torsdag 31 december 2015

Tack och hej år 2015

Så är vi där igen och kan dra streck över ytterligare ett år. Denna blogg passerar precis i dag 600.000 läsare vilket jag tackar och bockar för. texter är ju till för att läsas.

I likhet med alla andra var 2015 besvärligt, fyllt av möjligheter, fantastiskt, eländigt, skojfriskt och innehållsrikt. Här är några av de händelser jag minns bäst från året som gick. Ha ett gott slut och en fin nyårsafton!

Jag blev femtio och firade med volleybollmatch och tårtkalas i Vikingahallen. En formidabel dag!
Rådjursskav slår i stort sett all annan mat. Dessutom är det enkelt att göra!

Åland som skridskoparadis slår alla andra.

Det blev bråk när Hufvudstadsbladet tyckte att Åland är för litet för att nominera författare till Nordiska rådets pris.

Prins Edward kom till Åland och gillade läget...

...vilket bevisades med ett snällt tackbrev.

Läget inom sjöfarten gick mot det ljusare hållet och det beror delvis på ålänningarnas okuvliga framtidstro.

Mitt i allt gick fotbollslegenden ”Offa” bort...

...liksom jaktkompisen Thomas. Mycket sorgligt.

Jag blev polisanmäld efter att ha kritiserat ett absurt och extremt främlingsfientligt brev som distribuerades över Åland.

På en flytande scen i Finströms djupa skogar ställde sig en grupp sångare och skapade magi.

IFK krossade, malde ner och förödmjukade HJK i en match som hade allt på Wiklöf Holding Arena. 5-1 är formeln mot framtiden...

...vilket bevisades då laget vann Finska Cupen efter en bragdmatch i Valkeakoski mot FC Inter.

De åländska restaurangerna fortsatte att visa klass!

Öspelen eller NatWest Island Games på Jersey blev de bästa hittills.

Det var val och en ny regering uppstod. De valde att sno delar av texten i sitt nya regeringsprogram av Folkpartiet i Sverige vilket jag fortfarande tycker är väldi gt konstigt.

Lumparlänningen Robert Helenius blev Europamästare i tungviktsboxning!

Åländsk Center hade höstmöte och valde mig till ordförande. Det är ett uppdrag som både lockar och kittlar samtidigt men utmaningar är ju alltid till för att antas.

Även tidigare år har jag sammanfattat det som hänt i denna blogg. Nu tar vi tag i 2016 och gör det till det bästa året hittills!

År 2011 var året då jag bytte bransch och vardag och sedan dess haft skojigare än någonsin.

År 2012 var tiden för stora förändringar och nya uppdrag, bland annat skrev jag två böcker!

År 2013 fanns mycket fokus på IFK Mariehamns plats i Europa League-kvalet och öspelen på Gibraltar.

År 2014 handlade det bland annat om vildsvin på Åland!


Hejdå till ett år som liksom tidigare kom med möjligheter och utmaningar i lika doser.


onsdag 30 december 2015

Grattis Kipling, 150 år i dag

Vi har nått fram till årets nästsista dag och hyllar därför författaren och Nobelpristagaren Rudyard Kipling som skulle fyllt etthundrafemtio år just i dag, om han inte dött år 1936, bara sjuttio år fyllda. Det var synd och skam. Han hade mycket kvar att ge.

Bland mina tidigaste riktiga läsupplevelser finns även Kiplings berättelse om mungon Rikki Tikki Tavi som dödade kobror och räddade människor och lämnade ett outplånligt minne hos mig. Rudyard Kipling skrev mycket och gjorde det bra. Bland mina favoriter finns till exempel dikten om sex frågor:
”I keep six honest serving men,They taught me all I knew.I call them What and Where and Whenand How and Why and Who.”
Kipling myntade dessutom begreppet öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två. Fast lyckligtvis har det visat sig att väst sakta och säkert med demokratin som verktyg är på väg att ta över öst.

Det är inte bara jag som hyllar denna välformulerade författare. Tidningen Daily Mail kör en stor artikel om mannen som gjorde världen lite mer begriplig.

Rudyard Kipling har jag förresten även lyft fram tidigare, i samband med budgetdebatten för år 2013!
Innanför den korrekta och ganska tråkiga utsidan dolde sig en berättare som har få övermän i historien. Rudyard Kipling belönades med Nobels litteraturpris när han var bara fyrtioett år gammal – den yngste genom tiderna.
Rikki Tikki Tavi!

tisdag 29 december 2015

Nej, det finns ingen allians

Hur ska man egentligen hantera rörelser som Åländsk Demokrati, Sannfinländarna och Sverigedemokraterna? Ska de tigas ihjäl eller ska de granskas i det dagliga jobbet? För mig är svaret enkelt.

Det har uppstått en underlig ”debatt” kring hur stadens olika platser ska fördelas. Därför skriver jag en insändare som publiceras i onsdagens tidningar. Den lyder så här:
Socialdemokraten Igge Holmberg hävdar att jag i samband med tillsättandet av olika positioner i Mariehamn (nämnder, styrelser etc) skulle sagt att ”vi har en allians” – alltså Centern, Obunden Samling, Ålands Framtid samt Åländsk Demokrati. Detta är inte sant. Det finns ingen allians. Vi har ingen gemensam politisk linje. Mitt förslag vilket alla partier accepterat, vi mindre och de större, alltså Moderaterna, Socialdemokraterna och Liberalerna, kallas för ”lagt kort ligger” och bygger på enkel matematik mot bakgrund av valet år 2011.

Valet i Mariehamn år 2015 resulterade i två (2) förändringar bland de 27 platserna i stadsfullmäktige. Ålands Framtid tappade en plats till det nya, flyktingkritiska, Åländsk Demokrati. Det är naturligtvis bedrövligt om man, som jag, inte tycker ÅLD hör hemma i ledande positioner i moderna samhällen. Det är likväl ett faktum och därmed inte möjligt att vända dem ryggen. Vad man än tycker om deras rasistiska bedrövligheter har väljarna givit dem en plats i stadens styrande församlingar.

Åländsk Demokratis nya inflytande kommer från de platser som tidigare fanns hos Ålands Framtid. Vi övriga partier får exakt samma positioner som vid valet för fyra år sedan. Detta är ett pragmatiskt sätt att förhålla sig till en komplicerad situation. Det har även alla andra partiers förhandlare tyckt, förutom möjligen Igge Holmberg som inte deltog i det senaste mötet, vilket också säger en del. Det är enklare att sitta på läktaren och ha åsikter än att själv vara med på plan.

Skulle man använda samma teknik i landskapspolitiken kan man med lika goda argument hävda att den nu sittande landskapsregeringen är i allians med Åländsk Demokrati av det enkla skälet att ÅLD röstade ja till regeringsprogrammet. Befängt? Ja, på exakt samma vis som diskussionen kring fördelningen av stadens platser.

När nuvarande lagtingsledamoten Stephan Toivonens famösa upprop om flyktingar distribuerades på Åland i maj i år reagerade jag direkt och tog striden. Det var självklart för mig av det enkla skälet att jag aldrig gör skillnad på folk. Att som i brevet lyfta ”blonda och blåögda” som ett slags föredöme är eländigt och det sade jag, väldigt tydligt.

Detta skulle jag när som helst göra igen, fast kanske med andra ord. Jag är inte stolt över alla de uttryck som jag använde men grundbudskapet är kristallklart. Åland behöver mer folk och inflyttning är bra eftersom det friskar upp vårt samhälle. Nya människor kommer med nya idéer och andra tankar vilket alla som bor på Åland vinner på. Åland är ett välfärdssamhälle med hög kapacitet att hjälpa till i den flyktingkatastrof som just nu sker i världen. Mina protester räckte inte till. Stephan Toivonens brev visade sig verkningsfullt hos tillräckligt många ålänningar som antingen hyser liknande känslor gentemot flyktingar eller bara ledsnat på sådana som mig och andra som predikar tolerans. Jag gissar att sanningen finns någonstans mittemellan.

Grundproblematiken är dock intressant. Åländsk Demokrati med dess flyktingkritiska tankegods har vunnit tillräckligt många väljares stöd för att rymmas med i det demokratiska systemet i landskapet. Jag tycker det är sorgligt men det är likväl ett faktum. Åländsk Demokrati ÄR en organisation vi alla måste förhålla oss till, oberoende vad man tycker om den saken.

Vi är inte ensamma. I Sverige är Sverigedemokraterna på god väg att bli största partiet och i Finland sitter Sannfinländarna i regeringen. Hur ska vi göra på Åland? Ska vi vända ryggen mot alla som inte tycker som vi eller ska vi fortsätta försöka förklara varför tolerans är bra och främlingsfientlighet är dåligt? Jag tycker det senare. Vi får aldrig ge upp i försöken att övertyga alla ålänningar om att vi behöver bli fler i syfte att bli starkare och göra fler affärer. Jag tror inte på att demonisera Ålands Demokrati, sådant leder bara till polarisering, strider och mer svart och vitt. Så fungerar bara debattörer med andra mål än samhällsutveckling.

Med dessa ord önskar jag alla ett gott slut på år 2015 och ser fram mot ett ännu bättre nytt år där personangreppen blir färre och de framåtsyftande idéerna fler.
Framtiden är för viktig för att hanteras med kritik och nedsättande omdömen. Det är en nyårstanke jag ska bär med mig inför år 2016.

måndag 28 december 2015

En extra tanke till barnen

I dag firar vi värnlösa barns dag på Åland. Det är en viktig dag som aldrig kan uppmärksammas för ofta. Inte minst i denna blogg har det skett regelbundet.

Barn är till sin natur värnlösa och ska därför skötas på bästa sätt av de vuxna. Det stannar inte där. Alla beslut som fattas ska tas med tanke på hur detta i framtiden kan göra livet för dagens barn ännu bättre.
En av många organisationer som arbetar hårt för att ge dagens barn en bättre morgondag är rikssvenska World Childhood Foundation. Gå gärna dit och bli inspirerad.

söndag 27 december 2015

Apple plus Åland = sant?

Julen är över och snart skriver vi år 2016. Jag ser fram mot det i precis alla avseenden. Utmaningarna, människorna, arrangemangen, politiken, våren, vattnet, ljuset och mer.

Det är inget optimalt vinterväder just nu men då kan man istället passa på att läsa klart biografin över Applegrundaren Steve Jobs och historien om självstyrelsens tillkomst i form av Ålands landstings första två böcker som jag lyckats lägga beslag på i höstas.

Det finns lustigt nog många paralleller. Apple grundades ur ingenting och kunde bara med hjälp av mod och beslutsamhet utvecklas. Ålands självstyrelse tillkom ur ingenting annat än en massa små öar och en egensinnig befolkning och har sedan dess utvecklats och bildar i dag ett mönstersamhälle i nästan alla avseenden. Den utvecklingen avser jag fortsätta driva.
Ungefär så här tycker jag vi på Åland ska betrakta oss själva. Det gjorde Applegrundaren Steve Jobs och lyckades därför bygga världens i dag största företag. Bilden är lånad från Tim Berrys blogg där han för ett resonemang om prissättning vilket är intressant.

lördag 26 december 2015

Den stora fotbollsdagen

I England firar man i dag Boxing Day vilket betyder en massa saker men mest av allt fotboll! Det blir alltså några matcher framför teven i dag. Och av bara farten ska jag drömma mig tillbaka till Valkekoski och IFK:s ligaguld i höstas.

Inte får man heller missa BBC:s stora öspelsspecial kl fyra. 

Forza.
I dag vankas engelsk ligafotboll.

fredag 25 december 2015

I dag är det lugna gatan

Juldag är slappardag. Böcker är det som gäller och så även i dag. Njut av minnen från julafton, fortsätt äta och hämta andan.

En tigande men ändå talande bild.

torsdag 24 december 2015

God Jul från andra öar

God Jul till allt och alla. Njut av friden, maten och människorna. Ta det lugnt, läs en bok, promenera eller sätt dig ner och bara ge katten i allt. Det ska jag göra några dagar för att sedan, när helgerna är över bli klokare, snällare, smalare, roligare och så vidare; precis som varje år!

Nertill finns några bilder från olika delar av världen och här, då det är den femte jul som denna blogg firar ännu fler hälsningar:


Och några ord på engelska till alla mina öspelsvänner och andra:

Dear friends,

The year that will soon be behind us has been a defining year. The NatWest Island Games in Jersey turned out to be a great success, sport and friendship joined forces and made magic happen. Please remember to see the BBC review of the Games on Boxing Day! Furthermore the planning for the NatWest Island Games in Gotland 2017 goes ahead on schedule and Gibraltar has stepped in as the organiser of the Games in 2019. The future is promising and exciting.

We are facing Christmas, the time of year when families get together and we eat too much food. Because we are worth it! Take care of yourself, your friends and your family. Enjoy and relax and recharge. Soon January is back and we continue our way forward. Together.

Merry Christmas and a prosperous new year!
Jorgen Pettersson, Chairman

Bermuda har värmen, färgerna och människorna!
På Cayman är det vännen Richard som simmar med rockor.
Dick Ekström har mer än de flesta sett till att öspelen i dag är en fantastisk skapelse. 
Lagtingets talman Johan Ehn skickade ett elektroniskt julkort.
Falklandsöarna hör till de öar jag mest av alla vill se. En dag ska det ske.

Grönland är en annan ö där idrotten står högt i kurs och ständigt är under utveckling.
En vacker bild från Orkney.
Anu på Ösel bjussar på en snöig bild.
Paf hälsade på hos Europamästaren Robert Helenius i Lumparland och delade med sig av en bild. 
Och så avslutar vi med en bild av Färöarnas framtid. Ha en skön julhelg!

onsdag 23 december 2015

Dan före dan och så vidare

Dan före dan och julfriden sänker sig. Snart. Återstår en arbetsdag innan lugnet anländer. Då finns det inget som går upp mot ett rejält revbensspjäll där fettet är generöst och köttet spänstigt. Mer behövs inte för att skapa en dräglig vardag. Och så potatis och äppelsylt och lite annat smått och gott som gör livet mer levande.

Mat är ju något jag gärna hänger mig åt!

I dag firar förresten också Dagens Nyheter etthundrafemtioett år vilket är imponerande.

Dan före dan är det revbensspjäll som gäller!


tisdag 22 december 2015

Och det blir ljusare igen!

Morrn,

Äntligen går det mot ljusare tider.

Exakt när detta publiceras, är klockan 06.48 vilket betyder att vintersolståndet äger rum. (Jodå, skrev om det även i fjol, fast på ett annat sätt.) Från och med i morgon blir alltså dagarna längre och nätterna kortare vilket för alla utom vampyrerna är goda nyheter! :-)

Vintersolståndet hör till de där dagarna som liksom midsommar inger hopp och glädje och passar särskilt bra detta år då mörkret inför jul känns rätt kompakt. Nu kör vi framåt igen!

Favorit i repris. Vad passar bättre än att en dag som denna låta sig påminnas om cupguldet i Valkeakoski senaste höst.

måndag 21 december 2015

Detta står jag för

I den än så länge väldigt nya rollen som ordförande för partiet Åländsk Center gäller att ställa upp där så efterfrågas. Därför är det i dagens Ålandstidning en intervju med undertecknad.

Vill man ytterligare fördjupa sig i vad jag tycker om saker och ting rekommenderar jag varmt denna blogg som hängt med sedan dag ett. Uppe till höger finns en tom ruta som det går bra att skriva in ord i och sedan söka i hela det stora arkivet. Genom att skriva in ”ekonomi” (utan citattecken) når man allt om det området, som ett exempel.

En genväg är annars att klicka på någon av länkarna nertill:

Här är första texten om mitt partival.
Text och bild från en välbesökt stämma.
Om den första dagen som Centerbas.
Framtiden och budgeten.

Ha nu en fin arbetsvecka och se till att göra något du aldrig gjort förut, sådant växer man av.
Så här såg det ut när det gick upp för tidningarna vad som var på väg att hända. 
Och här är dagens intervju i Ålandstidningen. Rubriken är svag men texten i övrigt habil, enligt mitt eget förmenande.

söndag 20 december 2015

Ja, Helenius är mästare!

Det unika med tungviktsboxning är det faktum att här finns inga bortförklaringar, sällan några domarskandaler och få möjligheter att fuska. Boxning på högsta nivå är rent, brutalt och kompromisslöst och därför oemotståndligt. Det är definierande in i minsta beståndsdel.

I går var inget undantag då lumparlänningen och tungviktaren Robert Helenius erövrade Europatiteln efter att i tolv ronder ha utmanövrerat tysken Franz Rill och till sist kunde lämna Hartwall Arena med sitt mästarbälte. Det var en kväll att minnas och den började perfekt med The Grudge Match på Canal Plus, en Rockystory om två på riktigt gamla boxare som möts i en sista match. Sylvester Stallone och Robert De Niro och Kim Basinger gjorde ingen besviken.

Fast någon chans mot huvudmatchen hade inte Stallone & De Niro. Denna kväll tillhörde Robert Helenius, The Nordic Nightmare. Upplägget var perfekt med ett tiotal matcher innan huvudfighten. Atmosfären gick att beröra då först den brittiska, sedan den tyska och slutligen den finländska nationalsången avverkades före matchstart. Här ska också nämnas att utan Helenius sponsor Paf hade detta aldrig kunnat ske, mästarbälten är inte gratis.

Min egen tippning var en snabb knockout till Helenius och det tog faktiskt inte länge innan Franz Rill tvingades till räkning, i den första ronden. Helenius slag är tunga och når långt och hade träffen bara varit mer exakt hade matchen varit över innan den börjat. Rill visade sig dock knappt vara skakad. Efter räkningen var det som om inget hänt och matchen tog fart och slutade först efter tolv ronder då alla tre domare hade Helenius som klar segrare vilket inte gick att invända mot. Ändå var det ingen självklar match, hade Helenius för ett ögonblick trott det hade Rill gått hem med segern. Det var två mycket målmedvetna och tåliga boxare som möttes denna kväll.

Redan i den andra ronden kontrade Franz Rill in några tunga slag och det stod plötsligt klart, detta är match på riktigt. Här förtjänas det förresten nämnas. Kommentatorerna på IS TV var mycket generösa med berömmet gentemot Robert som gång på gång beskrevs som den väldiga ålänningen och jättemannen. Det undgick inte någon var Robert tillbringar sin vardag.

I den tredje ronden fick jag känslan att Helenius var skärrad och lite stressad. Rill fortsatte mata in slagen och några av dem träffade Helenius, utan att ställa till någon större skada. Helenius gjorde mindre än vanligt.

De första tre ronderna gick ändå till Helenius som i en snygg gest uppmuntrade Rill inför den fjärde ronden. Båda visste att de hade med en god motståndare att göra.
I den fjärde ronden var Helenius som mest illa ute och tog mycket stryk och en räkning som avbröts av gonggongen. Här tvivlade jag på att ålänningen skulle fixa detta. Helenius såg mer tilltygad ut och mindre självsäker medan den tyske dieseln Rill gick på som om inget hänt – fjärran från tidigare motståndare som bultats möra av Helenius. I pausen fick jag också känslan av att tränaren Johan Lindström började bli nervös då han med omisskännlig åländsk dialekt instruerade Helenius.

Ronderna kom och gick och Helenius lyckades i sin taktik att inte släppa in Rill och hans slag och när den tolfte ronden var över kramade de två varandra och Helenius jublade, övertygad om segern som också blev klar. Alla domare gav honom flest poäng och mästarbältet blev åländskt. Att Robert Helenius själv var lycklig behöver såklart inte sägas. Det har varit några tuffa år men nu är vägen mot till och med en tyngre titelmatch öppen och inte minst mot den bakgrunden var det lyckat att vi i Mariehamn i veckan lyckades få bort förbudet mot att arrangera proffsboxning i stadens lokaler. Fast OM det skulle kunna arrangeras en titelmatch på Åland är min egen favorit Bomarsund. Tänk magin och möjligheten i att bygga en ring på borggården och med stöd i historien bygga upp förväntningarna inför framtiden! 

Robert Helenius med sitt välförtjänta mästarbälte som snart ska hänga på väggen i hemmet i Lumparland.
Trots att Franz Rill gjorde en strålande match var det inget snack vem som vunnit efter de tolv ronderna. 
Här såg det illa ut för Rill sedan Heenius träffat med ett av sina extremt tunga och långa slag. 
Det var show på riktigt i Helsingfors i går kväll.

lördag 19 december 2015

43 år sedan månfärderna

Vi har nått fram till den nittonde december och det är dags att, på nytt, hylla den hittills sista månfärden. I dag fast år 1972 landade Apollo 17 och markerade slutet på månprogrammet. Sedan dess har ingen människa satt sin fot på vår närmaste granne i rymden. Om detta skrev jag hyggligt utförligt i samband med fyrtioårsjubiléet för något år sedan. Klicka här för texten som även innehåller en äkta månballad! Där finns också bilden ”Den blå pärlan” som togs av besättningen.

Ha en fin lördag så här dagarna före jul.


Förstabesttningen ombord på Apollo 17: befälhavare Eugene A. Cernan (sittande) samt piloterna Ronald E. Evans (till höger) Harrison H. Schmitt. Bilden är, förstås, tagen vid Kennedy Space Center i Florida.

fredag 18 december 2015

Grundvärden som håller

Aldrig är vikten av grundläggande och starka värderingar lika tydliga som när det ordnas julfester. Jag har nu under rätt många år följt Strandnäs skola och dess elever och deras påhitt. För varje gång jag ser vad de åstadkommit på exempelvis julfesterna stärks jag i uppfattningen att varje ny generation faktiskt är lite bättre än den föregående. Och det är precis som det ska vara.

Gårdagens julfest var inget undantag. Först ordnades lucia, sedan blev det frivilligt ihopsnickrat kaffekalas i matsalen i väntan på niornas huvudnummer. Ingen blev besviken.

I ett spännande tankeexperiment hade årets nior (de bästa någonsin såklart!) ställt till med reunion år 2045. Här visades prov på kreativitet, glimten i ögat och inte så lite bus. Till år 2045 återstår blott tre decennier vilket kan tyckas långt men i själva verket är kort.
Här är värdeorden som skapar en stabil grund i utvecklingen.
Jag bugar och bockar och tackar Strandnäs skola som över tid så starkt präntat in värderingar som gör att elever växer och garanterar att framtiden alltid är ljusare än historien! God Jul på er alla!

En bild från luciaframträdandet i Strandnäs skola i går kväll.

torsdag 17 december 2015

Mer broms än gas, tyvärr

Förr var det jag som presenterade betänkanden från finans- och näringsutskottet. Så är det inte i dag och det är en del av den demokratiska vardagen. Det sker förändringar och sådana är nästan alltid bra! Det senaste betänkandet kan man läsa här och det debatterades i går och mina ord som en liten kommentar föll ungefär som följer:

Det första betänkandet från Ålands lagtings nya finans- och näringsutskott andades mer forntid än framtid. Hoppas på förbättring!
Talman,

tänkte lyfta det faktum att detta betänkande är skrivet av ett finans- OCH näringsutskott, alltså ett organ som när det gäller budget ska, som det populärt heter, både gasa och bromsa samtidigt och det är ju inte lätt.

När det gäller den finansiella sidan tycker jag utskottet rimligt väl har hanterat faktiska siffror som inte alltid är enkla att förutspå. Det råder någon slags samstämmighet kring att underskottet är tjugo miljoner euro, alltså lika mycket som det förra finans- och näringsutskottet konstaterade år 2011.

Det finansiella läget är utan den minsta tvekan mycket utmanande men egentligen beror det på hur tungt vi väljer att investera. Ju mindre vi gör, desto bättre kan siffrorna te sig vilket är det riktigt kluriga i samhällsbyggen. Resultatet beror på hur och var vi sätter resurserna och därför väntar jag med vidare kommentarer tills tilläggsbudgeten presenterats. Vill man på riktigt skapa balans i det ekonomiska systemet måste vi minska antalet anställda (eller deras löner) och krympa både planerade och framtida investeringar. Några andra vägar finns inte. Kom bara ihåg att vår uppgift är att skapa liv och framtidstro också.

Det för mig vidare till skrivningarna i betänkandet från ett näringsutskotts perspektiv. I remissdebatten kring budgetförslaget lyfte jag några saker som jag gärna plockar fram igen. För det första föreslog jag att vi borde flytta framtida lagtingsval till våren för att i framtiden undvika att var fjärde budget är vingklippt, som denna. Detta är ett projekt som tar lång tid att genomföra varför ingen tid är att förlora. Mot bakgrund av det breda stöd som så många visade hade jag förväntat mig mer verkstad än att landskapsregeringen ”ska kommunicera sina tankegångar gällande detta på lämpligt sätt”. Jag ser fram mot det lagförslag som jag fick intrycket att minister Mats Perämaa utlovade i ett tidigare replikskifte. Det är nog faktiskt ganska skyndsamt detta. Fyra år går allt snabbare.

Jag förde också ett resonemang kring vikten av att säkra den framtida finansieringen av Visit Åland som har den grannlaga uppgiften att sköta destinationsmarknadsföringen av vårt landskap. Mot bakgrund av hur stor del av remissdebatten som ägnades åt turismen tycker jag fyra och en halv rad i betänkandet är lite snålt. Jag hade gärna läst mer om på vilka konkreta sätt utskottet tycker att landskapsregeringen ska driva på detta. Bilden av Åland skapar vi gemensamt.

Tidigare i dag diskuterades det faktum att inflyttningen till Åland för ögonblicket upphört vilket inte är bra. Åland behöver växa. En av de som tydligast av alla arbetat för detta är Högskolan på Åland som under det senaste året genomfört ett berömvärt arbete med att skapa ett utbildningssäte som vänder sig långt utanför Ålands gränser i vetskapen att den som en gång flyttat in till Åland för att studera tenderar att bli kvar här. Skrivningarna i betänkandet inte så mycket som antyder denna internationalisering som lyfts av högskolan. I betänkandet nämner man ”näringarna på Åland” och det ”åländska samhället” och ”det lokala näringslivet” vilket ger ett lite insulärt intryck och fjärran från de vidare visioner jag har uppfattningen att högskolan står för. Jag hade velat se ett tydligare ställningstagande av typen att utskottet stöder den forskning och de internationaliseringsplaner som Högskolan kommunicerat. Lyckas det arbetet är det en av våra allra viktigaste framtidssatsningar.

onsdag 16 december 2015

Ja till boxning i staden

Vid gårdagens stadsfullmäktige valde sjutton av tjugosju ledamöter att lyfta bort totalförbudet mot proffsboxning i stadens idrottsanläggningar. Jag hörde till dem som inte tycker förbud hör hemma när det gäller accepterade idrottsformer. Dessutom hör boxning till mina intressen (eller mer förr faktiskt) varför jag nu gärna ser fram mot galor i likhet med Battle of the Baltic som arrangerades i Baltichallen i början av 2000-talet. 

Så här såg det ut då Robert Helenius boxades i Tallinn tidigare i år. Bilden är tagen av Ville Vuorinen och den är lånad från Yles hemsida.

tisdag 15 december 2015

Grönland och Jersey mot Uefa

Både Färöarna och Gibraltar är medlemmar av det europeiska fotbollsförbundet Uefa. Åland är det inte trots en autonomi som är till förväxling lika med i vart fall Färöarna. Då Färöarna blev medlem år 1990 valde Åland att sitta stilla i fotbollsbåten. Det var synd. Vi hade haft en helt annan fotbollskultur med helt andra resurser med Uefas ekonomiska muskler i ryggen.

År 2013 var det dags för Gibraltar att bli medlem och jag lyfte på nytt frågan på Åland. Fast något mer hände aldrig. Varken Ålands fotbollförbund eller ansvarig minister agerade. Det var också synd.

Nu har ytterligare två självstyrda områden bestämt sig för att göra nya försök att komma med i fotbolls-Europa. Det är dels årets öspelsvärd Jersey som under ledning av gode vännen Phil Austin lämnat in en ansökan och dels är det vår nordiska granne Grönland som står i beråd att göra samma sak. Nog vore det väl mot den bakgrunden märkligt om inte även Åland kunde höja blicken och göra göra ett försök. Idrott handlar sist och slutligen om att göra sådant som ingen gjort förut.
Så här såg det ut häromåret då våra vänner på Gibraltar blev fullvärdig medlem i Uefa.

måndag 14 december 2015

Dagen då Plus gick i kvav

Den fjortonde december är sedan år 1933 en dag att minnas med förskräckelse och förstämning. Det var den dagen som barken Plus gick under och tog tolv åländska sjömän med sig i döden. Jag skrev om den dramatiska stormnatten i samband med att åttioåsminnet passerade.

I dag är vraket efter Plus ett populärt mål för intresserade sportdykare. Själv kan jag knappt passera platsen utan att ägna alla de familjer som drabbades en tanke.

Plus som hon såg ut när det begav sig.

söndag 13 december 2015

Ha en härlig luciadag

Nersidan med att resa är att man samtidigt inte kan vara hemma. Det var extra synd i fredags då jag missade det årliga luciafirandet för lagtinget och landskapsregeringen. Därför passar det bra att minnas tillbaka några tidigare år.

År 2012 var det kansliavdelningen som levererade.
År 2014 var turen kommen till social- och miljöavdelningen.

Ha en riktigt skön luciadag!

Så här ser Folkhälsans logga ut över årets luciafirande.

lördag 12 december 2015

En dag för fallna hjältar

Den amerikanske sångaren Frank Sinatra hade fyllt etthundra år i dag om han fått leva. Det gör denna lördag extra tänkvärd. Den norske målaren Edvard Munch var ännu värre. Han hade blivit etthundrafemtiotvå år om han inte strukit med när han var bara sjuttionio. Här är en hyllning jag skrev för två år sedan.

Frankie Boy firas i dagarna två med två jubileumsprogram som måste ses. 

Detta ska firas rejält och det sker ombord på Rosella!

Två amerikanska hjältar. John F Kennedy och Frank Sinatra.

fredag 11 december 2015

Framåt som en dans

Tangons dag firar vi i dag och vad passar bättre än att susa ner genom Sverige till Lund! Just det, ingenting. Resan gick genom stormen i natt, från Långnäs till Stockholm. Jepp, allt gick perfekt!

Mina tankar är fyllda av alla de fantastiska och genuina lyckönskningar ni delat med er av efter det stod klart att jag fått förtroendet att leda Åländsk Center. Mejlen och messen har gått varma liksom Facebook och Twitter där en allt större del av den internationella politiska kommunikationen sker.

Ha en fin dag och glöm inte bort det viktigaste – dra en tango och njut!
Ungefär så här ska det se ut när man firar Tangons dag!

torsdag 10 december 2015

Första dan som Centerbas

Tack, tack, tack, jag ska göra mitt bästa.

Det blev såklart en mycket speciell kväll i går. Vid stämman för Åländsk Center valde deltagarna undertecknad till ny ordförande för partiet.

Om det är nervöst? Ja.
Om det känns hedrande? Utan tvivel.
Om jag är redo? Det vet man först efteråt.

Hur som helst tänker jag göra allt vad jag kan för att leda detta parti till att på nytt bli störst på Åland och därmed från förarstolen styra vidare detta fantastiska landskap. Inför stämman både skrevs och sades det allt möjligt men frågan är om inte Nya Åland sammanfattade uppdraget bäst.

Ålandstidningen anlade (som så ofta tyvärr) en mer socialliberalt tungsint ton i sin ”analys”. Det är allt tydligare att vi på Åland har två ledarsidor; en som (ibland) är bättre på att räkna och en som (ibland) är bättre på att skriva. I vart fall kompletterar de varandra! :-)

Här kan man för övrigt lyssna till en intervju från gårdagens stämma i Ålandsradio & TV.

Det där med att undvika gnällträsket är viktigt att bära med sig. Bäst som det är står man själv där och vevar och det vill jag faktiskt inte. I slutet på gårdagens stämma, när alla val var gjorda, sade jag ungefär så här till deltagarna, efter att jag tackat Harry för att jag alls fick möjligheten att ansluta till partiet, hösten 2011:
Tack för förtroendet att leda det parti som mer än någon annan byggt det mönstersamhälle vi i dag lever i. Det är en uppgift jag ska hantera med varsamhet, ödmjukhet och väldigt stora öron. Mitt mål är att lyssna mer än prata eftersom jag vet hur enormt stor kunskap i en väldig mängd områden vi besitter i detta parti. Det vore förmätet och väldigt korkat att inte ta vara på denna sakkunskap. Kring detta återkommer vi från styrelsens sida så fort som möjligt.

I mitt och den nya styrelsens arbetsplaner ingår ett brett informationssökande över hela Åland. Vi är antagligen det parti som mest av allt representerar minsta knut av vårt landskap. Det ska vi ta vara på och de kanalerna ska vi fortsätta lyssna på. Centern är hela Åland och vi ska arbeta för alla ålänningar, oberoende var de valt att bo och leva och arbeta.

Just nu väntar en inspirerande tid i opposition vilken vi ska använda till att berätta för ålänningarna vad vi vill göra för att fortsätta det bygge av ett framgångsrikt Åland som vi hittills varit med och genomfört. Åland är i högre grad än Finland ett nordiskt välfärdssamhälle och borde så förbli. Finland genomgår en strukturell och svår kris som på ett ekonomiskt plan drabbar även Åland men som vi på ett psykologiskt plan måste bekämpa. Vi får inte låta oss dras med i domedagsprofetiorna, vi ska alltid se morgondagen med tillförsikt och vi ska fortsätta jobba hårt. Det finns nämligen inget annat sätt.

Två områden sticker ut som viktigare än alla andra, ekonomin och självstyrelsen. Ofta möts de två. I Ålandskommittén diskuteras framtidsfrågor som handlar om hur vi ser på hela självstyrelsen inklusive ekonomin. Det system vi har i dag beaktar inte tillräckligt starkt den befolkningstillväxt som ägt rum på Åland de senaste säg tio åren. Det har också blivit dags att i högre grad utveckla den självstyrelse som vi fick för snart etthundra år sedan och sedan dess har gjort det möjligt att skapa det välfärdssamhälle vi i dag lever i och av. Finlands läge är extremt utmanande och Ålands behov av reinvesteringar på en rad områden stort. Detta är starka skäl för att seriöst se över hur penningströmmarna flyter mellan Finland och Åland. Jag är glad för att Harry Jansson, som en av självstyrelsens starkaste kämpar och klaraste röster, är beredd att fortsätta det arbetet i den så kallade Ålandskommittén. Vi ska tillsammans skapa ett större självförtroende i självstyrelsen. Självstyrelsen måste utvecklas och tillsammans med näringslivet och alla ålänningar bestämma oss för hur framtiden ska se ut. Det kan inte nog understrykas att informationen som löper mellan det politiska Åland och företagar-Åland är viktigare än någonsin.

Centerns över allt skuggande uppgift är att uppmuntra detta företagande och skapa grogrund för de nya idéer som skapar morgondagens exportindustri. Åland är i dag duktiga på IT, sjöfart, primärodlingar, underhållning, banking och turism och mycket mer. Allt detta ska vi bära med oss i skapandet av morgondagen. Men det räcker inte. Vi ska dessutom skapa utrymme för exempelvis Högskolan och utbildningsväsendet där innovationer ska uppmuntras och risktagande premieras. Vi ska aldrig låta oss falla in i gnällträsket. Vi säger ja till investeringar hellre än nej. Vi klappar dem på axeln som är redo att ta risker att misslyckas. Affärsidéer har alltid varit det åländska samhällets främsta drivmedel och det ska vi fortsätta att uppmuntra.

För sist och slutligen är vår uppgift att bygga ett Åland som kan skapa arbetsplatser för befolkningen och framtidstro bland våra ungdomar. Det gör vi bara genom att aktivt och alltid uttrycka hopp, möjligheter och kreativitet. I vår roll som oppositionsparti ska vi ta vara på varje tillfälle att definiera alternativen som leder framåt, inte bakåt.

Exakt hur detta ska gå till ska vi nu mejsla fram. Framtiden har till den delen alltid varit svår att hantera. Vi vet inte hur det blir men vi har en uppfattning om hur vi vill att det ska bli. Vi ska nu sätta oss ner tillsammans och höja blicken mot den framtid som väntar. Vi ska vara kommunicerande och lyssnande och pådrivande samtidigt. Vi ska analysera en stor mängd olika delområden och resonera kring hur vi gör detta bäst för hela Åland. En kommunrunda ska inledas inom kort, Centern tar ansvar för hela Åland. Vårt parti har byggt den verklighet vi i dag åtnjuter. I dag sitter vi inte längre vid ratten vilket är nytt men antagligen vettigt. Det är demokratins väsen. Vi har varit med och skapat detta system och nu ska vi visa att vi menar allvar med våra planer på att tänka annorlunda, långsiktigt och, framför allt, rätt.

Jag tacka för det förtroende ni visat och lovar att göra mitt bästa för att vi tillsammans ska göra vårt parti till Ålands största och så fort som möjligt ta tillbaka platsen i förarstolen, för det är jag övertygad om att hela Åland vinner på.
Gårdagens stämma ägde rum i Ålands sjöfartsmuseum där jag bevistat så många andra spännande möten under åren som gått. Bilden är lånad från Nya Åland och Stefan Öhberg.

onsdag 9 december 2015

Pepparkakor och annat

I dag är det pepparkakans dag och mina tankar går som vanligt till dessa ljuvliga bakverk som gör vardagen sprittande. I dag händer emellertid inget sådant bak. En späckad agenda väntar. På morgonkvisten en ekonomisk genomgång tillsammans med landskapsregeringen vilken jag gissar liknar väldigt mycket på den vi hade för några veckor sedan. Jag gissar att strategin från den nya finansministern är att på nytt berätta hur eländigt allt är för att därmed skapa takhöjd för stålbad, tagelskjortor och neddragningar inom vården. Det är ABC i den politiska handboken.

Därefter väntar jobb i Mariehamns Elnäts tjänst innan det senaste från Ålandskommitténs arbete ska avslöjas. På kvällen väntar en partistämma som (kanske) för med sig nya utmaningar för både den ena och den andra.

Det är alltså ingen tid att förlora. Dags att jobba.

Så här kan pepparkakor se ut enligt Allas därifrån bilden är lånad.

tisdag 8 december 2015

Här drillas idrottsledare

Det kryllade av folk och bilar i Vikingahallen i lördags. Ett tag tänkte vi att de var på plats för att följa det andra åländska mästerskapet i squash :-) men vi fick rätt snabbt tänka igen. Det handlade om fotoboll och under ledning av Ålands fotbollförbund fanns säkert fyrtio frivilliga fotbollstränare på plats för att under sakkunnig ledning av bland andra Johan Carlsson och Alexander Semenov lära sig mer om hur man tränar ungdomar i att bli bättre på fotbollsplan. Det stannar inte där. Ledarskap sträcker sig långt utanför matchögonblicket, det följer med för resten av livet.

Jag finner det mycket imponerande och hoppingivande att så många sätter av så mycket tid (förutom åtta timmar på lördagen fortsatte de med samma program hela söndagen!) för att kunna leda andra ungdomar. Det är idrottsrörelse på riktigt och finare än så blir det sällan.

Idrott är ofta en förebild, tag till exempel den värdegrund som styr i idrottens värld. Och här ska vi inte glömma kulturen som är precis lika viktig.

Ålands Idrott som jag skrev en bok om för några år sedan lyfter dessa ledare som skillnaden mellan stor framgång och mindre stor framgång. Idrottsrörelsen gör skillnad och den åländska fotbollen går av allt att döma en ljus framtid till mötes. Bra jobbat alla!
Tog en paparazzibild från cafeterian i Vikingahallen för att visa mångfalden i idrottsrörelsen som samlats i konferensrummet. 
Det vimlade av bilar både på lördagen och söndagen utanför Vikingahallen. Det är så man skapar innehåll i vilket samhälle som helst.

måndag 7 december 2015

Tronskifte i squash-ÅM

Det är inte så enkelt att bli squashmästare på Åland nuförtiden. Tack vare de två nya ålänningarna Ulf Svensson (till vardags chefstränare vid MLK) och Jesper Nyvall (lärare vid Övernäs) steg kvaliteten rejält på Ålands enda squashbana i Vikingahallen.
Inte ens den regerande mästaren Göran Djupsund hängde med i svängarna. Han blev trea före Christoph Jourdan och jag själv som slutade på en hedervärd femteplats!

Squash är en obarmhärtig sport. Den kräver snabbhet, styrka, strategi och kondition i kopiösa mängder. Inget av de områden är högprioriterade hos mig. Ändå var det fantastiskt skoj hela eftermiddagen. Vi nötte på i nästan tre timmar innan finalmatchen var avgjord och Ulf Svensson fick den pokal som Djupsund hittills skött.

Matcherna mellan de två finalisterna var bland de bästa som någonsin spelats på åländsk mark. Det bjöds på snabbt, listigt och oerhört kraftfullt spel. Nästa turnering planeras till mars. 

Samtliga deltagare i lördagens squash-ÅM. Från vänster Christoph Jourdan, Ulf Svensson, Göran Djupsund, Jörgen Pettersson och Jesper Nyvall. (Foto: Sandra Jourdan)
Nye mästaren Ulf Svensson tillsammans med den tidigare, Göran Djupsund. (Foto: Sandra Jourdan)

söndag 6 december 2015

Ha en bra dag, hela Finland

Det har i dag gått nittioåtta år sedan Finland under dramatiska former fick sin självständighet och kunde börja bygga det samhälle som vi i dag lever i. Det har funnits gott om umbäranden och utmaningar längs vägen men no matter what så har Finland och Åland hittat lösningar och gått vidare. I dag är utmaningarna lika stora, om inte större, än tidigare. Den ekonomiska verkligheten gör att båda Finland och Åland måste hårdprioritera när det gäller investeringar och verksamhet. 

Om Finland och Åland har jag skrivit ofta och mycket. Det är ett komplext förhållande där ingendera parten är riktigt nöjd. Ibland är det pengar det handlar om, ibland är det språk, idrott, politiskt inflytande eller något helt annat. Fast just i dag släpper vi sådana världsliga ting och gläds tillsammans åt att vi faktiskt har en självständighet att fira. Det finns många som inte har det.

Länkar som passar bra att läsa en dag som denna:

Fjolårets firande!
Dagen då freden kom till Finland.
Krigets första dag.
Slaget som räddade Finland och Åland.
Galningen Stalin som ledde anfallet från Sovjetunionen.
Google hyllar också Finland en dag som denna.

lördag 5 december 2015

En väldigt våt jaktdag

Jakt är nöje. Sägs det. Fast i går var det... annorlunda, som nöje betraktat. Lagtingets jaktklubb kallade till jakt i Kastelholm och några kom. Ibland har det varit många fler.

Stormen Helga avskräckte och med viss rätt. Den första såten tillbringade jag i ett jakttorn på ett hygge vilket är precis samma sak som att sitta på en flygplansvinge på en DC 9. Det är kallt, blåsigt och blött. Jakt är i det fallet inte alls nöje, snarare tvärtom.

Hur som. Dagen förlöpte utan missöden, ett smaldjur fick sätta livet till och den tyska bratwursten smakade förträffligt. I dag ska det spelas squash och det finns risk för viss träningsvärk i morgon och ett par tre veckor framöver. Matcherna börjar kl 12.00 och platsen är Vikingahallen.


Ibland blir det helt enkelt inte roligare än så här när man står på pass i en skog.



fredag 4 december 2015

Fler män, färre kvinnor

I går var inte bara dagen då Hoburgen lämnade Mariehamn efter att i snart sex år ha legat förtöjd vid Västerhamn. Det var dessutom dagen då Ålands statistik- och utredningsbyrå avslöjade den senaste statistiken om den åländska befolkningen. Den visar bland mycket annat att kvinnoöverskottet försvunnit. Från att under flera årtionden ha funnits ett hundratal fler kvinnor än män är skillnaden nu utjämnad. Eftersom fler män än kvinnor flyttade in under 2014 är vi i dag nästan i balans. Inte riktigt, än så länge finns något fler kvinnor.

Statistiken visar också med iskalla siffror som stöd att skärgårdsbefolkningen fortsätter minska. Medan i stort sett hela övriga Åland växer minskar skärgårdsborna till antalet. Det är ytterst utmanande mot bakgrund av att den skattefinansierade trafiken aldrig varit lika omfattande som under den aktuella perioden. Skärgårdens överlevnad närmar sig ett allt skarpare läge.

Hela den aktuella rapporten kan man läsa här.
Det är från skärgårdskommunerna som befolkningen flyttar.
I mitten av 1990-talet var kvinnoöverskottet som allra störst på Åland. I dag är skillnaden i antal mellan kvinnor och män i stort sett utjämnad.

torsdag 3 december 2015

Regeringen gör en copycat

I gårdagens plenum tog jag upp jag tre direkta textplagiat i det regeringsprogram som debatterats denna vecka. De tre åländska regeringspartierna Liberalerna, Socialdemokraterna och Moderaterna har kopierat hela meningar från det rikssvenska Folkpartiets valmanifest och låtsats som det var egna skrivningar. Hade det skett i skolmiljö hade det blivit livat, där ser man allvarligt på textplagiat.

Detta möttes inte av ånger eller förlägenhet eller ens lite ågren. Tvärtom blev regeringsledamöterna arga över att frågan lyftes. Lantrådet Katrin Sjögren höll ett upprört anförande (smickrande att hamna i centrum! :-)) där fokus låg på nån slags liberal kompass som visade riktningar och what not. Jag får konstatera att det tydligen enligt denna kompass är helt okej att plagiera texter och låtsas som om de vore egna.

Bäst sammanfattade Veronica Thörnroos hela cirkusen med hjälp av ett citat från min gamle kompis, Sven Duva:

”Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”,
Så talte generalen blott, ”den visste mer än vi”.

Själva anförandet då? Det löd ungefär så här:

Talman, 
Det är ju så klart en möjlighet som inte får passera att uttrycka några ord när ett nytt regeringsprogram presenteras. Det ska ändå sägas direkt, jag hade trott vi skulle få ta del av mer konkreta planer än vad som är fallet. Mycket i programmet låter förnuftigt, rimligt och klokt men jag kan ändå inte släppa det faktum att det i hög grad handlar om självklarheter som få kan ifrågasätta. 
Jag hoppas verkligen, för hela Ålands skull, att regeringsledamöterna tar sig själva i kragen och kommer med tydligare och gärna egna planer inför framtiden. En snabb analys av regeringsprogrammet ger vid handen att det är lite si och så på den punkten. 
Är till exempel Moderat Samling och Socialdemokraterna medvetna om att programmet bär mycket tydliga spår av det valmanifest som häromåret lanserades av svenska folkpartiet i Sverige, alltså det socialliberala parti som nyligen bytte namn till Liberalerna? 
På tre olika sakområden i regeringsprogrammet finns texter som ordagrant och bokstavligen hämtats från rikssvenska Folkpartiet vars starkaste stöd finns i storstadsområdena, särskilt i Stockholm. Nu är liberalismen som idé inte så dum, särskilt som de svenska liberalerna under de senaste decennierna valt en allt tydligare borgerlig väg. Det känns ändå främmande att läsa orden som ska styra Sveriges tio miljoner invånare i det regeringsprogram som ska forma Åland. Och bortsett från det tveksamma i att kopiera uttryck har vi dessutom det akademiskt ohederliga i att skriva text utan att ange källa. Hade regeringsprogrammet varit en skoluppsats hade läraren blivit ursinnig. Man tar nämligen inte andras texter utan att ange källa.

Jag har i en snabb analys hittat inte mindre än tre avsnitt som plockats direkt ur svenska folkpartiets valmanifest och en skrivning som dessutom finns i en riksdagsmotion inlämnad av folkpartistiska ledamöter. Det kan såklart finnas fler plankningar men jag hittade inget från de rikssvenska socialdemokraterna och moderaterna vilket kan tyda på att deras åländska kamrater varit skickligare på att hitta egna lösningar än regeringsbildaren. Eller så har deras inflytande varit svagt.
Jag börjar med utbildningssidan där jag förväntat mig större ansträngningar att formulera egna åländska mål för vår åländska skola. Istället får jag ett citat som lyder ”Utbildningar bryter barriärer och öppnar nya vägar”. Detta skriver landskapsregeringen och detta underströk lantrådet inledningsvis i debatten vilket låter klokt men absolut inte är någon egen tanke. I själva verket är meningen en direkt avskrift ur Folkpartiets senaste partiprogram. Betyder det att det är den svenska skolan som regeringen vill efterlikna? I så fall vill jag gärna avråda. Man gör det mesta bra i Sverige men skolsystemet är inte alltid ett föredöme.

Jag går vidare till avsnittet om en hållbar infrastruktur. Den allra första meningen som anger tonen lyder ordagrant ”Människors frihet och välstånd gynnas av goda kommunikationer”. Smaka på det. Frihet, välstånd och kommunikation. Vem behöver egentligen mer här i livet? Jag kan till och med känna viss avund gentemot den som en gång skrev ner de orden ty de är mycket talande och styr även Folkpartiet i Södra Älvsborgs syn på infrastruktur. Senare har samma ord använts i en färsk motion i Sveriges riksdag, undertecknad av sju folkpartistiska ledamöter.

Varför gör man detta i det regeringsprogram som ska styra Åland de kommande fyra åren? Saknas idéerna? Är det tidsbrist? Kan regeringen inte skriva? Är det lättja eller något annat? Plagiat borde inte vara något man vill förknippa en regering med. Hur ska vi förklara för våra elever i våra skolor att man inte får planka texter när vår egen regering inte bryr sig?

Det stannar inte där. Avsnittet Äldreomsorg, inleds med följande beskrivande meningar: ”Äldreomsorgen ska vara serviceorienterad och ha som uppgift att underlätta för den äldre att utforma sin vardag efter sina önskemål. Självbestämmande och valfrihet är lika viktigt för alla oavsett ålder. En god äldreomsorg är en rättighet för alla som behöver den.”
Jag behöver kanske inte säga det men jodå, meningarna är ordagrant kopierade från Folkpartiets valprogram år 2014.

Vi har alltså att göra med regeringspartier som valt att ta andras texter istället för att producera egna. Det är kanske inte möjligt att återremittera hela programmet men jag hoppas slippa se liknande klavertramp i framtiden. Vi är Åland och ska försöka formulera våra egna mål, åtminstone i ett regeringsprogram där tre olika partier ska samarbeta. Eller finns detta folkpartistiska, socialliberala och storstadskramande tankegods även hos de åländska socialdemokraterna och moderaterna?

Nog om detta, jag vill också lyfta fram några andra områden som jag tycker det är viktigt att hålla ett extra öga på. Exempelvis kulturen som utgör den märg som varje samhälle växer av.

Kring just kulturfrågor är det svårt att finna tröst i regeringsprogrammet. I själva verket finns inte ett uns av nytänkande, snarare tvärtom. Det står i programförklaringen att kulturen ska skapa ”möjlighet till personlig utveckling, upplevelser av glädje och skönhet, provokation och samhällskritik, gemenskap och ökad förståelse för andra och sig själv”. Med några få ords undantag är det också en kopia, fast av det som dåvarande lantrådet Roger Nordlund skrev i sitt och den dåvarande regeringens kulturpolitiska program år 2006, Växtkraft. Har tiden stått stilla sedan dess?

Landskapsregeringen säger sig vidare vilja utreda möjligheterna till extra anslag för infrastrukturprojekt. En sådan ansökan fanns klar för bara ett halvt år sedan men eftersom den inte inkluderade en tunnel till Föglö föll förslaget till följd av den nya majoritetens agerande. Detta väcker några frågor. Tänker man sig nu gå med mössan i hand till Finland vars sammanlagda lånesumma i torsdags passerade etthundra miljarder euro och be om pengar till en tunnel som ska ersätta ett trettio minuters färjpass. Det finns risk för att det mötet blir ganska kort.

Avslutningsvis några ord om vikten att försöka. Ingen gör alltid rätt. Världens bästa fotbollsspelare missar tjugo procent av sina passningar. Raketforskare räknar fel. Ingenjörer gör aldrig helt rätt. Taxichaffisar kör galet. Kockar vidbränner, läkare felbehandlar och Finlands finansminister pudlar och så vidare. Alla är människor som gör sitt bästa. Det vill jag att ni ministrar ska minnas. Gör saker, ta initiativ, våga misslyckas. Det är ni skyldiga era väljare. De kräver mer än den floskelstorm och idékonservatism som detta regeringsprogram representerar. De kräver action. Och de kräver egna åländska initiativ och visioner, inte andras. Tack för ordet.
”Plagiering innebär att använda någon annan författares verk och presentera det som sitt eget utan att referera till källan dvs. varifrån uppgifterna kommer. Det kan t.ex. röra sig om en text, idé, teori, bild, diagram, figur, musik, datorprogram eller en produkt. Ett plagiat kan också bryta mot upphovsrätten.” (Linköpings universitet)

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...