Friare vin är ingen räddande kraft

”Borde det vara möjligt att sälja vin i vanliga matbutiker?”

Frågan kommer från Ålands näringsliv och ställs på den näringslivsdebatt som ordnades förra veckan. Alla andra partier svarar ja, utom sossarna och jag. För ett ögonblick blir jag orolig om jag gått emot partilinjen.

”Men varför inte det då? Det är ju ett incitament för att de lokala småbutikerna ska kunna överleva.”

Hävdar debattledaren.

Jag är fast i min övertygelse att det omöjligt kan vara vinet som ska rädda småbutikerna och svarar:

– Det måste finnas andra vägar för att nå det målet. Tillgången på vin är inte precis krisartat låg på Åland i dag. Dessutom finns det en folkhälsoaspekt i det hela som inte är obetydlig.

I klartext. Folk på Åland super alldeles tillräckligt, och troligen lite för mycket, som det är i dag. Den nyligen genomförda alkoholundersökningen (där de flesta väl ändå tonar ner sitt eget drickande) talar ett tydligt språk. Ålänningarna dricker mer än svenskar, men mindre än finnar. Det är självklart inte bra. Desutom är det dyrt för samhällskassan. Det är när vinet går in som skattebetalarna får börja dra upp plånboken. Polis, sjukvård, sociala myndigheter och många andra är i dag överbelastade av alkoholrelaterade tragedier.

Livet är på riktigt alldeles för kort för att genomlevas i ett rus. Lite guldkant nu och då kan man unna sig, men först efter att det viktiga är avklarat. Vinets makt över människan är inte helt enkel att kontrollera. Därför ser jag gärna att handeln fortsätter i butiken på Strandgatan, och i taxfreeshoparna på färjorna. Det både räcker och blir över. Och ja, det är partiets linje också.