Unga frågor skapar insikt

Jag tog emot lyceisterna Joar Henriksson och Linn Tomtén som gör ett skolarbete kring skillnaden mellan olika politiska partier och hur de vill hantera Åland och budgeten i framtiden. Bra frågor av snabbtänkta ungdomar, mer behövs inte för att även en som jag ska hålla skallen i skick. Deras funderingar var både genomtänkta och välformulerade och tvingade mig att ta ett steg åt sidan och försöka betrakta mig själv och partiet. Sådana manövrar skulle de flesta människor må bra av, på alla arbetsplatser. Jag tror alldeles för många traskar omkring i en känsla av att det man gör är perfekt, rätt och inte kan göras annorlunda. Jisses, så fel de har! Det finns tusen sätt och ännu fler möjligheter.

Innan jag aktiverade mig politiskt var jag blott en medborgare bland andra och tvekade lite mellan olika partier. Så här resonerade jag först och sedan så här. Skulle jag skriva samma sak i dag skulle det inte låta exakt lika men heller inte långt ifrån. Jag vidhåller alltjämt att Centern över tid har bidragit till den stabilitet som krävs för att bygga ett långsiktigt framgångsrikt samhälle.

Några andra reflexioner från den första arbetsveckan efter alla dessa helger:

Jag har blivit för blödig för att klara av hårdkokta thrillers. Pinade mig igenom Maria Wern och hennes vedermödor och tvingas konstatera att jag till sist blivit så mossig att jag föredrar dokumentärer och nyheter…

Gick på arbetslunch till Nautical och valde sallad. Följde upp med gym på kvällen och insåg sedan att jag håller på förvandlas till renlevnadsmänniska. Som i höstas. 

Spelade in en hälsning till en god vän. Jepp, än så länge hemligt.

Lyssnade till debatten kring tilläggsbudgeten i lagtinget. Fick lite tips till utskottsbehandlingen som vidtog på torsdagen och fortsatte på fredagen.

Tog mig också till Ålands radio för en ”debatt” kring ärekränkning, det offentliga samtalet och den tilltagande narcissimen, främst på Facebook. Att jag var där beror nog mest på att jag tycker att polisanmälningar ska göras med stor försiktighet, särskilt av folk som själva väljer en offentlig roll. Här kan man höra det som sades och här är länken till bloggen om kränkta män och poliser. Jag tycker att som kränkning betraktad var det som hände dessa två MOS-politiker att betrakta som 0,5 på en skala från noll till tio.

Tränade volleyboll för första gången sedan förra årtusendet. Tog det sedan j-igt lugnt på torsdagen och fredagen. Sanningen om hur lite den egna självbilden stämmer överens med den krassa verkligheten, skulle verket kunna kallas. ”Once a champ, always a champ” stämmer alltså inte.

Varje dag man får möta framtidens samhällsbyggare är en lyckad dag. I onsdags kom lyceisterna Linn Tomtén och Joar Henriksson förbi för att prata politik, framtid och partier.