tisdag 31 januari 2017

Dags för ett nytt bolag

I kväll ska VA-verkets bolagisering på nytt upp i stadsfullmäktige. Jag har drivit frågan sedan dag ett och förespråkar en bolagisering vilket skapar arbetsglädje bland personalen, transparens gentemot ägare och kunder samt förutsättningar för långsiktigt god ekonomi. Alla sådana delar som det inom ramen för Mariehamns stad varit lite si och så med.
Hoppas verkligen det går vägen. Staden förtjänar ett fint VA-bolag, i tidigare inlägg har jag sagt ungefär följande. I dessa inlägg finns argument så det både räcker och blir över för en bolagisering, tycker jag och Centern i Mariehamn.
I stadshuset i Mariehamn ska en bolagisering av VA-verket diskuteras i kväll tisdag. Debatten kan man följa i direktsändning på den här länken.

måndag 30 januari 2017

Bra gjort av Viking Line!

Det gör mig alldeles genuint glad att Viking Line bestämt sig för att skänka 150.000 euro till arbetet med att göra Pommern till en besöksupplevelse utöver det vanliga. I arbetet med att skapa saker tillsammans behövs såväl entusiasm, kunskap som pengar och just nu tycks allt det finnas inom ramen för Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum.
Pommern i Mariehamn.

söndag 29 januari 2017

Herregud vad gnälligt

Har nog många gånger trott att botten är nådd när det gäller hur mycket Ålandstidningens ledarsida orkar gnälla. Men då blir det ännu värre... Fast frågan är nog om redaktör Lampi, mest känd för att sky folk och samtal, den här gången satt nytt rekord genom de förvirrade bokstäver som utgör söndagens stick. Han orkar alltså klaga på att en gaturenovering kanske inte går bra. Lägre än så går det knappast att komma. #kämpaålandstidningen 
 
När ledarsidan ryter till klagar man på en gatureparation. Det är nog ett väldigt gott betyg på samhället som helhet!

lördag 28 januari 2017

99 år sedan kungabesöket

Den 28 januari år 1918 överlämnades en petition till självaste Gustav V, Sveriges kung, med det uttryckliga önskemålet att Åland skulle få ingå i det svenska riket. Så blev det sist och slutligen inte och mer om den historien kan man fördjupa sig i på den här länken.
Om det var bra eller dåligt det som då hände bråkar folk fortfarande om. Själv är jag övertygad om att det som sker (nästan) alltid är det bästa. I varje fall är det enklare att förhålla sig till verkligheten om man arbetar utifrån hur det är.
Ha en fin helg, själv ska jag tillbringa delar av den tillsammans med tappra kämpar i Ålands sjöräddningssällskap.
 
Gustav V eller "V-Gurra" tillsammans med statsministern Hjalmar Branting, även han inkopplad på Ålandsfrågan för snart etthundra år sedan.

fredag 27 januari 2017

I dag minns vi Förintelsen

Den 27 januari år 1945 befriades förintelselägret Auschwitz och omfattningen av den vansinniga judeutrotningen började stå klar för envar. Det har gott några år sedan dess men det är fortfarande otroligt viktigt att ständigt hålla i minnet hur galna kloka människor kan bli. Det som just nu sker i Trumpland saknar till exempel motstycke.

Här är några ord från ett tidigare besök i Berlin där Förintelsen fortfarande är ständigt närvarande.

Från befrielsen finns några väldigt starka bilder vilka jag visat tidigare.

Ta hand om varandra och säg till när tokerierna blir alltför galna.
Så här såg helvetet ut på den tid det fanns på jorden.

torsdag 26 januari 2017

Här är vårt Brysselgäng

Bryssel är platsen där väldigt mycket av vår vardag formas. Där avgörs och skapas vårjaktens framtid, morgondagens infrastrukturella lösningar, banksystem och mycket mer. Därför är det av stor vikt att som åländsk politiker hålla relationerna i skick med de som bevakar våra intressen där borta. ”Vår” Europaparlamentariker heter Nils Torvalds och har på ett flitigt och målmedvetet sätt tagit sig an de åländska frågorna. Till sin hjälp har han bland andra Anton Nilsson och praktikanten Nicolette Lindgren som för övrigt snart återvänder till Åland.

I samband med BSPC-mötet passade jag på att säga hej till denna intensiva, glada och oerhört kunniga grupp yngre och lite mindre yngre samhällsarbetare. Det är en stor fröjd att lyssna till och prata med folk som har huvudet på skaft och inte tar sig själva på alldeles för stort allvar. När man jobbar med svåra frågor är det antagligen ännu viktigare att ha nära till ett rejält gapflabb och det har man lyckats med i Team Torvalds.
Här är Team Torvalds. Från vänster Beata Björkvall, Nils Torvalds, Anton Nilsson, Katarina Dahlman, Mira Eklund och Nicolette Lindgren.
Det stora torget utanför EU-parlamentet är just nu prytt av europeisk filmhistoria.



onsdag 25 januari 2017

Hälsningar från Bryssel

Hemma igen och det är såklart alltid bäst. I Bryssel pratade vi emellertid också viktiga frågor såsom dödsstraffet i Vitryssland och vikten av toppmöten. Så här lyder pressmeddelandet som skickades ut. Skulle bli glad om detta behandlades med lika stor iver av våra medier som tramset kring Stephan Toivonen, fast har inga större förhoppningar dessvärre. Folk som mest ägnar sig åt att leta fel har inte riktigt så lätt att leta rätt; typ.

Pressmeddelandet:


Lagtingsledamöterna Jörgen Pettersson ooh Sara Kemetter deltog under måndagen och tisdagen i BSPC- möten i Bryssel.
Mötet i BSPC standing committee där Jörgen Pettersson är viceordförande, inleddes med att ambassadör Gudmundur ARNI Stefansson gav en rapport om arbetet i ÖSterjöländernas regeringssamarbete CBSS. CBSS är liksom BSPC en plattform för diskussion grannar emellan och nu under det isländska ordförandeskapet är temat ”A free and demokratic Europe”. Till de frågor som behandlas hör bland annat migration, terrorism, jämställdhet.

Under mötet i Standing committee fortsatte behandlingen av Vitrysslands ansökan om observatörsstatus. Inställningen från BSPC:S sida är att det är mycket angeläget med en fortsatt dialog med Vitryssland och med exempelvis inbjudningar till de årliga konferenserna men att en permanent observatörsstatus inte blir aktuell så länge dödsstraff verkställs i Vitryssland.
BSPC standing committee fick under mötet även rapporter från EU-kommissionen och Helcom.

Uppföljningen av resolutionen från den föregående konferensen stod också på agendan liksom en första inledande diskussion om resolutionen från årets konferens som hålls i Hamburg i augusti. Efter det att konferensen i Hamburg avslutats övertas ordförandeskapet av Åland genom lagtingsledamoten Jörgen Pettersson.

”BSPC är en viktig utrikespolitisk plattform för Åland eftersom vi deltar på lika villkor som länderna”, säger Jörgen Pettersson. ”Jag ser fram emot ordförandeskapet och hoppas kunna bidra till att BSPC blir en än mer betydelsefull aktör i vårt närområde. ”
Lagtingsledamoten Sara Kemetter deltog även i mötet i BSPC-arbetsgrupp för hållbar turism där gruppen tog del av rapporter från FN:s världsorganisation för turism vars tema i år är hållbar turism, från Centret för hållbar turism och transport NHTV och från EU-kommissionens generaldirektorat för maritima frågor och fiskeri. Arbetsgruppen som håller möte på Åland i slutet av maj förde också en inledande diskussion om gruppens bidrag till den årliga konferensens slutresolution.

”Turismen är en snabbt växande industri och den kommer att öka ytterligare med den växande medelklassen i Kina. Det här ger stora möjligheter men det gäller också att hantera den på ett hållbart sätt. Framför allt flygtransporterna är den stora utmaningen”, säger Sara Kemetter som slår ett slag för ”Den närproducerade turismen”. Precis som vi lärt oss uppskatta närproducerad mat borde vi inse fördelarna med att som turister upptäcka våra närområden, säger hon.
Sara Kemetter, undertecknad och Susanne Eriksson på plats i Bryssel.

tisdag 24 januari 2017

Tar Åland efter USA?

Sitter i Bryssel och ska snart gå till Europaparlamentet för att prata vårjakt, parlamentsplatser och mycket mer. Utanför faller lite överraskande några vilsna snöflingor.

Har skummat nyheterna hemifrån och ser att finansministeriet kommit med ett förslag på hur Sotereformens effekter ska neutraliseras på Åland. Dokumentet som rubriceras ”Ibruktagandet av Ålands landskapsavdrag i samband med vård- och landskapsreformen” skrevs i fredags och levererades till Ålands landskapsregering i går. Jag har läst det och hittar rätt många lösa trådar och oklara tankar. Vad blir effekterna när en linjär kommunal skatt möter en progressiv statsskatt? Hur ska man nå en överenskommelse om klumpsumman? Varför har LR inte deltagit i grundarbetet? Blir det faktiskt rättvist mellan låg-, mellan- och höginkomsttagare? Det finns helt säkert många andra oklarheter som jag missat och som måste analyseras noga.

Trots detta går lantrådet Katrin Sjögren ut och hyllar finansministeriet och kallar förslaget för en ”seger för självstyrelsen”. Detta är synnerligen underligt och har uppenbarligen skett utan analys av effekterna och tydligen utan diskussion i landskapsregeringen.

Detta är ytterligare ett exempel på Trumpifieringen av vår värld. Man skjuter från höften och bortser från analysen. Alternativa fakta räcker gott.

Jag tycker självstyrelsen är värd mer eftertanke och utvärderingar än ytliga Facebookuppdateringar och snabba gillanden.

För övrigt är #SeanSpicerSays just nu det roligaste som finns trots att det bär rätt många likheter med det som just nu tycks hända i Mariehamn.

Ålands lantråd Katrin Sjögren?
Donald Trumps pressekreterare Sean Spicer?

måndag 23 januari 2017

Mot Bryssel för Åland

Godmorgon Arlanda, det är dags att ta sig an en ny dag. Drygt två timmar bort väntar Bryssel och en dag i Östersjöns tjänst. Det är BSPCs Standing Committee som varje pr möts i just Bryssel för att dra upp linjerna för årets arbete. I fjol var det spännande och allt tyder på att det blir det även i år. Ha en fin arbetsvecka alla!
 
Mot Bryssel bär det nu. 

söndag 22 januari 2017

Trumps värld är bedrövlig

Det har gått två dagar sedan Donald Trump svors in som USAs fyrtiofemte president. Hans första tal var i alla avseenden eländigt, isolationistiskt och alltför simpelt för att anstå en ledare eller statsman. Det var en uppvisning i elände och i vart fall jag tänkte nånstans att det var bra för det borde inte kunna bli värre... Dagen efter åkte Trump till CIA, världens mäktigaste spionorganisation, och gav i från sig ett ännu bedrövligare tal stående framför en vägg av de hjältar som som dött i tjänst för att sådana som Trump ska kunna väljas till världens mäktigaste människa. Ironin i det.

På två dagar lyckades alltså denne halvfigur (som jag allt mer hoppas aldrig satt sin fot i vårt fina landskap) hålla två tal av vilka inget fått godkänt i någon av de grundskolor som fostrar åländska ungdomar.

Frågan man nu måste ställa sig är vad vi kan göra. USA leds av en fullblodsnarcissist som är kapabel till allt utom sunt förnuft och sammanhängande tankemönster. Trump är inte förmögen att uttrycka fullständiga meningar och han pratar om sig själv i tredje person. Det kan alltså inte bli eländigare och det har USAs kvinnor insett och det måste vi alla inse. Lyckas vi föra in den goda smaken i samtalet på nytt kan vi alla sluta som vinnare. 

Vi måste alla delta i kampen mot trumpifieringen; den ideologi som hissar det banala och dissar den goda smaken och det intellektuella umgänget. Det gör vi genom att ställa upp där vi behövs. Genom att rycka in istället för att sitta hemma och klaga. Vi kan inte göra något åt det som varit men vi kan förändra allt som kommer. Vi borde ägna mer kraft åt att söka rätt istället för fel och berömma istället för att kritisera. Trump och hans gelikar är dessvärre resultatet av förenkling och minsta motståndets lag. Brexit är ett annat symptom på samma dilemma som uppstår då samtalet människor emellan upphör. 

Det har nog blivit dags för oss alla att kavla upp våra ärmar och göra det dagsverke vi anförtrotts av våra förfäder och våra barn. Lyckas vi inte med det blir vi alla som Trump en dag och det vore det sista denna värld behöver. 
 
En knuten näve illustrerar antagligen mycket väl den man som numera huserar i Vita huset.
 
Här håller Donald Trump ett tal till CIA utan början eller slut eller huvud eller fötter. Det var ett sammelsurium värdigt kön utanför Dixiegrillen på den tid det begav sig. Hela eländet finns att beskåda här på CNN. Hela eländet finns att beskåda här på CNN. 

lördag 21 januari 2017

Yrkeselever på hugget

Noterar nöjt att de åländska skolorna är på hugget just nu, särskilt eleverna från Ålands Gymnasium som med batterier av frågor vetgirigt håller oss som jobbar med politik och mycket annat på tårna.

Häromdagen fick jag besök av tre elever från andra årskursen vid samhälleliga- och sociala linjen (Ålands yrkesgymnasium); Jonathan Andersson (Finström), Rafaela Sjöström (Mariehamn) och Felicia Lund (Lemland). Skälet var ett kreativt grepp inom samhällslära, att bekanta sig med en annan del av verkligheten.

Vi pratade till exempel om hur vi bättre ska kunna ta hand om människor, äldre och yngre, som drabbats av psykisk ohälsa, vad vi kanske behöver dra in på framöver och mycket mer. Jag svarade att det vi sist ska spara på är människor; alltså utbildning och sjukvård. Före det kan vi göra stora inbesparingar på viss infrastruktur och sådant som är bra att ha men inte alltid nödvändigt.

När det gäller psykiskt ohälsa tror jag vi redan från dagis och skola borde bli bättre på att säga åt våra unga att de duger. Alla duger. Jag ogillar djupt den glansbild som media och andra sprider och som går ut på att alla måste passa in i det stora hela. Det måste man inte. Man ska få vara ”good enough” och välja sitt eget liv utan att andra ska lägga sig i. Folk med självförtroende mår bättre och det finns inga som helst sakliga skäl att tro att någon är "bättre" eller "sämre" än andra. Inför framtiden är vi alla lika frågande. 

Som vanligt infann sig en känsla av trygghet efter vårt möte. Åland är i goda händer när de som är unga i dag tar över. Tack för ett upplyftande samtal Jonathan, Rafaela och Felicia. Jag känner mig säker i förvissningen att ni kommer att växa upp till folk som liksom alla andra gör skillnad på olika sätt och se till att jag och andra har det bra när vi blir äldre! Kämpa på.

Det var inte enda elevträffen denna vecka. I går berättade jag om en annan!
Från vänster mina gäster Jonathan Andersson, Felicia Lund och Rafaela Sjöström. Bilden är från lagtingsbiblioteket på Strandgatan. 


fredag 20 januari 2017

Möte med framtiden

Då ungdomar nuförtiden ter sig allt morgonpiggare träffade jag tidigt i går morse Amanda Påvals från Vårdö och Unni Finnerman från Mariehamn. De går i Ålands gymnasium och tar såväl student- som yrkesexamen; båda två. Just nu är det ett projektarbete i samhällskunskapen som gör att våra vägar möts. De vill veta var Centern står i allmän politisk mening, vårt sett att se på invandring, kommunstruktur och mycket mer. Det blev som vanligt ett inspirerande samtal med trixiga och orädda frågor om vår vardag i dag och framöver.

Amanda Påvals pluggar till sociokant vid sidan av lyceet och planerar för en framtid i Stockholm där han vill läsa till socionom. I framtiden vill hon gärna arbeta med barn och ungdomar med missbruksproblem. Om hon tror hon återvänt till Åland om tjugo år?
”Antagligen. Men först ska jag läsa in en examen.”

Unni Finnerman blir student och kock nästa vår. Som ”stor” tror hon dock att kock kanske inte är yrket hon ska ägna sig till.
”Men alla måste ju kunna laga mat så därför valde jag den här linjen. Efter examen vill jag flytta till Stockholm och läsa till arkitekt eller industridesign!”

Det hjälps inte men dessa möten med elever från våra åländska skolor är alltid upplyftande. Framtiden är som den i stort sett alltid varit i synnerligen goda händer.

Lycka till i fortsättningen Amanda och Unni och tack för en bra början på morgonen!

Jag blir inte förvånad om någon eller båda av gårdagens besökare en dag håller låda i lagtingets talarstol. Nu vet de i varje fall hur det går till! Till vänster Unni Finnerman och Amanda Påvals.

torsdag 19 januari 2017

Bra förslag från Vanhanen

Det finns inga problem som inte samtidigt innehåller möjligheter. Brexit är ett bra exempel där Storbritanniens beslut att lämna EU kan öppna dörren för Åland. Det är synnerligen positivt att presidentkandidat Matti Vanhanen (C) nu lyfter frågan nationellt och föreslår att Åland kan få en egen europaparlamentariker som en följd av de ”interna samarbetsförhandlingar” som EU tvingas genomgå efter Brexit.

Det är inte fullt lika positivt att han ganska kallsinnigt avfärdar nationella lösningar på problemet utan ställer sin förhoppning till EU som nu får 73 parlamentsplatser att fundera över. Jag kommer självklart att använda alla kontakter som finns för att även få Aldepartiet att stå på Ålands (och andra självstyrande områdens) sida i processen.

Från Åländsk Centers sida har vi enträget förklarat den åländska självstyrelsen på alla olika nivåer i Finland. Vi är därför glada över att Matti Vanhanen insett behovet av att lyfta självstyrelsen såväl i Finland som i Europa. När det gäller att stärka hela Åland gäller det att informera och åter informera och vara försedd med många och olika argument.

Jag har genom åren lyft behovet av en åländsk EU-plats i olika repriser.

Hela Matti Vanhanens inlägg kan man läsa på hans blogg; tyvärr bara på finska, fast testa Google Translate.
Som en av de första och tyngsta finländska politikerna lyfter Matti Vanhanen Ålands möjligheter att få tag i en åtråvärd plats i EU-parlamentet som en följd av Brexit. Bra Matti!

onsdag 18 januari 2017

Förtroendet tog slut till sist

I dag har jag i egenskap av ordförande i den åländska BSPC-delegationen meddelat ledamoten Stephan Toivonen att han förlorat mitt och de övriga medlemmarnas förtroende. Konsekvensen blir att vi rekommenderar för självstyrelsepolitiska nämnden att Toivonen befrias från uppdraget. Toivonen inser själv det ohållbara i situationen och ber samtidigt om time-out från sitt uppdrag för resten av mandatperioden.

Skälen är många och egentligen inte överraskande. Stephan Toivonen har byggt sin politiska karriär på provokationer och en människosyn som till alla delar inte hör hemma på möblerade områden. Detta visste vi från början och därför var jag tveksam när lagtinget utsåg honom till delegationsmedlem. Ändå har såklart alla människor rätt att visa vad man går för.

I samband med fjolårets BSPC-möte i Riga då Åland utsågs till värd för den stora Östersjökonferensen år 2018 hamnade Toivonen i gräl och valde att lufta sina åsikter på andra platser än från talarstolen dit han till skillnad från alla övriga ålänningar aldrig gick. Jag hade kunnat leva med det och ville uppriktigt ge Stephan Toivonen chansen till bättring. Jag har också tvekat att ta någon mer debatt med Toivonen då sådana tenderar att bara odla mer mat till trollen.

Men nu får det vara nog. Under senhösten och vintern har det inte blivit bättre utan värre. Påhoppen och oresonligheterna har i det närmaste avlöst varandra. Jag kan därför inte stillatigande se på när en man med provokationer som bränsle representerar Åland på den enda utrikespolitiska plattformen vi har. Politiska debatter är fine, tendentiösa tolkningar av grumlig statistik är något helt annat.

Jag kan heller inte stå ut med att se hur Toivonen feltolkar och till och med uttrycker hot mot sina lagtingskolleger. Mitt tålamod har nått vägs ände efter en kombination av uppträdande, uttalanden, påhopp och rena trakasserier. BSPC-delegationen är ingen lekplats, vi har ett mycket utmanande år framför oss och behöver ägna kraft åt framtidsfrågor och relationsbyggande för att lyckas ordna vår stora konferens. I det jobbet har vi tyvärr inte plats för osminkad populism.

Politik ska inte vara slätstruket men det måste, enligt min mening, ändå hållas på en anständig nivå och vara värdigt och sakligt. Dit har dessvärre Stephan Toivonen inte nått när det gäller arbetet för hela Åland och umgänget med sina delegationskolleger.


Den här bilden från morgonens presskonferens lånade jag av Ålands radio och Ulf Weman som rapporterar om det hela här. Från vänster Ingrid Johansson, undertecknad, Annette Holmberg-Jansson och Sara Kemetter som utgör den resterande BSPC-delegationen.


tisdag 17 januari 2017

Och så gick ett år igen

Jag blir femtiotvå år precis i dag och har firat med ett seminarium om kommunal lagstiftning vilket är precis så mycket rock’n’roll som det låter. Fast i fjol var det inte mycket bättre heller...

Har i övrigt ägnat dagen i kontoret och staplat bokstäver i förhoppningsvis ordnade rader. Det låter kanske lite trist men är i sin enkelhet mycket välgörande.

Alla födelsedagar har dessutom inte varit lika stillsamma. Absolut inte den för två år sedan.

Till alla som på olika vis hört av sig vill jag säga TACK. Det är inspirerande och underbart att ha vänner som ni och jag är tacksam över Facebook, Twitter, LinkedIn och allt vad det heter som utgör kanaler till vänner över hela världen. Tack och ha en fortsatt bra vecka.
Tack till alla därute!

måndag 16 januari 2017

Krigsbarnen kom till Sverige

Det var denna dag, fast år 1940, som de första finländska krigsbarnen anlände till tryggheten i Sverige. Finland var under press från Sovjetunionen som med vapenmakt ville inlemma den unga republiken i det väldiga kommunistriket.

Tack och lov klarade Finland krisen men man gjorde det inte utan hjälp. Sverige kom till undsättning i form av såväl stridskraft till fronten som säkerhet för barnen. ”Finlands sak är vår”, löd parollen som gav prov på osjälviskhet och generositet.

Det har Sverige gjort många gånger genom historien medan Finland ofta varit mer styvnackat. Det ter sig en dag som denna mycket underligt. För varför ska egentligen Finland inte göra likadant i dag mot krigets offer som Sverige gjorde år 1940 och framåt?

• Här finns en bakgrund till hela kriget.
• Allan räddade landet.
• Freden som sent omsider kom.
Så här kunde det se ut när de finländska krigsbarnen anlände till säkerheten i Sverige på 1940-talet. Varje barn märktes med en tydlig adresslapp.

söndag 15 januari 2017

Granyra i Mariehamn

Äntligen kan det sägas; julen är över och förbi! Liksom med allt sött här i livet måste även denna alla högtiders moder få ett slut. Om detta kan jag tala, ty jag var med bland de tjugotal tappra granhämtare som gav av vår egen tid för att rensa hela Mariehamn och delar av Jomala från utslängda granar. Det är tillsammanskap när det är som allra bäst. Och nu tar vi sikte mot midsommar!

Gäddfiskare, politiker, lärare, daytraders, socialarbetare, bönder och alldeles vanligt folk slöt upp för att göra skillnad. Och som de gjorde det. Flera tusentals uttjänta granar blir nu till lika dela flis och värme samt skydd för lekande fisk. Det är bärkraft och hållbarhet i vardagen. Skillnaden mellan storvulna planer och riktig förändring är att man i det senare fallet måste kavla upp sina ärmar, delta och jobba hårt. Det gör vi.

Till alla som kom med och generöst gav av sig själva; ett stort tack!

Note to self. Som 50+ är snabba ruscher med granar i vardera hand inte att rekommendera. I alla fall inte när det är halt. Gjorde en dubbel mollbergare med halv skruv inför förtjusta hindersbölebor. Noterar också att årets granskörd var rekordstor och att välståndet i staden stiger. Det är väldigt många importerade danska lyxgranar i fångsten. Ryktena om de dåliga tiderna tycks överdrivna. 


Här kan man för övrigt läsa mer om tidigare granrace  Ja, det var barra det. Ha en skön söndag och bra vecka!

PS Då få av oss är perfekta kan det hända att någon gran blev efter. Ring eller messa till 04573135640 så försvinner den snabbare än du hinner säga snart är julen här igen!
 
Annika Hambrudd, Edgar Kalm och Carina Eriksson lossar granar som ska bli till flis och värme för stadsborna. Så skapar man kretslopp på riktigt, fjärran från pratet på konferenser.

 
Nya Åland kom och hälsade på när vi inledde granyran, tack för det!

Så här såg det ut med ljud och bild!


lördag 14 januari 2017

Havsvidden hyllas på resesajt

Efter Nya Zeeland och Kanada kommer Finland och Åland på en hedrande tredjeplats på listan över världens just nu sjutton hetaste resmål. Tidskriften Bazaar hyllar dessutom Havsvidden i Geta och rekommenderar sina läsare ett besök.

Havsvidden är fyllt av ”utomhusaktiviteter både på land och till sjöss, här finns otrolig vrakdykning och ett oförglömligt vildmarksliv”, skriver Bazaar.

Detta förvånar mig inte, Åland har platser som inte finns på andra ställen i världen. 

Här kan man läsa hela listan över världens sjutton mest attraktiva resmål.

Havsvidden har även hyllats i denna blogg vid upprepade tillfällen:

Som när anläggningen kom med i White Guide.
Och när den stora häxfilmen spelades in.
Här kan alla stora möten hållas.
I samband Degersand hyllades även Havsvidden

Havsvidden hör till världens coolaste resmål just nu, enligt Bazaar.

fredag 13 januari 2017

Hejdå, julen, ses snart igen

I dag är dagen då julen även i officiell mening tar slut. Tjugondag Knut är i dag och nu går vi mot ljusare tider och ser framtiden an. Ha en fin fredag och en trevlig helg!

Bor du i Mariehamn behöver du inte heller fundera över den utslängda julgranen. Det är bara att sätta ut den så kommer Åländsk center och hämtar. Vi inte bara snackar, vi jobbar också!

I dag ska granen kastat ut! I morgon hämtar vi den åt dig, om du bor på Solberget eller i Mariehamn.

torsdag 12 januari 2017

Gustav Vasa blev vår kung

Denna dag fast år 1528 kröntes Gustav Vasa till kung över Sverige som på den tiden inkluderade bland annat Åland och Finland. Nu är detta kanske inget vi måste slå kullerbyttor av lycka över men faktum är att den gode kungen gjorde rätt mycket som vi fortfarande i dag har glädje av på Åland.

Gustav Vasa.

onsdag 11 januari 2017

Hallå där LR, dags att vakna!

Alltså, jag trodde ett tag att jag överdrev lite i måndags när jag på ett artigt och försiktigt vis undrade över bristen av ärenden i Ålands lagting. Oj, så fel jag hade; läget är mycket värre. Det händer inte ett endaste dugg i vår landskapsregering.

I dag drar man in trettio ledamöter till parlamentet i Mariehamn för att hantera ETT riktigt ärende och fyra formaliteter. Ärendet är Harry Janssons fråga om vindkraften, annars hade listan varit noll vilket är pinsamt, nonchalant och så långt från flit som det överhuvudtaget går att komma. Nya tag? Tjena.

Skämmes ministrar, ni gör hela självstyrelsen en björntjänst och presterar ytterligare ett bevis på att ni gör nåt helt annat än det som är viktigt. Kanske dags att vakna? Och i varje fall att hylla Harry vars insatser i åtminstone någon mån räddar dagen.


Den här bilden togs från landskapsregeringens plenum i måndags och föreställer xcxcfrsrsaacghhrsaaxxhhvxd... sorry nåt vaj på ledningen.

tisdag 10 januari 2017

Jepp, vi tar hand om granen!

Jodå, vi gör det igen. Åländsk Center ställer upp när andra drar in! För att det inte ska bli kaos när Mariehamns stads alla julgranar ska bort efter fredagens Tjugondag Knut gör vi som förr och skramlar folk för att hjälpa till. Det är att vara tillsammans på riktigt. Ställ ut era granar, borta från återvändsgränder, och vänta till lördag eftermiddag då vi anländer med starka krafter och stora släp.

Så här gick det till exempel till i fjol!

Ses.

 
Tack till Nya Åland och Ålandstidningen och Ålands radio som hjälper oss berätta för mariehamnarna och solbergarna att vi kommer och hämtar deras utkastade julgranar alldeles gratis på lördag!


måndag 9 januari 2017

Krig och fred och samtal

Fastnade denna morgon i en debattartikel i Dagens Industri av tidigare svenska stats- och utrikesministern Carl Bildt som tycker Europa borde rusta upp militärt och säkerhetsmässigt. Texten sätter fingret på den allt större oro som präglar hela nutiden och det europeiska samarbetet. Brexit och Trump och så vidare. Folk utgår hellre från dåligt än bra vilket är en direkt effekt av att makten flyttats från medborgarna till institutionerna.

Ju mindre man upplever att man kan bestämma, desto större blir missnöjet. Av det skälet är vi på Åland missnöjda med hur Finland behandlar självstyrelsen och därför är till exempel de åländska kommunerna missnöjda med hur landskapsregeringen behandlar dem. Lagar blir rundningsmärken istället för samhällsgrund.

Jaja, karavanen rullar vidare och det finns också skäl att minnas när jag kallade den brittiska amiralen för general, big mistake där borta.

 
Det är inte mer utan mindre av detta världen behöver. #islandsofpeace

söndag 8 januari 2017

Nu börjar jobbet igen

Visst, det låter som ett skämt, de allra flesta har inte haft lika mycket ledigt som vi som för ögonblicket råkar sitta i Åland lagting. Ändå är det ett faktum. Landskapsregeringen har försett oss med historiskt lite material att jobba med och det gör att till exempel arbetet i parlamentet är i stort sett obefintligt. Jaja, något måste väl snart börja hända och då står vi redo!

Ha fina oxveckor och kämpa på, för hela Ålands bästa!

Dags att börja jobba!

lördag 7 januari 2017

Farväl Alfons, tack för råden

Det är något med den sjunde januari. På det stora hela och världsomspännande bilden handlar det om den kastade tärningen som ställde till det för våra antika romare. Men det är historia.
Jag minns också den sjunde januari i fjol då vi tog ett sista farväl av vännen Bo Frykenstam på Gotland. Då hade också, liksom i dag, snön i samma veva fallit.
I dag var det dags att säga hej då till vännen och partikamraten Alfons Henriksson i Geta som dog alldeles för tidigt i en ålder av sjuttiofyra år. Rätt självklart är döden i hög utsträckning en del av livet men den känns ändå alltid fel och har under det senaste året varit extra påtaglig. Bosse i början av fjolåret, sedan Susanna och till sist Claes. Fantastiska människor vars frånfällen gjort Åland tystare och lite tråkigare. 
Alfons Henriksson lärde jag känna i det politiska som en noggrann, plikttrogen och social hedersman. Han kände för de svagaste och jobbade för alla. Alfons påminde ständigt om hela Åland och vikten av att alla får plats och det är precis det som präglar Centernrörelsen. Vi jobbar för att både de stora och de små ska bli större. Så vinner alla.
Alfons Henriksson var i grunden och på riktigt snäll och välkomnande och gjorde allt för att jag skulle känna mig välkommen till den nya gemenskap som politiken innebar. För det är jag honom alltid tacksam.
Vila i frid och tack för all input, de goda råden, de underfundiga skämten och den övergripande klokskapen.
 
Alfons Henriksson var fruktodlaren som såg till hela Åland, bilden är lånad från Nya Åland.

fredag 6 januari 2017

Till minnet av Oxenstierna

Den sjätte januari år 1612 tillträdde Axel Oxenstierna tjänsten som rikskansler över Sverige, utnämnd av Gustaf II Adolf. Oxenstierna var då endast tjugonio år gammal och skulle komma att styra Sverige i hela fyrtiotvå år! Han betraktas ganska allmänt som grundare av hela den svenska statsapparaten och hade förutom ordning i skallen även en snabb tunga. Bland annat lär han vid ett tillfälle ha yppat till sin son inför en särskilt besvärlig förhandling:

”An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur? (Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?)”
Eller det mer prosaiska strax efter tillträdet som kansler:

”Alla våra grannar är våra fiender.”
Vill man läsa mer om Axel Oxenstierna finns det massor av litteratur men enklast är som vanligt Wikipedia!


Så här beskrev målaren Jacob Heinrich Elbfas den svenske rikskanslern.

torsdag 5 januari 2017

Ha en skön trettondagsafton

I dag är det dags för den sista helgen innan oxveckorna tar vid på allvar, då som arbetet ska göras med ännu större omsorg än under årets sista dagar. Det börjar med kvällen som kallas trettondagsafton som firats ända sedan de tre vise männen kom  till Betlehem för att ge Jesus sina gåvor. Om man vill tro det eller inte är ointressant, fest är ändå fest!

Trettondagsafton har jag uppmärksammat även tidigare år:
 Spaniens förre kung firade också in födelsedag den 5 januari. Det fick mig att minnas El Rey, en fantastisk liten ö på Menorca.
 År 2013 hände det grejer, misshandelsdomar etc.
 Spanska julklappar och en galen älg är kanske ingen självklar kombo men inte desto mindre spelbar!
 Om själva trettondagen.

Ha en skön helg och ha ärmarna färdigt uppkavlade på måndag när det är skarpt läge; igen.
Så här kunde det gå till på Trettondagsafton på 1840-talet om man får tro historikerna och konstnärerna. Originaltiteln är ”Mervyn Clitheroes Twelfth Night Party”.

onsdag 4 januari 2017

Lite skakigt för Viking

Veckan som gått har handlat om passagerarsiffror från de stora spelarna på Östersjön; Viking Line och Tallink Group. Den första höll en hygglig nivå medan den andra noterade nytt rekord. Vad som egentligen ligger bakom allt är svårt att säga.

Tallink i dag.
Viking XPRS är ett av de fartyg som tjänar pengar i dag...
...liksom Rosella där det goda humöret bär långt,


tisdag 3 januari 2017

99 år sedan erkännande

Så börjar vardagen sakteliga återgå till vanliga former. Fast inte riktigt. Hela år 2017 utgör ett så kallat märkesår för republiken Finland som fyller etthundra år den 6 december. Det betyder att många andra datum också blir av ett annat intresse. Som till exempel i dag fast för nittionio år sedan då Ryssland och Sverige som första stater erkändes Finlands självständighet. Här kan man på utrikesministeriets hemsida läsa mer om detta.

I dag kan de te sig som en rätt självklar sak men givet förutsättningarna och krig och elände krävdes det säkert både ett och annat övervägande innan självständigheten blev verklighet. Mot den bakgrunden tycker man Finland även i dag skulle betrakta självstyrelsen med något mer ödmjukhet. Om detta har jag påmint några gånger:
I ett öppet brev till president Niinistö då han tillträdde.
I några tankar kring åländskhet.
I går om framtida utmaningar.

I dag för nittionio år sedan bestämde sig Sverige och Ryssland för att erkänna den självständiga finländska staten.

måndag 2 januari 2017

Några ord inför det nya året

Samhällsbygge är att delta. Att jobba, plugga, hjälpa till, ordna, styra och ställa och hitta på. Det är också att säga sin mening och dra upp linjer. I egenskap av ordförande för Åländsk Center gjorde jag i ordning ett nyårstal i går som finns att läsa nertill. Det kan ses här, på partiets Facebooksida. Ha en god fortsättning och ett gott nytt år 2017!
Åland står inför historiskt nytt år 
God fortsättning alla ålänningar. Vi skriver 2017 och har många utmaningar att hantera för självstyrelsen och den gemensamma åländska framtiden. Under fjolåret gick landskapet Ålands och republiken Finlands intressen åt olika håll på ett sätt som vi inte upplevt på många decennier. Det handlade till exempel om vindkraftsstödet, klumpsumman, fiskekvoter, jordbrukets framtid och svenska språkets ställning. Inget fick den lösning som det autonoma Åland hade önskat. Från Åländsk Centers sida noterar vi att den finländska förståelsen och förtroendet för den åländska självstyrelsen är svagare än någonsin vilket utgör en historisk utmaning.

Detta riskerar dessutom tillta under år 2017 då reformer som ska förändra Finland riskerar spilla över på Åland och devalvera vår självstyrelse; i stark kontrast mot grundlagens och självstyrelselagens anda och mening. Därför är det viktigt med en tydlig självstyrelsepolitik vilket låter tråkigt men handlar om hur vi ska forma vår gemensamma framtid. Finland måste i både ord och handling visa att man begriper självstyrelsen. Annars tvingas ålänningarna utreda andra vägar som leder mot framtiden. Åland är ett historiskt lyckat exempel på nationsbygge vilket gör det internationella trycket på Finland stort.

För Centern är självstyrelse något som fungerar och gör skillnad. Ju närmare människan besluten fattas, desto bätte blir resultatet. Folk som är med och utövar inflytande tar ett större och tydligare ansvar för sin egen och andras vardag. Detta är Åland ett fantastiskt exempel på; ända sedan år 1922 har vi bevisat att litet kan vara starkt.

Att Åland i dag är ett mönstersamhälle med framgångsrika företag, rikt kulturliv, starka idrottsföreningar och en lycklig befolkning är resultatet av en långt utvecklad självstyrelse. Åland ligger i världstopp när det gäller demokrati och det kan aldrig vara fel. När makten fjärmar sig från verkligheten uppstår misstro och osäkerhet. Därför ställer sig Centern frågande till landskapsregeringens planer på att köra över landsbygd och skärgård och med hjälp av tvingande lagstiftning, precis som i Finland, forcera fram kommunsammanslagningar och en centralisering av grundskolan samt barn- och äldreomsorgen.

Kommunerna utgör grunden i det åländska demokratiarbetet. Där skapas trygg barnvård, jämställda skolor och värdig äldreomsorg. Vill kommunerna själva samarbeta eller gå ihop är vi de första att stödja detta. Så fungerar nämligen närdemokrati, man avgör sin egen framtid.

På samma sätt ska den åländska självstyrelsen förhålla sig till Finland. Ju mer vi kan sköta oss själva, desto starkare samhälle kan vi bygga. Åland är annorlunda än Finland och Sverige. Det vill vi inom Centern fortsätta vara. Vi tror att det småskaliga i stort sett alltid har mer att lära det storskaliga än tvärtom. Hoten mot såväl den åländska självstyrelsen som mot våra kommuner är många och på riktigt. Därför är det extremt viktigt att hitta gemensamma lösningar mot den framtid vi alla ska dela. I det arbetet står Centern alltid redo att hjälpa till.

Med dessa ord vill vi önska alla ålänningar, överallt, ett lyckosamt år 2017. Vi fortsätter jobba för att självstyrelse och lokala lösningar ska bygga ett ännu bättre Åland!

Åländsk Center
Jörgen Pettersson
Ordförande
Gott nytt år på er allihopa! Nu gäller att mer än någonsin vara på tårna och förklara för Finland och finländarna varför den åländska självstyrelsen är värdefull för hela landet och varför Finland i internationellt hänseende borde tänka på vad man lovat. Jepp, den svarta båten i bakgrunden är Pommern!

söndag 1 januari 2017

Låt detta år bli det bästa

Gott nytt alla mina vänner! I dag råder stillhet och pizza och planer inför framtiden. I morgon tar vi på allvar i med nya krafter. Önskar alla ett härligt år och lovar för egen del att göra vad jag kan, på alla plan. I korthet går det ut på att blicka framåt, vara glad, träna mer och äta nyttigare.

Eller som Åsa Hofverberg uttrycker det i Dagens Lösens allra första förmaning detta nådens år 2017:
I varje minut, var nära
och varje dag, ta hand om mig.
Genom hela detta år
vill jag gå ihop med dig.


100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...