onsdag 31 maj 2017

Bra dag i dag; och i morgon!

Alltför sällan bjuds det på semikolon i rubriker men i dag händer det! Här kan du läsa mer om detta fantastiska och underutnyttjade tecken.
Det har varit en spännande dag både i lagtinget och på Wiklöf Holding Arena. Fast det måste väl sägas, IFK presterade bra mycket bättre i sin segermatch mot RoPS än regeringsblocket i lagtinget.
I morgon är en ännu mer spännande dag då sjöfartseliten kommer till Mariehamn för att prata historia och se mot framtiden.
Hoppas verkligen vi ses där.

Presskonferens efter dagens segermatch mot RoPS. Hemmatränaren Peter Lundberg, till vänster, var glad vilket man inte riktigt kunde säga om RoPS-coachen Juha Malinen. Till höger ordförande Robert Söderdahl och vakten Jan-Fredrik Mattsson.

tisdag 30 maj 2017

48 sidor om åländsk sjöfart

Den här veckan sprids ett splitternytt nummer av Ålands Sjöfart till alla hushåll och företag på Åland samt prenumeranter i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Kanada och så vidare.
Som publisher är jag glad och stolt över det stora intresse för åländsk sjöfart som finns både hemma och borta.

Förutom ett nytt, 48 sidor tjockt, nummer späckat med nyheter, reportage, porträtt, analyser och Kina-special arrangeras också Sjöfartens Dag denna veckas torsdag i Alandica. Missa inte denna inspirerande och lärorika dag där många av shippingvärldens absolut tyngsta aktörer deltar.

Här är några minnen från tidigare Sjöfartens dag samt länkar till andra.

Som för alla andra massmedier här i världen gäller samma sak för Ålands Sjöfart, utan tips och förslag står man sig slätt. Läs gärna denna tidning och kommentera!


Det finns massor att läsa i det senaste numret av Ålands Sjöfart, snart i en postlåda nära dig.

måndag 29 maj 2017

Att inte leva som man lär

I dag fortsatte debatten om den framtida kommunstrukturen i Ålands lagting. Jag vidhåller att det handlar om hur man ser på självstyrelse på alla plan. Jag vill reformera men förutsätter att de som är berörda involveras. När det gäller ledarskap är det betydelsefullt att inspirera hellre än slå i skallen.

Jepp, har lyft ideologiska invändningar förut.

Mitt anförande löd så här (förlåt längden men det är viktigt):

Talman,

den föreslagna kommunreformen stöper i grunden om det åländska samhället och gör att färre är med och tar ansvar. Därför vill jag lägga till några tankar kring denna kommunala diskussion. När det gäller utskottets betänkande hade jag förväntat mig något fylligare men förstår utskottets resonemang. Jag vill därför passa på och vidga denna diskussion.

Istället för att sköta närservicen så nära medborgarna som möjligt vill landskapsregeringen förstora och centralisera. De små delar som skapat en framgångsrik helhet, delaktighet och talkoanda föreslås ersättas av lite större delar där anställda tjänstemän tillmäts större tyngd än folkvalda politiker. Det är en konsultdröm som andas centralisering och planekonomi. Åland går från att vara världsmästare i närdemokrati till att bli mer som alla andra. Att döma av rapporterna från det så kallade fältet är den kommunala samsynen i det närmaste total när det gäller synen på sina egna självstyrelser. Från Centerns sida är vi på inget vis motståndare till reformer, tvärtom. Men självstyrelse betyder att man styr sig själv och därför vill vi att kommunerna själva ska fatta beslut om sin framtid. Precis på det sätt som nu sker på olika platser, på kommunernas eget initiativ.

Sedan skissbordsförslaget att göra om sexton kommuner till fem nådde offentligheten har vi i Centern kontaktats av oräkneliga ålänningar som undrar vad som sker. Varför deras närdemokrati ska beskäras och hur deras framtid gestaltar sig. Några svar på detta har landskapsregeringen inte lyckats prestera.

Vi har särskilt märkt en besvikelse från traditionellt liberala väljare som säger att de inte längre känner igen sitt parti.

Dagens regeringsblock försvarar sig med att man gick till val på att minska antalet kommuner och att man därmed har ett mandat. Eller som man skriver i meddelandet: ”En central samlande fråga för de tre regeringspartierna var behovet av en kommunreform för att föra Åland in i framtiden.”

Frågan är om detta faktiskt stämmer eller om det handlar om efterhandskonstruktioner och politisk kohandel.

Det är mot den här bakgrunden högintressant att granska respektive partiers valprogram när det gäller den kommunala servicen på Åland. Det är ju ingen oviktig fråga. Det handlar om hur vi ska fortsätta tillhandahålla grundtrygghet och jämställdhet på hela Åland.

Analysen är spännande och ger ytterligare stöd för att det vi ser är socialismens tyngd i regeringssamarbetet och att det eventuella mandatet väljarna påståtts ha gett i själva verket vilar på bräcklig grund.

Så här skriver socialdemokraterna om kommunerna:

”Kommunerna är viktiga för oss. Kommunernas service är närmast ålänningarna och det är medborgarnas behov som ska vara i fokus. Likvärdig och rättvis service kräver kommuner med tillräckliga resurser. Därför behövs färre och ekonomiskt starkare kommuner.”

I klartext betyder det makten till kollektivet. Ju färre som bestämmer, desto bättre tror man det blir. Men sedan blir det mer komplicerat då man också skriver att:
”Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Kvinnors rättigheter och möjligheter i hemmen, arbetslivet, näringslivet och samhället i stort är fortfarande inte lika som för män. Jämställdhet är viktigt för allas välmående. Särskilt för barnen.”
Det är lätt att hålla med men då måste man fråga sig hur denna föreslagna kommunstruktur slår i praktiken. I offentligheten har regeringen slagit fast att en kommunreform ska spara femton miljoner euro. Vem tror ni ska betala detta? Det blir med stor säkerhet kvinnorna, barnen och de äldre som i första hand berörs av inbesparingarna. Precis de grupper socialdemokraterna säger sig värna. Det är alltså inte så konstigt att väljarna undrar vad som händer.

Går vi sedan vidare till Moderat Samling på Åland skriver de om kommunerna i sitt valprogram:

”Vi är övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilderna ser ut och vad som kunde förbättras genom samarbete med andra kommuner.”
Trots denna väldigt tydliga skrivning är moderaterna nu med och stöder den socialdemokratiska drömmen där färre ska bestämma över fler.

Med detta i minnet är det lättare att förstå varför allt fler moderater börjar begripa att det som nu sker med kommunreformen helt enkelt inte är moderat politik. Den som borde utgå från att individen klarar sin egen vardag bäst. Jag upprepar texten i valprogrammet:

”Vi är övertygade om att kommunerna själva har den bästa kunskapen om vad man kan prestera i dagsläget, hur hotbilderna ser ut och vad som kunde förbättras genom samarbete med andra kommuner.”
Man väljer alltså inte begrepp som tvångssammanslagningar i sitt valmanifest av det enkla skälet att det inte passar in i ett borgerligt tankesätt. Väl inne i regeringen har man nu valt att byta fot för att hållas kvar vid makten. Vore jag moderat väljare skulle jag också undra om makt får kosta hur mycket som helst.

Det allra största sveket gentemot sina väljare står ändå liberalerna för vilket förklarar varför vi kontaktats av så många som känner sig lurade. I manifestet inför lagtingsvalet år 2015 skriver liberalerna:

”Med ekonomiska styrmedel ska kommuner uppmuntras till samarbete.”
Inte ens en antydan om tvångssammanslagningar och konstgjort uppritade kartor.

Sammanfattningsvis har vi alltså att göra med tre partier av vilka socialdemokraterna gick till val med en tydlig agenda att slå samman kommunerna enligt traditionell socialistisk teori. Sedan har vi i moderaterna ett så kallat borgerligt alternativ som gick till val på valfrihet men som nu letts in mot tvångssammanslagning och en väg som inte ens liknar borgerlighet. Och slutligen har vi liberalerna som över tid verkat för hela Åland och som i sitt valprogram utlovade ekonomiska morötter för att nå en reform men som nu gör tvärtom.

Inte ens den i regeringsprogrammet utlovade folkomröstningen är längre aktuell. Det är mot bakgrund av detta inte så konstigt att reaktionerna är starka hos de som berörs. Ålänningarna är inte rädda för reformer men vill vara med och ta det ansvaret och de initiativen på egen hand. Det är det som kallas demokrati. Hade dagens regeringspartier tydligt flaggat för sina avsikter före valet är det sannolikt att regeringen hade sett annorlunda ut.

Från Centerns sida hyllar vi självstyrelsen gentemot Finland och den kommunala självstyrelsen gentemot landskapet Åland. Vår uppfattning är också att det stora flertalet ålänningar liksom vi stödjer dessa självstyrelser som i snart etthundra år har skapat ett av världens mest demokratiska och modiga samhällen. Tack vare kommunal- och landskapspolitiker med bred kunskap om väldigt mycket har den åländska självstyrelsen nått den nivå vi i dag åtnjuter.

Den vill vi fortsätta utveckla, inte avveckla.

Den åländska självstyrelsen är resultatet av många små och viktiga delar.

söndag 28 maj 2017

Jepp, dags för ny vecka

En bra söndag är en sådan då det som borde gjorts är verkställt och en ren vecka väntar. Det blir spännande möten, tuffa beslut och mycket mer. Men när veden är kluven, vilan är utförd och vännerna omhändertagna; då är det dags!

lördag 27 maj 2017

Jepp, matchdag igen!

Det är inte vilken lördag som helst. Det är matchdag! I Seinäjoki (dit jag i fjol for för att säga hej till finska centern) ska IFK i dag ta sig an SJK. Det blir hur skoj dom helst!
När det är matchdag är läget skarpt.

fredag 26 maj 2017

Ha en underbar helg

Äntligen dags igen. Helg. Njut, vila, umgås, prata, berätta och ta nya tag inför veckan som kommer.

torsdag 25 maj 2017

Njut av en ledig dag

Kristi flygare är dagens dag. Eller mer PC Kristi himmelfärdsdag för de som tycker man ska hålla på traditionerna. Det är en dag som få begriper men som i likhet med andra lediga dagar är uppskattad. Själv har jag bland annat betraktat den som en dag för eftertanke.

I dag blir det sämre med sådant då siktet är ställt mot Sverige och en ny fotbollsseger för Zacke & Co.

Förresten firar vi också den internationella nörddagen vilket inte får förglömmas och det brukar jag inte göra.

Ha en fin torsdag och glöm inte bort att gå tillbaka på jobb i morgon!

Detta måste vara blomvärldens svar på att vara en katt bland hermeliner.

onsdag 24 maj 2017

Åk till Eckerö och njut

En tur till vår västligaste utpost Eckerö gör en aldrig besviken. Här råder en entreprenörsglädje som märks i vardagen och här finns en nyfikenhet på det som ännu inte gjorts. Om detta har jag skrivit även tidigare; och det är värt att läsa igen! Tag bara curlinghallen och fiskfabriken och Degersand.

Vid sidan av detta finns även bränsle för både kropp och själ. Vid Eckerö post- & tullhus som för övrigt är ett av de starkaste historiske minnesmärken vi har på Åland kan man nu njuta av kulturella äventyr i form av utställningen Kalevaland. Här finns konst som utmanar, lugnar och gläder.


Eckerö post- och tullhus har sedan 1828 skapat historia.
Vägg i vägg ligger cafeterian Tsarevna som bland annat tillreder en klassisk bookmakersandwich som får den mest hårdhudade gastronomen att mjukna. Det är närproducerat, hemlagat och med några stänk pepparrot alldeles oemotståndligt.

Åk dit.


Tsarevna ligger mysigt och vindskyddat intill den pampiga byggnaden.

De här smyckena har vännen Anna Karlsson som driver Oktober gjort.

Minns inte exakt upplägget kring detta men välgjort är det!

En häst och en svan och en kråka är inte alltid vad de ser ut att vara.

Här är storyn bakom post- och tullhuset.

tisdag 23 maj 2017

Bättre leda än bossa

Mycket tyder i dag på att vi inom landskapspolitiken har att göra med den klassiska skillnaden mellan att leda folk och bara bossa runt.

Detta arbete som Runar Karlsson ger sig till uttolkare av i Ålands radio handlar om att leda tillsammans. När man skapar obegripliga tidtabeller för Vårdöborna handlar det bara om att visa att man har makt utan att kunna förklara vad man ska göra med den.

Reformer måste skötas tillsammans, annars blir det sås-och-kopp av allting. Jag vågar påstå att stödet för den väg landskapsregeringen nu väljer är extremt lågt.

Eftersom sådana chefer inte får någon med sig.

Detta är en klassisk bild på skillnaden mellan att vara boss och att vara ledare. Vem som gjort den är oklart, den finns precis överallt på internet och är även värd att ligga här.

måndag 22 maj 2017

Historiskt i Hamburg

Var nyligen över till Hamburg och fick läge att besöka deras sjöfartsmuseum (Maritimes Museum) som snart ska kompletteras med barken Peking när hon hämtats från New York.
Anläggningen är imponerande men kanske inte så lättillgänglig. Minns jag rätt var det åtta våningar man skulle igenom och det handlade egentligen mest om fartygsmodeller. I jämförelse måste jag tillstå att vårt eget sjöfartsmuseum är klassen bättre!
Hur som helst är gammal sjöfart alltid intressant och här går vi bokstavligen från de första ekstockarna till dagens hightech.
Ingången ser inte väldigt inbjudande ut från den här sidan...

...men på andra sidan dyker det upp en propeller. Och vem gillar inte sådana?!

Det blir många trappsteg om man ska se allt.

Det är fascinerande att se den tekniska utvecklingen.

Och Tirpitz var såklart på plats! Den har ju faktiskt Ålandskoppling.

söndag 21 maj 2017

Grattis till St Helena!

På bucketlistan finns ett besök till St Helena, långt ute i Stilla havet  Där finns 4.300 vänligt sinnade öbor av vilka några ska tävla i NatWest Island Games på Gotland denna sommar. I dag firade man på ön, det har gått femhundrafemton år sedan portugisen Joao da Nova landsteg för första gången. 

Det är inte så lätt att ta sig till ön, närmast är en lång sjöresa från Kapstaden. I och för sig byggde man en flygplats på ön häromåret men till följd av elaka och oväntade kastvindar har landningsbanan ännu inte kunnat öppna. 

 
Den här bilden twittrade guvernören Lisa Phillips ut från festligheterna tidigare i dag. 

lördag 20 maj 2017

En dag för sjöfarten

I dag firas den europeiska sjöfartens dag utan större pompa och ståt. Egentligen borde man kanske vara i Poole där aktörer från hela shipping-Europa träffats och diskuterats. I fjol hände det i Åbo vilket gav mersmak.

Åländska rederier har skapat välstånd på Åland men har ännu inte gett sig in på den väldiga containermarknaden.

fredag 19 maj 2017

Trettiofem år sedan bragden!

Jag känner mig inte gammal, jag har inga krämpor, jag är nyfiken på allt och har i stort sett inte förändrats. Tycker i vart fall jag...
Ändå går det inte att bortse från det faktum att jag var en ung vuxen för exakt trettiofem år sedan då amatörerna i IFK Göteborg tvålade upp proffsen i Hamburger SV och som första svenska fotbollsklubb vann EUFA-cupen med 3-0 borta i Hamburg inför 61.000 åskådare.

Sådana insikter sätter fart på tankarna men tydligast minns jag att jag då bodde på Askuddsvägen och hade ”glömt” att betala TV-licensen. När finalen började kom kontrollören i trappan (jodå, sådant hade vi koll på) och började knacka dörr. Jag sänkte volymen till minimum och låg på golvet och följde matchen tills faran var över. Sedan dess har jag betalat licensen.


Segerlaget.

torsdag 18 maj 2017

Inte viktig, lille vän

Nu ska den här bloggen inte bara vara en regeringskritiker men ibland är det svårt att låta bli. Här har jag diskuterat kring i praktiken precis allt men inte sett något som är lika kontraproduktivt som det arbete den sittande regeringen utför. Man väljer att gå ut efter posten när huset står i ljusan låga.

Häromdagen kom beskedet att Fake News numera är vägledande; ministrar citerar ministrar som helt saknar koll och ur det föds nån slags sanning som ingen annan förstår.

I dag kom kritik från alla de hårt kämpande socialarbetare som fått se hur deras reform skjuts på framtiden i väntan på... ingenting. 

Det är nog faktiskt mycket nu. Och allt bottnar faktiskt i att vår egen regering säger åt våra egna medborgare att de inte är tillräckligt viktiga.


En sak är tydligare än de flesta andra. Tycker du annorlunda än regeringen, tycker du fel. Denna socialiseringsprocess har hittills gjort att tre medlemmar ur måsarna valt att rösta med fötterna. Eller ta till väders...

onsdag 17 maj 2017

Fake News till Åland

Som följd i färg kom så Fake News även till Åland. Det är kanske inte oväntat då kommunministern Nina Fellman har ett förhållande till ord som är lite... konstigt. Efter gårdagens föreläsning av Olof Ehrenkrona bad hon om ordet och sade så här:
– Grattis till en magnifik verbal avrättning!
Det är ord som jag inte egentligen alls tycker hör hemma på Fredens öar. Även fast de har med Donald Trump att göra måste det råda hyfs i tonen.
Hur som helst tycks hon nu gå ut och säga något som alls inte stämmer när det gäller hanteringen av Sottunga och det gör att trovärdigheten i reformarbetet går från lågt till svagt till underkänt.
Allt mer tyder på att Trump utgör en förebild för Ålands landskapsregering.

tisdag 16 maj 2017

Konsulns ord om Trump

Gick och åt och lyssnade till Sveriges generalkonsul på Åland, Olof Ehrenkrona, som analyserade Donald Trumps etthundra första dagar vid makten. Analysen var god och några meningar stannade särskilt. Som till exempel:

• Att vi just nu bevittnar en anglosaxisk timeout från världsscenen.

• Att personer spelar stor roll i politik.
• Att det råder en stor skillnad mellan maktens erövring och maktens utövning. När det avståndet blir för långt uppstår problem.
• Att inget betyder mer än egot för Trump och att nersidan just nu är större än uppsidan

Om detta har jag också skrivit tidigare. Brexit och Trump har många gemensamma nämnare och det har faktiskt också sättet på vilket Ålands landskapsregering i dag hanterar Åland.

Olof Ehrenkrona talade inför ett rätt fullsatt Arken i dag.

måndag 15 maj 2017

En politisk ninja

Den liberala lagtingskandidaten Mats Adamzcak kallar sig själv för en Social Media Ninja och är mest känd för historierevisionism – i bästa fall. Det vill säga om man alls kan läsa boken han skrivit, det är inte alldeles lätt och om det kan jag vittna ty jag har försökt.

Nu är han anlitad som nån slags expert på sociala medier (eller ditåt, det är oklart vad) av Ålandstidningens kultursida. Jag utgår från att även andra politiska aktivister får samma möjlighet att så oblygt gå åt meningsmotståndare. Det är ju inte precis någon skräll att en liberal wanna-be-politiker tar sitt parti i försvar.

Hur som helst. Det mesta är ogenomträngligt men slutklämmen i måndagens krönika riktar sig mot nån slags opposition som bedriver härskartekniker... Just det. Det är inte så enkelt att begripa.

Bakgrunden är ändå, kanske, ett förslag till folkomröstning som nu får kritik för att det är fel formulerat. Däremot var den tidigare ”enkäten” rätt formulerad trots att man inte presenterade konsekvenser och trots att rätt många vittnat om att frågorna helt enkelt inte var möjliga att besvara.

Touché, tror jag det heter på ninjaspråk (som jag i ärlighetens namn inte riktigt hanterar).

Har lånat bilden från www.youzign.com men tror den föreställer Mats Adamzcak. :-)

söndag 14 maj 2017

Farväl och tack, Koivisto

Mina egna minnen av Mauno Koivisto, president i Finland är långt ifrån starka men finns ändå där. I tidernas morgon när jag var ny på Ålandstidningen åkte jag en dag till Kvarnbo i Saltvik för att bevaka presidentens årliga Ålandsbesök. Det bjöds på volleyboll och jag tog några riktigt fina bilder, som antagligen finns kvar i tidningsarkivet. Mitt under matchen kom plötsligt två rätt lågt flygande stridsplan vrålande över oss. Det var lika ovanligt då som i dag. Militära flyg hör inte till demilitariseringen. 

Vid den efterföljande presskonferensen ställde jag såklart frågan till den lätt svettige presidenten. Något svar av värde fick jag inte men nog ett minne för livet. I förrgår dog president Mauno Koivisto, 93 år gammal och drabbad av alzheimers. Han hade ett långt och bra liv som började vid fronten och bar så mycket längre. Han var en president som såg till hela landet och ibland särskilt till Åland. Han insåg vikten av språkkunskap och hade inte drömt om att adressera nationen på bara finska. Det gjorde hans efterträdare Sauli Niinistö i förrgår med anledning av dödsfallet och pga det tror jag Koivisto roterar där han nu finns.

Tack för allt du gjorde och sättet på vilket du respekterade människor, språk och självstyrelse. Åland behöver sådana vänner i tider av populism.

 
Flaggan vajade på halvstång utanför Statens ämbetshus i går.

lördag 13 maj 2017

Mobbarna på Facebook

Jag finner det häpnadsväckande hur till synes vuxna och i mänskliga möten förnuftiga människor förvandlas framför tangentbordet till internet i allmänhet och Facebook särskilt. Det är som om förnuft och värdighet förvinner för att ersättas av rena lynchbeteendet. Nej, jag är inte sugen på att ge exempel. Ha istället en fin och gärna värdig lördag. 
 
Simpsons.

fredag 12 maj 2017

Inte den vassaste kniven

Ledarna i Ålandstidningen hör inte alltid till de vassaste knivarna i lådan, om man uttrycker det försiktigt. Hissen går inte riktigt ända upp. Lamporna är på men ingen är hemma. Osv.

Det är ganska tragiskt med tanke på den roll som tidningen över tid spelat för den åländska självstyrelsen. Numera är det mest gnäll som gäller.

Fast! I dag kom ett överraskande inspel. Ledarsidan bekräftar att Åland fortfarande är en demokrati! Detta är oerhört och omtumlande och faktiskt fantastiskt. Man kan bara föreställa sig våndorna innan formuleringen ”Åland är fortfarande en demokrati” tillkom. Och lättnaden när beslutet var fattat.

Hoppas det inte stannar där. Här kommer några andra ledarrubriker att spinna vidare på:
Bollen är rund, alla kan vinna 
Vatten är vått, hoppas det torkar 
Solen går upp i morgon igen 
Använd pengarna bättre
Detta är möjligen lyteskomik (förlåt i så fall) men faktum är att det offentliga samtalet förtjänar bättre kommentarer än vad som i dag är fallet
No shit, Sherlock. Ålandstidningen ser vad ingen annan sett.

torsdag 11 maj 2017

Välkommen AIDAcara!

Det var kanske inte fullsatt på kajen i morse vid åttasnåret. Ska sanningen fram stod jag där ensam och inväntade AIDAcara som är årets första kryssningsfartyg att besöka Mariehamn. Ytterligare arton anlöp är att vänta men många kommer fler gånger. AIDAcara ska till exempel återvända fyra gånger i sommar. Här kan man läsa mer om kryssningstrafiken.

Kryssningstrafiken till Åland är viktig av många olika skäl. Det kommer in en del pengar i form av vad de 1.200 tyskarna (AIDAcara) spenderar i land. Det kommer lite hamnavgifter men framför allt skänker det liv till stadens gator och torg och centrumbutikerna.

Om detta har jag pratat många gånger, till exempel i fjol då systerfartyget AIDAvita var först på plats!

Därför är det en viktig signal att sommaren är här och pengarna ska förtjänas.
I morse anlände tyska kryssningsfartyget AIDAcara till Mariehamn. Det var fem minusgrader och rätt friskt att stå på kajen och vänta.

onsdag 10 maj 2017

Kohandel dyr för Åland

Om någon enda människa tvivlat på den tyngd och inflytande som Ålands socialdemokrater har i den nuvarande landskapsregeringen måste det tvivlet nu vara undanröjt. På gårdagens debattsidor utmålar kommunministern Nina Fellman oppositionen som nejsägare för att vi inte förenar oss i hyllningarna av den socialistiska idé som präglar tvångssammanslagningen av kommunerna och centraliseringen av hela Åland.

Det måste vara smärtsamt och generande att som ”borgare” i samma landskapsregering läsa detta självförhärligande, kollektivkramande och miljöförstörande sammelsurium av ord som uppvisar ett generande förakt gentemot den åländska självstyrelsen som minister Fellman frenetiskt försöker förminska. I Finland, som minister Fellman så gärna vill knyta Åland närmare till, pågår just nu en infekterad debatt om tillvägagångssättet när det gäller den stora landskapsreformen. Kritiken är tuff över sättet det sker på. Här hemma på Åland gör landskapsregeringen exakt likadant gentemot kommunerna och medborgarna. Man struntar i demokratin för att skapa sitt eget kollektiva pseudosamhälle där livet sker centralt på bekostnad av resten.
Men minister Fellman nöjer sig inte med att försvara sitt eget område. Hon för hela regeringens talan i en text som skriker dåligt samvete, ömma tår och panik.
Vi har från Centerns sida exempelvis påtalat det tveksamma i att genomföra det största miljöingreppet i Ålands moderna historia på västra Föglö. För första gången vill landskapsregeringen sätta landskapet i skuld (40 miljoner euro) för en minimal förkortning av ett färjpass.
Förslaget till nya landskapsandelar, som inte bara andas utan är socialism, slår oerhört hårt mot de svagaste kommunernas möjlighet att tillhandahålla lagstadgad service. Inflytandet flyttas från folks vardag till centrala enheter och mest Mariehamn.
Resultatet av denna regerings bristande spelöga var till att börja med farsartat. Nu börjar det likna en tragedi. Åland och ålänningarna får betala ett högt pris för regeringspartiernas interna kohandel om tvångssammanslagning av kommunerna, sänkningen av landskapsandelarna och västra Föglöprojektets enorma investering och miljöförstörelse.
Så här kan det snart se ut i landskapets kassa.

tisdag 9 maj 2017

Slaget om Kumlinge

Om den nionde maj år 1808 var vädermässigt nyckfull låter jag vara osagt. Det var hursomhelst vår och på fjärdarna hoade gudingarna som var ett välkommet avbrott i vinterns saltfisk-diet. Fast just den här våren handlade det mindre om sjöfågeljakt och mer om ryssen som var i krig med svensken och lät det gå ut över ålänningen.

Väldigt kortfattat hade ryssarna ockuperat både Finland och Åland. Då reste sig ålänningarna och startade ett uppror i Jomala sockenstuga den 19 mars 1808. Det ena gav det andra och missnöjet med ryssarna spred sig över landskapet för att explodera på Kumlinge. Nu är detta historia och alla detaljer är inte kända men på det övergripande planet formerade sig 450 ålänningar beväpnade med det som stod till buds och baddade upp lika många ryssar som hade sitt högkvarter utanför Kumlinge prästgård. Slaget varade i bara trettio minuter.

De åländska bönderna, fiskarna och drängarna från i huvudsak Finström, Jomala, Sund och Kumlinge tillfångatog hela den ryska hären efter att ha dräpt en och sårat åtta av fienderna. Tre ålänningar dog i striden medan tre skadades, enligt berättelsen. Detta slag blev slutet för den ryska belägringen, för ett tag, senare gick ryssen inte att stoppa förrän britter och fransoser gjorde gemensam sak och sprängde fästningen vid Bomarsund i luften.

Den åländska styrkan leddes av den svenske prästen Henrik Gummerus som efter segern lade beslag på den ryska krigskassan och även belönades för tapperhet i fält.

För att aldrig glömma denna oerhörda tapperhet försökte kumlingeborna år 1908 resa en sten till hundraårsminnet av striderna men det stoppades av ryssarna. Inte förrän år 1920, då Finland var självständigt, restes stenen på Fälberget intill Kumlinge apotek där den fortfarande minner om tiderna som flytt.

Minnesstenen på Kumlinge. 

måndag 8 maj 2017

Några ord från vår stämma

Åländsk Center höll en välbesökt vårstämma på Pensionat Solhem i går kväll. Det är livfulla och inspirerande tillställningar där det ventileras allt möjligt. Vi hade besök av riksdagsledamoten Mats Löfström som är kritisk mot sättet på vilket Finlands regering lever rövare beträffande den så kallade landskapsreformen i Finland. En alldeles personlig iakttagelse (från mig) är att Ålands landskapsregering gör likadant med de åländska kommunerna.

Som ordförande denna vackra vårkväll hade vi en av det åländska näringslivets Grand Old Men, Knut Mattsson, 93, som bland mycket annat var med och startade Chipsfabriken i Haraldsby.

Mina hälsningsord löd ungefär så här:

Kära stämmodeltagare, varmt välkomna till denna ytterligt vackra plats i vår lilla stad. Pensionat Solhem är på många vis en bild av det gemyt och den självstyrelse som skapat vårt Åland. Här är det nära till allt och omsorgen stor om gästerna. Så ska vi göra med alla som bor på Åland. Se till att alla syns och känner sig sedda.

Åländsk Center firade i fjol fyrtioårsjubileum med en brakfest på Hammarbo. Det var frestande att ställa till med något liknande i år men vi beslöt till sist att hålla ett något stillsammare evenemang denna gång. Av flera skäl men huvudsakligen för att läget på Åland är sådant att vi behöver ha denna dag för att analysera och begrunda vad det är som händer i vår självstyrelse. Vi har minst tre utomordentligt allvarliga situationer att hantera.

För det första handlar det om förhållandet gentemot Helsingfors vilket är utmanande på en mängd olika nivåer. Sotereformen riskerar till exempel att stöpa om finansieringen av hela självstyrelsen, i strid med båda anda och mening i den nuvarande självstyrelselagen. Till detta ska även läggas arbetet med nästa som är avslutat och blir offentligt senare i sommar. Därför är det viktigt med en tydlig självstyrelsepolitik. Finland måste i både ord och handling visa att man begriper självstyrelsen. Annars tvingas ålänningarna utreda andra vägar som leder mot framtiden.

För det andra finns ett förslag till ny lagstiftning om landskapsandelarna på remiss. Förslaget stärker de starka och försvagar de svaga vilket går emot den fördelningspolitik som Centern strävar mot. I morgon lämnar vi från partiets sida och som en följd av det styrelsemöte vi hade tidigare in ett svar som i stora drag går ut på att vi tycker fördelningen av inbesparingarna är orättvis mot de minsta, att inbesparingarna på fyra miljoner euro är för stora och att samfundsskatterna i högre grad än föreslaget ska stanna i de kommuner som ser till att skapa förutsättningar för företagande.

För det tredje är vi mitt uppe i en föreslagen tvångssammanslagning av de åländska kommunerna vilket med hundraprocentig säkerhet skapar centralisering och utarmning av de mer perifera områdena på Åland. Kommunerna utgör grunden i det åländska demokratiarbetet. Där skapas trygg barndagvård, jämställda skolor och värdig äldreomsorg. Vill kommunerna själva samarbeta eller gå ihop är vi de första att stödja detta. Så fungerar nämligen närdemokrati, man avgör sin egen framtid.

Den föreslagna kommunreformen utgör på många vis ett angrepp mot den åländska folksjälen och en avdemokratisering av kommunerna. Meddelandet som landskapsregeringen lämnat andas dessutom socialism och en känsla av att kollektivet och centralisering går före individens rättigheter och att hela Åland ska leva. Centerns värdegrund är annorlunda. Vi tror på närdemokrati och delaktighet och medborgarnas förmåga att hantera sin egen vardag. Inom Centern arbetar vi nu för att hitta lösningar som kommunernas egna invånare är beredda att gå med på. Ska man reformera är det viktigt att ha berörda parter med sig.

Ålands självstyrelse är unik liksom våra små kommuner som valt att lösa sina utmaningar på olika vis, ofta med ideella och frivilliga insatser. De har skapat förutsättningar för företag, bostadsområden, skolor, äldreomsorg, dagisar, turism, ungdomslokaler, närbutiker, idrottsframgångar och så vidare. De är inte perfekta, det är inget. Men de är självstyrda och det är viktigt. Vi vill att kommunerna på egen hand får lösa de utmaningar framtiden i alla tider burit med sig. Så fungerar självstyrelse. Landskapsregeringens arbete med tvångssammanslagning går ut på att splittra för att härska vilket är motsatsen till själva idén med självstyrelsen och den åländska själen.

Åländsk Center bildades för att stärka självstyrelsen och det behövs i dag mer än någonsin. Vi tror på ålänningarnas och kommunernas kraft att sköta sina åtaganden och sin vardag. Det sägs i debatten att den aktuella reformen behövs för att spara pengar på administration. Sanningen är att detta i dag utgör mellan fem och tio procent av utgifterna och att inbesparingarna finns inom socialväsendet och skolan samt barn- och äldreomsorgen. Färre enheter gör det knappast billigare men garanterat sämre. Vi tror att det småskaliga i stort sett alltid har mer att lära det storskaliga än tvärtom.

Vad vill då Centern? Det är en fråga vi får rätt ofta av skäl som är rätt självklara. Vi har en kompetens och en insikt som dagens regeringspartier saknar. Vi har de facto byggt, reformerat och inspirerat ålänningarna sedan partiet bildades år 1976. Vi har dessutom kontakter såväl österut som västerut och förmåga att aldrig släppa tanken på självstyrelsen och dess möjligheter.

Inom Centern råder åsiktsfrihet och fri debatt. Det är bra för det skapar spänst och kloka beslut, hela Åland till gagn. Centern tar ansvar och vi jobbar på riktigt med jämställdhet över hela Åland, till exempel i fördelningen av topposter. Det gör väldigt få andra partier som hellre koncentrerar makten till några få personer och därmed centraliserar beslutsfattandet.

Centern har aldrig ifrågasatt behoven av besparingar men vi har ställt oss frågan om det som nu sker inom till exempel sjukvården och landskapsandelarna är rättvist, att spara på de mjuka värdena.

Vi har bett om en jämställdhetsanalys när det gäller inbesparingarna i ÅHS och i kommunerna. Väldigt mycket tyder på att det är kvinnor, barn och åldringar som får betala det högsta priset.

Till sist. Inom lagtingsgruppen och i verkställande utskottet har vi formulerat tio punkter som vi när som helst är villiga att driva igenom tillsammans med andra likasinnade partier…

1. Förverkliga KST. Detta tar bort den värsta pressen på dagens kommuner, särskilt de minsta.

2. Frivilliga kommunsammanslagningar, ingen tvångslagstiftning.

3. Parlamentarisk kommitté som samarbetar med kommunerna för att trygga närdemokrati och service.

4. Realistisk tidtabell för reformerna.

5. Landskapsandelssystem som beaktar småskaligheten i det åländska samhället.

6. Aktivera regionalpolitiken. Underlätta för företagsetableringar i randkommunerna och skärgården.

7. Förverkliga digitaliseringen så snabbt som möjligt.

8. Utveckla servicecentret för hela Åland.

9. Verka för decentralisering av offentliga arbetsplatser.

10. Aktiv inflyttningspolitik för att stärka befolkningsunderlaget på Åland som helhet och i randkommunerna och skärgården speciellt.

Åländsk Center är redo att fortsätta utveckla hela Åland med tydligt ledarskap, erfarenhet, goda internationella och nationella kontakter, ekonomisk besinning samt övertygelsen att alla ska vara med. En reform av det kommunala systemet måste ske tillsammans med berörda, inte i strid med dem. Samhällsbygge handlar inte bara om öppna mål och att vinna eller förlora. Ålands självstyrelse är viktigare än så och Centern är framöver, liksom historiskt, redo att ta det ansvaret tillsammans med partier som söker samförstånd och gemensamma lösningar i hanteringen av självstyrelsen på alla dess plan.

Jenny Schuhmeister och Knut Mattsson höll ordning och reda på mötet.

Några av stämmodeltagarna som bidrog med reflektioner och idéer.

Det råder gott humör när samhällsbyggare samlas.

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...