet har tagit del av myndighetens verksamhetsplaner för år 2012 och 2013 och har inget att invända kring dem. Ändå är det ett faktum att anslaget för arbetslöshetsersättningar växer med 600.000 euro i denna tilläggsbudget. Av detta skäl uttrycker utskottet ett önskemål att planen för myndighetens arbete ständigt ses över och anpassas till de eventuellt nya krav och önskemål som näringslivet och de arbetssökande har.

Det är på flera sätt intressant att jämföra siffrorna i denna tilläggsbudget med den halvårsredogörelse som landskapsregeringen lämnade hösten år 2013. De flesta områden visar upp förbättringar jämfört med prognoserna. Jag nämnde redan Ålands polismyndighet som dessutom nu fått en ny styrelse med uppgift att närmare och noggrannare följa upp verksamheten. Man kan också nämna Ålands gymnasium som fortfarande dras med överskridningar men där situationen stabiliserats under hösten. Det är bra, liksom att likviditeten inom landskapet Åland förbättrats jämfört med ganska alarmerande siffror i höstas. Per den sista november fanns femtiosju miljoner euro på kontot jämfört med befarade trettiosex miljoner euro vid årets slut. Nu är detta inte bara positivt, skälet är till stor del att det finns projekt som inte förverkligats vilket heller inte är optimalt.

Avslutningsvis har vi i utskottet berört två projekt vilka båda med god marginal passerat bästföredatum. Det handlar om leveransen av Föglöfärjan Skarven och avvecklingen av Ålands industrihus Ab vilka båda på olika sätt finns med i denna städarbudget. När det gäller Skarven tvingas vi konstatera att försöket att återvinna förseningsböter först lyckades men till sist fick slutligt avslag av Estlands högsta domstol. Det är trist och bekymmersamt men förbi och något vi bara kan konstatera. Samma sak gäller det framtidsinriktade och kreativa kontorskomplexet Itiden. Det blev fel i förhållande till EU-rätten men rätt i förhållande till verkligheten. I dag äger Ålands pensionsfond Itiden och får en bra avkastning varje år samtidigt som där finns en viktig del av den framtid och tillväxt vi arbetar för att nå; högteknologiska kunskapsföretag och ett sjudande cluster av olika IT-företag. I budgetförslaget beskrivs närmare bakgrunden till att näringsavdelningen kan inkassera ett litet plus i budgeten för fjolåret. Det som hänt har hänt och utskottets förhoppning är att vi alla dragit våra lärdomar av det inträffade inför framtida upphandlingar, avtalsförhandlingar etcetera.

I övrigt hänvisar jag till skrivningarna i betänkandet och i själva budgetförslaget och föreslår från ett så gott som enigt finans- och näringsutskott att förslaget till andra tilläggsbudget för år 2013 antas och tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack.

De här siffrorna från finansministeriet i Helsingfors visar utvecklingen de senaste åren och prognoserna för åren 2014 och 2015.
Ingenting tyder på att ökningen av statsskulden i Finland stannar upp. I år förväntas skulderna överskrida 100  miljoner euro...
…vilket är sjätte året i följd som skulden stiger efter många år av avbetalningar.

1 kommentar:

  1. Hej!

    Behöver du en legitim lån på 3% ränta ?, Mark Steven Lån Firm erbjuder lån till privatpersoner såväl som organisationer, Vi ger ut lån från intervallet € 10.000 Euro till 10.000.000 € Eur. Våra lån är väl försäkrad och maximal säkerhet är vår prioritet, Tillgängliga lån vi erbjuder är,

    * Personliga lån (Secure och utan säkerhet)
    * Business lån (Secure och utan säkerhet)
    * Kombination Loan
    * Konsolidering Lån och många fler:

    Om du är intresserad att komma tillbaka till oss vid mottagandet av detta mail att vi vidare i affären, kan du nå via e-post: markstevenfinanciallimited@admin.in.th

    Bästa Regard,
    Mr Mark Steven,
    C.E.O
    MARK STEVEN LÅNE FIRM.
    Email: markstevenfinanciallimited@admin.in.th

    SvaraRadera

Hellre för högt än för tyst

I dag är det 90 dagar kvar till höstens lagtingsval. Jag är redo att fortsätta jobba för att göra Åland mer tydligt och välkomnande för besö...