Ändå får inte detta gå ut över alla andra ålänningar som är precis lika viktiga. I Sund finns behov, i Geta, i Lemland osv. Efter mitt lilla anförande i lagtinget förra veckan har jag fått massor av feedback. Själv är jag mest förvånad då jag på riktigt tycker det handlar om självklarheter, att man ska analysera ett så stort beslut som upplägget på framtidens kortrutter före hellre än efter. Man måste bestämma sig för den klokaste vägen framåt. Det handlar ändå om uppemot tjugo miljoner euro per år som används i dagens skärgårdstrafik.
”Synnerligen bra att du vågade, som första politiker tycker jag, tala klarspråk om skärgårdstrafiken igår i lagtinget. Bästa hälsningar och lycka till med politiken även i fortsättningen”, lyder en kommentar.
”Balanserat, klarsynt och tydligt. Skärgården förtjänar analys och eftertanke innan man börjar bygga”, skriver en annan.
”...och det här med att tänka efter ordentligt och utreda lite till är otroligt likt vad som sagts de senaste 40 åren och därför har inget hänt! Det är möjligt att ingen vill bo på Åland i framtiden, och då kommer åtminstone vår tomma hamnterminal i Mariehamn att stå där som ett monument över att vi åtminstone FÖRSÖKTE. Du vet redan hur Vårdö vände utflyttningstrenden. Därför borde resten av besluten vara en no-brainer”.
Ämnet väcker alltså känslor. Nu gäller det att balanserat närma sig den stora frågan. Hur ska vi kunna sätta fart på näringslivet i skärgårdskommunerna. Vilka branscher finns det som folk kan leva av? Hur gör vi? Kan vi göra något?
I morgon ska vi fortsätta med den här diskussionen en dag till. Sedan byter vi ämne för ett ögonblick.
 |
| Mer än tjugo miljoner euro går till upprätthållandet av skärgårdstrafiken på Åland per år. Kostnaderna är dessutom svåra att förutse då de är direkt kopplade till ett oförutsägbart bränslepris. Därför är det viktigt att se över detta på ett nyanserat och balanserat vis. Hela Åland ska leva – både skärgård och resten |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar