Om bolag, lån och barn
Det blev en sen tillställning, som vanligt, när stadsfullmäktige i går kväll godkände budgeten för år 2016. Skattöret blir därmed 17,75 procent ytterligare ett år. Vi godkände med långa tänder men förutsätter att vi kan återgå till det mer ”normala” 17,25 procent år 2017 när stadens ekonomi förhoppningsvis stabiliserats. Det ligger inte bara i händerna på politikerna, mest hänger det på hur väl stadens företag klarar sig i konkurrensen.
Själv lyfte jag fram den pågående bolagiseringen av VA-verket (som jag tidigare motionerat om), barnperspektivet och nödvändigheten att stadens bolag jobbar mer för sina kunder än för stadshuset. Bland annat. Så här lät det ungefär:
Jag tror bolagisering av affärsdrivande verk är en mycket bra idé och har till exempel lagt den motion som ledde till att även Mariehamns hamn i dag är ett eget bolag.
Själv lyfte jag fram den pågående bolagiseringen av VA-verket (som jag tidigare motionerat om), barnperspektivet och nödvändigheten att stadens bolag jobbar mer för sina kunder än för stadshuset. Bland annat. Så här lät det ungefär:
Ordförande,Här kunde läggas till: Lånet till elbolaget löper på tio år och kan amorteras i den takt bolaget själv väljer. Att räntan sattes till fyra procent berodde på KPMG:s uträkningar som balanserade mellan att inte vara för låg (då är det ett dolt statsstöd) och inte för hög (då är det fråga om en dold dividend). Räntan sattes i november år 2013. Sedan dess har den allmänna räntenivån sjunkit ytterligare.
under den här mandatperioden och i kväll har vi gång på gång återkommit till den lånebörda som pressar Mariehamns stad och dess skattebetalare. När 2014 lades till hävderna uppgick Mariehamns stads lån till 38,2 miljoner euro. Om budgeten för det här året förverkligas kommer denna lånebörda att växa till 41,2 miljoner euro. Utvecklingen går alltså tvärt emot det önskvärda.
Jag är sedan något år tillbaka styrelseordförande i Mariehamns Elnät Ab, det bolag som skapades av det gamla elverket. Tack vare den bolagiseringen och personalens utomordentliga insatser har processer förbättrats och rationaliserats alla elkonsumenter till fromma. Bolaget är ett utmärkt exempel på hur offentligt ägda affärsdrivande verk kan skötas. Jag har tidigare tillsammans med ledamoten Roger Jansson motionerat om att VA-verket borde hanteras på samma sätt för att kunna göra de reinvesteringar som krävs för att hålla stadens dolda infrastruktur i gott skick. Om sådana investeringar alltid ska vägas mot omsorg och skola är risken stor att sådant som syns ställs mot sådant som inte syns, alltså ledningar och rör. Min förhoppning är att planerna på den bolagiseringen går vidare och förverkligas varför jag självklart stöder ledamoten Britt Lundbergs förslag kring VA-verkets bolagisering. Detta arbete ligger också i fas med revisorernas önskemål om en egen bindande budget för VA-verket. Allt detta är inte hyperviktigt för oss som sitter här i dag men det är direkt avgörande för kommande generationer som annars får betala dyrt. Det är barnperspektiv på riktigt det.
När det gäller Mariehamns Elnät Ab gjorde bolaget under fjolåret en amortering till Mariehamns stad på en miljon euro. Det kan bli mer.
I dag återstår 3,6 miljoner euro av stadens ursprungliga lån till bolaget. För de pengarna betalar bolaget 4 procent per år i ränta, pengar som betalas av elkonsumenterna i enlighet med det upplägg man gick in för då bolagiseringen verkställdes. För år 2014 betalade bolaget därmed övrenskomna 180.000 euro i ränta till staden. Men dessutom erlades i enlighet med stadsstyrelsens krav 136.000 euro i dividend från elbolagets vinst, vilket inte ingick i överenskommelsen. Det politiska minnet är ibland kort, särskilt när det gäller pengar. Sammantaget blev därmed avkastningen, räntor och dividend, från Mariehamns Elnät Ab till Mariehamns stad över sex procent vilket är ungefär dubbelt mer än det planerade. Detta är pengar som elköparna betalar. Jag tror elbolagets kunder har bättre användning för de slantarna än Mariehamns stad.
Den allmänna räntenivån i dag är annorlunda. Man kan hitta betydligt billigare lån än fyra procent. Det är möjligt att finansiera bolaget till lägre kostnad och betala tillbaka hela lånet till Mariehamns stad som därmed kan korta av sina egna skulder substantiellt. Det går dessutom i linje med vad som skrivs i stadsdirektörens utblick för år 2016 och framöver, alltså att ”dotterbolagens återbetalningar av lån kommer oavkortat att användas direkt till låneamorteringar för att minska på stadens lånebörda”. Ungefär samma sak sade stadsstyrelsens ordförande inledningsvis i dag.
Vi står alltså inför en winwinwin-situation. Elbolaget kan skaffa billigare lån, staden kan korta av sina skulder och, bäst av allt, elkunderna kan få lägre räkningar.
Från Mariehamns Elnäts sida har styrelsen därför skickat en förfrågan till stadsstyrelsen med just denna innebörd. Vi vill få det formella lovet från ägaren att pantsätta bolagets egendom för att finansiera bolaget med hjälp av vanliga privata banker hellre än med lån från Mariehamns stad – som i sin tur måste låna pengarna. Vår förhoppning är att detta ska behandlas i brådskande ordning för att dels minska stadens höga lånekostnader, vilket skapar utrymme för skattesänkningar, och dels göra det möjligt att sänka elräkningarna för konsumenterna. Bolaget avser självklart fortsätta nå det ursprungliga avkastningskravet till vår ägare Mariehamns stad.
Jag hoppas stadsstyrelsen tar till sig detta och fortsätter den inslagna linjen att bolagiseringar ska vara transparenta, tydliga och lätta att begripa. De ska absolut inte vara en extra inkomst till staden.
Jag tror bolagisering av affärsdrivande verk är en mycket bra idé och har till exempel lagt den motion som ledde till att även Mariehamns hamn i dag är ett eget bolag.
Kommentarer
Skicka en kommentar