Public Service i praktiken

Det har plaskat rejält i den damm som i dagligt tal kallas Ålands radio & tv och där delar av nuvarande och tidigare personal i vart fall inte kan anklagas för att ta sig själva på för litet allvar. Man har kallat alla (utanför huset) som försökt begripa vad det handlar om för mindre vetande och annat mindre smickrande. 

Då jag tidigare lyft frågan vill jag ta det hela ett steg vidare och försöka koka ner vad det handlar om. Alltså Public Service i praktiken. Ålands lagting fattade år 2011 beslut om ett så kallat mediepolitiskt program som kan läsas här. Slutsatserna i det är följande:

1. En medieavgift ersätter dagens TV-avgift. Befrielse från avgiften kan godkännas om det enskilda hushållet kan visa att man inte förfogar över sådan utrustning som kan ta emot TV-program.

2. Ålands radio och TV:s förvaltningsråd avvecklas. Istället ges styrelsen ett ökat övergripande ansvar för bolaget och styrelsens mandat specificeras av landskapsregeringen.

3. En ändring av gällande lagstiftning är nödvändig beträffande
- uppbörden av medieavgifterna.
- kontrollverksamheten.

4. Landskapsregeringen tillsätter ett sakkunnigt mediaråd.

5. Landskapsregeringen för fortsatta förhandlingar med SVT respektive Sveriges radio om tillgången till SVT Play men även annat TV-utbud från i första hand Sverige.

Ettan är fortfarande oklar. Frågan är inte enkel när det gäller att skapa ett rättvist system kring en service som ganska få nyttjar. Tvåan är ordnat men möter patrull då delar av personalen på Ålands radio & tv protesterar och obstruerar. Trean är oklar och fyran likaså. Femman är snällt tolkat på gång.

Vad borde då göras? Är man riktigt avancerad och intresserad kan man läsa den handbok som styr Sveriges Radios Public Service-verksamhet. Den är välskriven och fyllig och kan till vissa delar användas även på Åland. Problemet är att medan Sveriges Radio är välfinansierat och ”rikt” kan Ålands Radio & TV av lätt insedda skäl inte betrakta Ålands lagting som en outsinlig ekonomisk brunn. Liksom mycket annat på vår ö måste man anpassa verksamheten efter resurserna, inte tvärtom. 

Jag har själv min bakgrund i den privatfinansierade delen av mediesfären som under alla år varit piggare och mer välinformerad än Public Service-bolaget. Tycker i varje fall jag. Detta vill nu en ny styrelse, i enlighet med landskapsregeringens direktiv och lagtingets beslut, åtgärda. Men det visar sig inte vara så enkelt.

Trots att det finns gott om duktigt folk på Ålands Radio & TV tycks idéerna saknas. Själv tycker jag Public Service på Åland ska koncentrera sig mer på några definierade områden och strunta i andra:

• Självstyrelsen och dess möjligheter när det gäller egen åländska lagstiftning. I dag är betyget 2 av 5. 

• Det åländska näringslivet. I dag är det sorgligt nedtonat i Ålands radio & TV och bevakningen värd som mest en 1. 

• Kulturfrågor. Läget är inte katastrofalt, ofta gör man habila knäck. 3 av 5. 

• Stora nyheter där bedömningen måste ske hos redaktionen. I dag försöker man ta med allt vilket slutar i ingenting. Betyg: 2 av 5. 

• Feel-good-program. Födelsedagsbarn, föreningsnytt och synliggörande av den livsviktiga tredje sektorn är en nisch som Public Service alltid kommer att vara ensam om. Detta kan göras ännu bättre än i dag. 

• Närvaron på internet. Trots stora resurser både vad gäller personal och ekonomi tycks man fortfarande inte ta sin hemsida särskilt allvarligt. 

När det gäller sådant som ett Public Service-bolag inte måste ägna sig åt (om man av ekonomiska skäl måste välja) kan man nämna:

• Sport. Denna gren av verkligheten som jag själv har mina rötter i får uppmärksamhet ändå – utan Public Service. Detta kan precis lika bra och förmodligen ännu bättre skötas av de privata tidningshusen. 

• Små nyheter som berör ett fåtal personer. Alla medier måste prioritera, så även Public Service. I dag är det ett faktum att Public Service i stora drag gör exakt samma saker som tidningshusen. 

• Och mer av sådan karaktär att privata gör det minst lika bra, oftast bättre.

Tycker du allt detta vore något för dig, sök jobbet som ny redaktionschef här! Det är ett gyllene tillfälle för en driven journalist att göra om, sikta framåt och göra bättre. Jag kan på rak arm lista minst fyra åländska journalister som skulle kunna göra enorm skillnad och skapa framtidstro och skaparglädje i vårt radiohus. 

Yes, detta är på engelska men innebörden kan lätt föras över på åländska förhållanden.