lördag 31 maj 2014

Studieresa till Färöarna

Jag har själv haft lyckan att vid olika tillfällen och av olika skäl besöka Färöarna, vår lilla syskonö ute i Atlanten. Där bor knappt 50.000 färöingar och till beskaffenheten är ön och människorna väldigt lika Åland och ålänningarna när det gäller statstillhörighet och synen på tingens ordning. Jag har tidigare skrivit om denna lilla ö som blivit mig en kär vän.

I förra veckan var jag på nytt och hälsade på gamla och nya vänner tillsammans med kollegerna i finans- och näringsutskottet. För de flesta var det en ny bekantskap som på flera sätt inspirerade att ta tag i saker även på hemmaplan. Exakt vad det mynnar ut i är såklart än så länge oklart men jag är mycket glad åt att public service-kanalen Ålands radio ägnade denna utflykt det utrymme den förtjänar. Här kan man höra vad jag sade i studion i samband med Måndagsrapporten. Det är viktigt att vidga vyerna lite längre än till den egna dammen vilket radion ska ha cred för.

Vid hemkomsten gav vi ut ett pressmeddelande tillsammans med några bilder från utflykten. Allt detta kan du läsa nertill. Ha en skön helg!
Ålands lagtings finans- och näringsutskott har den 20-23 maj 2014 gjort en resa i studiesyfte till Färöarna. Vid besöket träffade man den färöiske näringsministern Johan Dahl och finansministern Jörgen Niclasen. Utskottet träffade även representanter för det färöiska lagtingets finansutskott och näringsutskott samt Färöarnas kommunförbund. 
Vid besöket fick man information om näringslivet, infrastruktursatsningarna, ekonomi- och skattesystem och det färska kommunalsystemet. 
Särskilt intressant ansåg utskottet att Färöarnas syn på infrastrukturella satsningar var. Det färöiska landsstyret har stor erfarenhet av byggande av vägtunnlar både genom berg och under vatten. De erfarenheter som de förmedlade kommer utskottet att ha med sig i den fortsatta diskussionen om tex kortruttsystem på Åland. Detsamma gäller det ekonomistyrningssystem som utskottet fick presenterat för sig som både innehåller ständigt i realtid uppdaterade siffror, prognos om budgetutfall och som varje månad säkerställer att berörda tjänstemän och politiker kvitterar att man mottagit information om budgetutfallet. Även den pågående diskussionen om kommunstrukturen på Färöarna är av intresse med beaktande av den pågående diskussionen på Åland om en samhällsstrukturreform.

Utskottet vill även lyfta fram den information man erhållit om det färöiska näringslivet och de åtgärder som Färöarna vidtagit för att gynna näringslivet. Man har nyligen satsat kraftigt på Visit Faroe Islands som i dag är en del av landsstyret och som nu kommer att bolagiseras.

Färöarna har lagstiftningsrätt i fråga om alla skatter på Färöarna och någon skatt till Danmark betalas inte. Landsstyret har konsekvent arbetat för tydliga, enkla och klara regler för beskattningen. Beskattningen som bygger på en progressiv beskattning av löneinkomster är inte låg i sig men systemet smidigt och enkelt både för företag och anställda. För sjöfarten har de inrättat ett särskilt färöriskt skeppsregister (FAS) till vilket det är knutet ett förmånligt tonnageskattesystem. Även satsningar på grön energi ligger högt på dagordningen. 26 st vindkraftverk i en ny vindkraftspark byggs som bäst på Färöarna.
 
Utskottet hade även ett intressant informationsutbyte med Färöarnas motsvarande utskott där man diskuterade aktuella politiska frågor. Det handlade både om sådana frågor utskottet fått information om under resan och frågor som är aktuella i det åländska lagtinget, såsom samhällsstrukturreformen, EU-val och EU-frågor samt utskottens arbetssätt.

Vid summering av resan kan konstateras att man slås av det visionära arbetssätt man har på Färöarna och det sätt på vilket man bedriver framåtsyftande politiskt arbete.
Delar av det åländska finans- och näringsutskottet på utfärd till grannön Nolsoe dit trafiken sköttes med snabbgående små passagerarbåtar. Från vänster utskottssekreterare Niclas Slotte samt medlemmarna Brage Eklund, Mika Nordberg och Jörgen Pettersson.
Färöarnas regeringskansli Landsstyret som ligger på Tinganes, det första man ser vid ankomsten till hamnen i Torshavn.
På plats i färöiska lagtinget där parlamentet består av 33 platser. Från vänster Annette Holmberg-Jansson, Tony Asumaa, Bardur Nielsen (ordförande i Färöarnas finansutskott), Jörgen Pettersson, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström, Mats Perämaa och Mika Nordberg. (Foto: Niclas Slotte)
Finansministeriet på Färöarna stod värd för en intressant dag, fylld av information. Från vänster Mika Nordberg, Annette Holmberg-Jansson, Mats Perämaa, Färöarnas finansminister Jørgen Niclasen, Jörgen Pettersson, Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström och Tony Asumaa. (Foto: Niclas Slotte)
Finans- och näringsutskottet på plats inne i Torshavn på Färöarna. Från vänster ordförande Jörgen Pettersson, chefen för Färöarnas skeppsregister Hans Johannes á Brúgv, näringsminister Johan Dahl samt ålänningarna Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson, utskottssekreterare Niclas Slotte, Tony Asumaa, Mika Nordberg, Mats Perämaa och Brage Eklund.

fredag 30 maj 2014

Nej till husbilsförslag

Ekonomin för Ålands enda stad är beklämmande besvärlig. Valhänt politisk ledning under många år till följd av ekonomisk dopning i form av höga bolagsskatter har skapat lata katter. Det var tydligt i fjol, det blir ännu klarare i år och det blir en ännu tydligare sanning nästa år. Jag tror jag begriper varför mot bakgrund av ett förslag om husbilscamping...

I Mariehamns stad är avloppsbrunnar nämligen viktigare än utveckling. Någon annan slutsats är svår att nå efter att ett förslag jag lämnat in om satsning på husbilscamping i Mariehamn fått tummen ned av Stadsarkitektkontoret och stadsutvecklingsnämnden. Jag är inte så imponerad över detta och vill förklara varför.

För det första tog det exakt ett helt år från att jag lämnade förslaget den 28 maj 2013 till att resultatet av ”analysen” presenterades vid tisdagens maratonfullmäktige. För det andra har man i beredningen av förslaget valt att se problemen istället för möjligheterna.

När motionen hanterades i tisdags sade jag i stora drag att det är synd om dagens avloppsbrunnar får gå före morgondagens möjligheter. Och att det är beklagligt om fin tomtmark får stå outnyttjad. Turismen hör till världens snabbast växande industrier och husbilscampingen växer mest av detta. För hela Mariehamn inklusive alla rederier skulle det alltså finnas rejält med möjligheter i detta.

Slogs också av likheten mellan Mariehamn och en automatväxlad bil: gaspedalen är mycket mindre än bromspedalen. I rest my case, som det heter.

Det goda som kom ut ur detta är insikten att åkrarna öster om Bläckfisken faktiskt hör till Mariehamns stad och därmed kan användas för utveckling. Fast då måste man först begripa att framtiden antagligen inte finns i avloppsbrunnar.


Så här tänkte jag att det kunde sett ut på de i dag tomma åkrarna öster om Bläckfisken. Så blir det inte eftersom en avloppsbrunn ligger i vägen...

torsdag 29 maj 2014

Fem viktiga EU-frågor

Vi har Kristi Himmelfärdsdag i dag vilket i klartext är den fyrtionde dagen sedan Påskdagen och tidpunkten för när den återuppståndne Jesus inför elva av sina lärjungar uppför till himlarna osv. Fast det visste du säkert redan. Fortsätt läsa!

Full hand. När det gäller Åland och EU lyfte jag i går fram fem områden av särskild vikt för tillväxt och utveckling och arbetsplatser.
I dag ska det handla om något helt annat, nämligen Åland och EU som diskuterades i Ålands lagting i går. Så här sade jag om fem områden som är viktigare än andra för Åland just nu:
Talman,
I förhållandet EU, Åland och resten av världen finns områden som både skapar och hejdar möjligheter. Det är såklart baksidan med unionsprojektet att ländernas utgångslägen ofta är fundamentalt olika när det gäller syn på skatter, service, kultur, offentlig sektor med mera. Ändå har den europeiska unionen på många sätt ständigt utvecklats och gått framåt samtidigt som freden över Europa bestått längre än någonsin. Detta är något vi alltid måste ha i minnet när det gäller de stenar i skon som unionen förser oss lite mindre autonomier med i form av till synes onödiga pålagor och förbud. Fred räknas och vår uppgift är att se till att det förblir så, även om partier med unkna ideologier och främlingsrädsla som drivkraft senaste helg lämnade mer avtryck i det europeiska parlamentet än vi kanske skulle önskat. Det gäller att med freden i åtanke och framtiden som mål hitta lösningar som hjälper hela Åland framåt i Europa och på de europeiska marknaderna. Detta är vi alla delaktiga i. Åländsk Center är observatör i Europaparlamentets tredje största grupp Alde och jag har själv på plats i olika sammanhang lyft fram åländska frågor och funnit stor förståelse för dem. Det är också till Aldegruppen som nyvalde EU-parlamentarikern Nils Torvalds med sin tjänstemannaklippa Mats Löfström hör.

Finans- och näringsutskottet har i hanteringen av redogörelsen om europeiska unionen och Åland valt att lyfta upp några ämnen av mer avgörande finansiell och tillväxtvänlig karaktär. Vårt betänkande talar naturligtvis för sig själv men det finns fem olika områden jag gärna ordar lite mer om och som fel hanterade kan bli utmanande för hela Åland.

För det första. Den konsoliderade bolagsskatten som sedan några år tillbaka planerats inom EU är inte självklart till fromma för Åland och den kommunala rätten till beskattning. EU vill att alla bolag i hela EU ska hanteras lika och att skatten med hjälp av en fördelningsnyckel ska fördelas på inblandade stater och områden. Här är det viktigt att landskapsregeringen fortsätter sitt arbete med att säkra de autonoma områdenas rätt till egen beskattning.

För det andra. Framtiden för momsen när det gäller till exempel restaurangtjänster ombord på fartyg och ideella föreningar är något som i högsta grad berör Åland där transportsektorn har helt avgörande betydelse och föreningslivet är rikt och värdefullt. Landskapsregeringen har hittills bevakat dessa områden i syfte att inget ska förändras och från utskottets sida understryker vi i går och i dag och i morgon vikten att fortsätta kämpa för detta. Vi är heller inte ensamma. Meddelandet kom redan år 2011 men då synen på momsens framtid skiljer sig rätt markant mellan de olika medlemsstaterna har än så länge inget hänt. Det kan inte nog understrykas att inget blir bättre med mer byråkrati, alldeles särskilt inte för små företag.

För det tredje. Svaveldirektivet för sjöfarten är ett dubbeleggat svärd. Å ena sidan är det i alla avseenden dags för världssjöfarten att vara med och dela ansvaret för allas vår miljö. Redan i dag har högre krav på lägre svavelhalter i fartygsbränslen skapat skillnad i form av lägre partikelhalter i de europeiska storstäderna som inte är lika lyckligt lottade som vi med ren luft. Hittills är det de facto den landbaserade industrin som fått dra det tyngsta lasset. Ändå är övergången till lågsvavligt bränsle för shippingen en komplicerad och dyr historia. Från utskottets sida vill vi gärna påpeka vikten av att landskapsregeringen tillsammans med Finlands regering fortsätter sitt arbete med att bibehålla eller helst förbättra sjöfartens internationella konkurrenskraft. De gamla marknaderna har på många sätt helt försvunnit och shippingen riktar i dag in sig alltmer på nya trafikområden, i Medelhavet och bortom de stora världshaven. På många sätt precis som det var förr då den åländska sjöfarten trafikerade oceanerna för att skapa jobb hemmavid.

För det fjärde. Skogspolitiken och behovet av en skogsvårdsplan är något som med jämna mellanrum dyker upp även i den åländska debatten. Det senaste beskedet från EU är från år 2013 då en ny skogsstrategi drogs upp för hela unionen. Det är ändå inte samma sak som en gemensam skogspolitik men det understryker vikten av att även Åland noga följer utvecklingen och arbetar för ett framtida aktivt åländskt skogsbruk. I dag är tillväxten rejält mycket större än förbrukningen vilket i praktiken betyder att vi inte lever efter den hållbarhetstanke som allt oftare genomsyrar vårt samhälle. Skogen är energi, tillväxt, arbetsplatser och dessutom till skillnad mot fossila bränslen förnyelsebar.

För det femte. Onlinespel är en allt viktigare del av den åländska framtiden har den förening som snart fyller femtio år visat. Ålands penningautomatförening är ett unikt exempel på vad uppfinningsrikedom, hårt arbete, mod, strategier och affärsdriv kan skapa. Vårt PAF skapades och växte med färjtrafiken och har hittills tack vare visionära beslut lyckats ställa om från de gamla affärerna med pajazzomaskiner till nya digitala framgångar. Internet är i dag det verktyg som passagerarfärjorna var förr. EU har tagit fram en grönbok när det gäller onlinespel på den inre marknaden. Syftet var att en gång för alla skapa en bild av hur det ser ut över hela EU beträffande lagstiftning kring onlinespel. Grönboken resulterade inte i heltäckande EU-lagar men sätter ändå fingret på några viktiga frågor och efterlyser även åtgärder. Därför har landskapsregeringen nu inlett en fullständig revidering av den åländska lotterilagstiftningen inklusive införandet av en tillsynsmyndighet. Detta stödjer utskottet och understryker vikten av att lagstiftning och skötsel skapar möjligheter för fortsatt tillväxt och arbetsplatser inom den nöjesindustri som de gamla spelbolagen utvecklats till.
Talman,

Med hänvisning till detta föreslår ett enhälligt utskott att självstyrelsepolitiska nämnden och sedan lagtinget beaktar vad som lyfts fram i detta betänkande. EU ställer krav men skapar också möjligheter.

onsdag 28 maj 2014

Idrotten visar toleransvägen

Under de senaste hundra åren har idrotten visat vägen i en lång rad olika områden. Det har jag lyft fram i massor av olika sammanhang men först i går med ordning från stadsfullmäktiges talarstol.

Det började med en debatt om Hälsa i skolan, baserad på en färsk utredning om stadens och Ålands unga. Det slutade med en politisk kvasistrid om vem det är mest synd om, flickorna eller pojkarna. Jag tycker offerrollen klär alla illa och försökte i debatten med hjälp av några exempel berätta hur den ideella sida av samhället arbetar för att få alla att begripa vikten av att i alla lägen behandla andra människor som man själv vill bli behandlad, som den här mannen brukade säga.

Mitt anförande gick i stora drag ut på de fem kanske viktigaste orden här i världen: Tolerans, Respekt, Inspiration, Mod och Jämlikhet. Genom att låta de värdeorden genomsyra vår verklighet bygger vi en värld där unga pojkar inte får unga flickor att må dåligt och vice versa. Men där de flesta andra i salen vältrade sig i VAD som borde göras lyfte jag fram tre exempel på HUR det kan ske, med modell från den tredje sektorn. För det första var Regnbågsfyrens Hyllning till Queer en sprakande uppvisning i styrka och självkänsla och sårbarhet och kärlek. För det andra är det frivilliga arbetet som sker i till exempel Strandnäs FBK ett fantastiskt exempel på ungdomsarbete som lär ut vikten av att alltid, i alla lägen, oavsett, finnas till hands för folk som behöver hjälp. Här ryms både unga och gamla och tjejer och killar vilket skapar dynamik och förståelse för varandras styrkor och svagheter.

Mitt tredje exempel är det jag kan bäst, ledarskapet inom idrottsrörelsen. Där engageras 13.500 ålänningar varje vecka och fostras till att fungera i grupp och se varandra. De lär sig nolltolerans mot droger och grundläggande regler i samröret med med- och motspelare. Vägen till denna kunskap går via träningar, årsmöten, föräldraträffar, bindande skriftliga avtal, ledarutbildningar, manualer och ständiga uppföljningar.

Värdegrunden inom IFK Mariehamn är utarbetad över många år och finns i dag som dokument för envar att läsa. Själv har jag än så länge ganska kort erfarenhet av det politiska livet men jag anser att dessa enkla regler är något som särskilt alla i detta fullmäktige borde läsa på och leva efter (nej, det sker inte alltid i dag):

Vi har nolltolerans mot att diskriminera någon på grund av kön. 
Vi strävar till ökad mångfald och ser olikheter som en tillgång. Alla som vill – oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, ska få vara med i föreningens idrottsverksamheter vilka behöver anpassas efter behov och möjligheter.
Vi skall kontinuerligt utveckla och skapa en kultur som ska upplevas som öppen och varm – dit alla skall känna sig välkomna. (Note to politiker 1!)
Vi strävar till att använda ett språk som alla förstår, lokaler som alla kommer in i och aktiviteter som alla kan medverka i. (Note to politiker 2!)
Vi strävar till att det ska finnas kunskap om jämställdhetsfrågor hos förtroendevalda, ledare, tränare och anställda på alla nivåer inom idrotten. (Note to politiker 3!)
Alla idrottsutövare skall värderas lika, prioriteras på ett likvärdigt sätt och resurser skall fördelas rättvist. All verksamhetsplanering ska ske utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv. (Note to politiker 4!)
Alla idrottsutövare ska få samma uppmärksamhet i forskning, information och arbetet mot massmedia. Viktig är att arbeta mot sexualiseringen inom idrotten - också i medierna. 
Dokumentet försökte jag visa från talarstolen men Den Digitala Agendan är inte ännu vad den borde vara. Här kommer därför hela värdegrunden i bildform; läs och lär:














tisdag 27 maj 2014

Av queer har vi att lära

Det kunde inte ha blivit bättre tajmat än att dagen efter EU-valet gå till stadshuset i Mariehamn för att avnjuta konserten ”A Tribute to Queer” som åländska Regnbågsfyren arrangerade med hjälp av konstnärliga ledaren Johanna Grüssner. Hennes skapelser är alltid nyskapande, gedigna och medryckande och denna var såklart inget undantag. För medan yrvakna fransmän hade att begripa nynazisternas framfart i valet till parlamentet i Bryssel förvandlades scenen i stadshuset till en explosion av tolerans, transparens, klokhet och kärlek – alltså sådana beståndsdelar med vars hjälp man bygger samhällen för alla.

På scen stod elever från Södra Latin i Stockholm där Johanna Grüssner arbetar som lärare. Det är inte vilken skola som helst utan en plats där respekten för varandra och rätten att vara sig själv går före allt annat. Dessutom är det åländska inslaget starkt i skolans undervisning. Denna konsert i vårt stadshus markerade slutet på en treårig skolgång som inleddes med ett kollo på Lemböte lägergård. Tydligare än så kan knappast cirklar slutas.

Tillbaka till konserten. Det bjöds på eftertanke och skönhet, känslor, fart, fläkt och en oförstörd entusiasm som är omöjlig att inte smittas av. Temat var den villkorslösa kärleken som inte känner skillnad på kön, hudfärg, ålder, bakgrund, börd, hemort eller något annat ovidkommande. Människan räknas och mer än så är det inte. Intolerans är på precis alla sätt början till slutet och därför är det befriande och inspirerande att lyssna till sanningen i form av musiken. I sommar blir det mer av den sorten då Åland Pride drar in över vår ö. Missa inte den chansen att förstå hur Åland kan hjälpa vår omvärld att bli lite klokare.

Samtidigt i en annan del av världen har vi att fundera på den franska nyvakenheten, Sannfinländarnas framfart och Sverigedemokraternas två mandat. Inte att förglömma invalet av Dansk Folkeparti, UKIP, Gyllene Gryning och ett gäng andra män och kvinnor med mörka tankar om andra människor. Läs här vad de tycker och tänker.


De är var för sig och som händelse betraktade vid första anblicken oförargliga. Nötter har alltid funnits och de brukar försvinna av sig självt och allra senast när de begriper att samhällsbygge kräver jobb, närvaro och struktur. Frågan man i detta skede tvingas ställa sig är om detta handlar om nötter, haverister och politiska clowner eller om det är något svårare. Det tog ju faktiskt ett par decennier även för nazismen att hitta fäste i ett plågat Europa i början av nittonhundratalet och plötsligt var det krig i hela världen. Av det skälet kan vi i dag inte unna oss lyxen att blunda och hålla för öronen och låtsas som ingenting. Fascism, främlingsfientlighet och rädsla måste i alla lägen bekämpas. Alldeles särskilt då de uppträder i kostym och säger sig inte vara rasister men…

Ha en fin tisdag och se till att lära dig något nytt denna dag också. Tig framför allt inte när du borde tala.


Så här såg det ut på stadshusets scen i söndags då Södra Latin drog in.

måndag 26 maj 2014

Heder till alla nördar

I går firade vi alla nördars egen dag, den 25 maj; den internationella nörddagen. Att den sammanföll med valet till EU-parlamentet är naturligtvis en tillfällighet... Nördarna är hur som helst människorna som vägrar kunna allt om allt utan sätter värde på att kunna allt om ganska lite.

Sådan fascinerar mig då jag genom åren haft drag som angränsat till rent nörderi. När jag var ung utgjorde schacket mitt liv och tillvaro, senare blev det volleyboll och mycket annat. Under många år var arbetet min nördigaste egenskap och i dag kan jag fortfarande snöa in på till exempel TV-serier som Vita Huset eller Homeland eller House of Cards.

En gång nörd, alltid nörd och därför kommer jag alltid att hylla dessa specialitet som väljer sin egen väg här i livet.
Grattis till alla nördar därute. Kom ihåg att ni har rätt och de andra fel.

söndag 25 maj 2014

Gör ditt bästa, rösta på Britt

I dag borde varenda ålänning (och alla andra finländare) ta sig till valurnorna för att ge sin röst på Britt Lundberg i EU-valet. Här duger inte argument som att man hyser motvilja mot EU eller bara annars är lat. Vill vi på Åland på riktigt lämna avtryck är det nu det ska ske. Inte i morgon, för då är det för sent.

Skälen till detta har jag berört tidigare.

Finland har förvägrat Åland en egen plats i EU-parlamentet. Därför vore det extra coolt att rösta in en ålänning bland de finländska mandaten. Gör vad du kan, gå och rösta!

lördag 24 maj 2014

Grattis Bermuda, flaggan i topp

I dag är det Bermudas nationaldag för att hylla historien och kulturen. Jag instämmer! Bermuda blev i samband med arrangemanget av NatWest Island Games sommaren 2013 och förarbetet en plats som för alltid ska finnas i mitt hjärta. Dess natur, alla människor, alla intryck, all glädje, framtidstro och kreativitet jag hittade där stärker mig inför framtiden.

Om detta har jag skrivit en del tidigare:

När allting började.
Efter avslutningstalet i fjol somras.
Om världens lyckligaste man.
Mötet med Nigel Mansell.

Och så några bilder från tillvaron där borta!

Detta fantastiska gäng i exekutivkommittén har jag förmånen att få leda. Här finns kompetens från hela världen och massor av olika branscher. Den gemensamma nämnaren är tycket för internationellt utbyte och idrott.
På en skakig stream från Mariehamn via Baku lyckades vi i ett konferensrum i Bermudas huvudstad Hamilton se IFK förlora den andra matchen i kvalet till Europa League. Eländig dag. 
Den splitternya poolen där rekorden stod som spön och konkurrensen var hårdare än i de flesta andra sporter i detta öspel.
When i Bermuda, do as the Bermudians. Så här ser munderingen ut som alla använder.
Träffade också på denna elegante gentleman vars uppgift var att tillkännage kungöranden till alla boende i Hamilton. 
Det vars dans och show och uppvisningar.
Kaoset vid windsurfingen var ingenting för nybörjare. Konkurrensen var även här knivskarp.

Tog mig för att testa frisimning en eftermiddag.
Och till sist stängde vi spelen som utgjorde en milstolpe i utvecklandet av International Island Games Association. Det var första gången tävlingarna arrangerades på den här sidan Atlanten.

fredag 23 maj 2014

Ha en fin fredag!

Äntligen fredag! Hoppas du gjort vad du tänkt dig denna vecka och nu ser fram mot att fortsätta på måndag, eller tidigare. Men först är det helg och vila och förhoppningsvis värme, vänner och god mat. Sådant ska man unna sig.

Jag är själv fylld av intryck efter en mycket givande vecka på vår kusinö Färöarna. Vännerna, naturen, maten och diskussionerna var stimulerande och inspirerande.

Noterar också att mina kompisar vid Svibyviken tagit ut svängarna mer än vanligt. Det är friskt eftersom alla, båda två- och fyrabeningar, mår bra av lite miljöombyte. Hoppas de snart är tillbaka då jag brukar hålla våra pratstunder högt i samband med morgonpromenaderna.

Ha en riktigt skön helg så tar vi nya tag redan i morgon!

Översättning behövs nog inte.

torsdag 22 maj 2014

Hurra för hela Norden!

I dag sitter jag på Färöarna tillsammans med mina kolleger i finans- och näringsutskottet. Vi gör det för att närmare bekanta oss med och låta oss inspireras av hur man har hanterat sådana utmaningar som Åland i dag står inför. Här har man sedan många år tillbaka ett eget skattesystem, ett ekonomiekontor som sköter delar av de trettio kommunerna och ett vägnät som med hjälp av tunnlar bundit samman större delen av det annars ganska splittrade ösamhället. Dessutom finns här ett internationellt sjöfartsregister som hela ön tjänar pengar på. Förutom att detta är såväl intressant som bildande är det också ett exempel på det samarbete de nordiska länderna och områdena ägnat sig åt sedan sextio år tillbaka..

I dag är det nämligen dags att hylla den gemensamma nordiska arbetsmarknaden som undertecknades år 1954 och alltså nu blir sextio år. Denna arbetsmarknad har sedan dess skapat möjligheter för både arbetstagare och arbetsgivare att hitta rätt arbete och arbetskraft. Norden är en framgångssaga på många sätt vilket jag tidigare lyft fram.

Trots denna fantastiska utveckling får man inte slå sig till ro, det får man aldrig. Livet måste vidare och förutsättningarna för sann nordism bli ännu större. Vi i Norden står, liksom alla andra runtom i världen, inför stora förändringar och en ny karta. EU:s inre marknad har sett dagens ljus liksom östblockets upplösning. Som om det inte vore nog dras vi också med stor ungdomsarbetslöshet.

Med anledning av detta vore det viktigt att öppna den nordiska arbetsmarknaden för praktik över de nordiska gränserna liksom att minimera de handelshinder som ännu i dag gör livet mer komplicerat än vad det borde vara.


Detta är vårt Norden som vi borde göra ännu öppnare när det till exempel gäller arbetspraktik över gränserna.

onsdag 21 maj 2014

Bondbåten är tillbaka

En gång är som bekant ingen medan två är en vana och tre rena traditionen. Därför är det såklart extra skoj att säga välkommen tillbaka till Northern Cross som förra veckan anlände till sommarkajen i Östra hamnen för tredje sommaren i följd. Det är förstås inte skoj för en båt att ligga vid kaj men visst pryder den upp den annars ganska trista östra utfarten!

Sommaren år 2012 var första gången vi fick stifta bekantskap med detta fartyg som en gång spelade en roll i James Bondfilmen Goldeneye. Då tog jag reda på mer fakta och jag gissar att inget förändrats sedan dess. Kanske är hon rentav lite billigare i dag.

Northern Cross är tillbaka i stan för tredje sommaren i följd, skakad men inte störd, som det heter.

tisdag 20 maj 2014

Gör Åland till spjutspets

I senaste numret av Talouselämä skriver Tommy Jacobson, till vardags vd för CLEEN, en välformulerad text där han lyfter fram Åland som Finlands väg till en energiomställning och därmed grönare framtid. CLEEN är inte vad som helst utan ett sedan år 2008 verksamt Helsingforsbolag med världsklass som mål. Bolagets aktieägare är 45 olika globala företag som ser nödvändigheten av att investera i dag för att kunna leva i framtiden.

Tommy Jacobsens text finns tyvärr bara på finska, men du hittar den här.

Övergripande är debattinlägget ett starkt stöd för att Åland ska bli för Finland vad den lilla ön Jeju blivit för Sydkorea; ett forskningscentrum där målet är hållbarhet och energiomställning. I sin text skriver Tommy Jacobsen bland annat att Jejus mål är att inom de närmaste fyrtio åren öka andelen förnyelsebar energi med tio procentenheter per decennium. Det kan också vara målet för Åland. Minst.

”Åland kan bli vår egen motsvarighet till Jeju, en spjutspets när det gäller smarta elnät och förnyelsebar energi”, skriver Jacobson.

Det som talar för Åland är mer vind, mer sol och mer vågor än på alla andra ställen i Finland. De nya systemen kan provköras på Åland med minsta möjliga investeringar och därmed finansiella risker. Åland har egen energilagstiftning och kunde med rimligt enkla medel skapa ett smart elnät, utveckla energilagring, kontroller  och kraftlösningar. I dag pågår dessutom arbetet med att över tid göra Åland till ett hållbart samhälle vilket passar perfekt in i den stora bilden.

Detta låter som musik i mina öron. Jag har tidigare lyft fram utmaningarna som hela Europa och resten av världen står inför. I nordiska sammanhang talade jag för behovet av smarta elnät och möjligheten för envar att bli sin egen producent. I teorin kan till exempel var och en redan i dag bygga sin egen solenergi och till och med sälja energin i de befintliga näten. Framtiden är i dag, liksom i går, ofattbart spännande och vi på Åland borde jobba ännu hårdare för att lyfta fram oss själva som det mönstersamhälle vi strävar till att bli.
I dag rinner för mycket koldioxid tillbaka i atmosfären på grund av ett överutnyttjande av fossila bränslen. Siffran måste ner.
Så här ser visionen för sydkoreanska ön Jeju ut. På ön bor knappt 600.000 människor som alla är inkluderade i arbetet med att på riktigt skapa ett hållbart samhälle.
Grafen visar med alarmerande tydlighet hur utvecklingen gått de senaste hundra åren.

måndag 19 maj 2014

Det väntar förändringar

Det värsta som finns är att inte vara beredd på förändringar. Nya tider kräver andra idéer än de man hittills klarat sig med. Detta gäller överallt men i dag ska det handla om sjöfarten och dess framtid. Sjöfartens dag arrangerades i Alandica senaste torsdag och bjöd på ett fullmatat och högklassigt program som satte fart på både tankar och idéer.

Efter dagens slut skrev jag för Sjöfartstidningen ner några insikter som nått mig under dagen.

För åländskt vidkommande är prövningarna tyvärr inte slut. De rorofartyg som byggdes för att hantera den finländska skogsindustrins exportbehov måste hitta nya marknader vilket några har lyckats med medan andra har det kämpigare. Ett ännu större dilemma är passagerarsjöfarten där de stora spelarna Viking Line och Rederi Ab Eckerö har enorma utmaningar framför sig, huvudsakligen beroende på två faktorer:

1. Värsta rivalen till de åländska bolagen är Tallink Group vars anställda fortfarande är hungriga, påhittiga och djärva och dessutom har fördelen av trettio procent lägre driftskostnader. Man måste inte vara särskilt klyftig för att begripa det omöjliga i den konkurrensen. Kanske är det dags för Viking och Eckerö att förena sina krafter mot den gemensamma konkurrenten.

2. Marknaden som passagerarrederierna rör sig på är mättad, för att inte säga övermogen. Den krymper. I den senaste utgåvan av Shippax redovisas passagerarsiffror för mars som gör vem som helst ängslig. Estlandstrafiken fortsätter öka, tack och lov, medan Finland-Sverige går neråt. Birka Cruises sjönk i mars med 17 procent jämfört med i fjol, Eckerölinjen med 12 procent, Viking Lines Helsingforstrafik med 11 procent, Rosellarutten med 16 procent och Åbotrafiken med hisnande 29 procent. Det börjar bokstavligen brinna i knutarna när det gäller att hitta nya resenärer eller övertyga de gamla att återvända oftare.

Läget är svårt men självklart inte omöjligt. Det är måndag och därmed, igen, läge att agera så du på riktigt kan känna dig stolt i morgon. Ha en bra vecka.

Ms Hoburgen som sedan flera år tillbaka legat upplagd i Västerhamn hör till de mindre rorofartygen som haft svårt att hitta sysselsättning.

söndag 18 maj 2014

Svar på vårdfrågor

En av de vardagliga utmaningar som når politiker är funderingar och påtryckningar från alla möjliga intressegrupper. Jag tycker att frågorna ofta är viktigare än själva svaren och ställer gärna upp. Senast är det Tehy, vårdfacket på Åland, som vill ha svar på några i deras tycke viktiga frågor.

Enkäten gick vad jag begriper ut till alla lagtingspolitiker men endast ett fåtal verkar ha svarat. Det tycker jag är underligt och ganska nonchalant. I en folkvalds sysslor ingår att vara öppen, tillgänglig och gärna tydlig. Det sistnämnda, tydligheten, är dock inte alltid enkel att leva upp till då ett beslut i en fråga ofta (alltid) har effekter på andra områden.

Ändå försökte jag efter bästa förmåga att besvara vårdfackets frågor. Hur det gick? Döm själva!

1. Är hälso- och sjukvården ett viktigt område för dig som politiker? Motivera svaret!

SVAR: Självklart. Varje samhälle är beroende av friska och starka människor för att skapa livsglädje och skattekraft. Ett samhälles styrka mäts i förmågan att ta hand om även de som av olika skäl drabbats av sjukdom eller annan arbetsoförmögenhet.

2. Har du gjort någonting eller planerar du att göra någonting för att förbättra hälso- och sjukvården?
SVAR: Jag arbetar aktivt inom tredje sektorn med idrottsarrangemang och träning och anser det viktigt att skapa förutsättningar för förebyggande friskvård.

3. Anser du att avdelningsskötare, sjukskötare och annan vårdpersonal har tillräckligt höga löner med hänsyn till deras utbildning och ansvar? (Löneskalan för barn­skötare, tandskötare och närvårdare med examen på gymnasialstadienivå är 1.895-2.223 euro. Löneskalan för sjukskötare med 3,5 års högskoleutbildning är 2.062-2.759 euro. Löneskalan för avdelningsskötare, som har både 3,5 års sjuksköterske­utbildning samt 60 poäng ledarskapsutbildning, är 2.280-3.107 euro. Därtill kommer erfarenhetstillägg om högst 10 % och allmänna tillägget om 120 euro.)
SVAR: Kring detta har jag egentligen ingen åsikt. Jag förutsätter att lönerna är ett resultat av förhandlingar mellan berörda fackförbund och i det här fallet Ålands landskapsregering och liknande offentliga organ. Alla vill såklart tjäna mer men det gäller också att finansiera eventuella merkostnader, en gigantisk utmaning för framtiden.

4. Är barnomsorgen och äldreomsorgen viktiga områden för dig som politiker? Motivera svaret!
SVAR: Friska och trygga barn skapar starka och modiga vuxna. Svaret är liksom i fråga ett självklart ja, barnomsorgen är viktig liksom, äldreomsorgen. De som varit med och byggt upp det Åland vi lever i idag förtjänar att tas om hand på bästa möjliga vis; helst i den miljö de själva vill vistas i.

5. Har du gjort någonting eller planerar du att göra någonting för att förbättra barnomsorgen eller äldreomsorgen?
SVAR:
Här är det viktigt att anlägga ett bredare ekonomiskt perspektiv på frågan. Förbättringar kostar pengar och då gäller det att hushålla klokt med skattemedel inom andra områden. Till de viktigaste politiska utmaningarna är att skapa livskraft över hela Åland vilket också förutsätter god barn- och äldreomsorg.
6. Är jämställdhet ett viktigt område för dig som politiker? Motivera svaret!
SVAR: Ja, såklart. Eftersom vårt samhälle över tid och med nödvändighet består av hälften kvinnor och hälften män är det önskvärt att båda könen finns representerade i motsvarande förhållande. Det skapar bättre dynamik och klokare beslut.
7. Anser du att jämställdheten idag är tillräcklig eller är du beredd att göra någonting för att öka jämställdheten beträffande löner och inflytande på de åländska arbetsplatserna?
SVAR: Generellt sett tycker jag det är orättvist att män och kvinnor ersätts olika för liknande arbetsuppgifter. Det vore dags att koncentrera sig på denna snedvridning i kommande löneförhandlingar. (Till exempel lagtingsuppdraget arvoderas lika, oberoende av kön.)

8. Är arbetarskydd och trygghet i arbetslivet viktiga områden för dig som politiker? Motivera svaret!
SVAR: Ja. Envar har rätt att till alla delar känna trygghet på sin arbetsplats. Utmaningarna i vårt samhälle är stora ändå och för att hantera dem krävs mod att delegera och kraft hos arbetsgivare att alltid och ständigt medverka till gott arbetsklimat och säkra arbetsplatser.

9. Har du något förslag på någonting som skulle kunna göras för att förbättra arbetarskyddet och tryggheten i arbetslivet?
SVAR: Jag tror att det offentliga Åland (och många andra arbetsplatser) skulle må bra av ytterligare utbildning i ledarskap. En stark och modig ledare (oberoende av nivå eller arbetsplats) gör enorm skillnad för stämningen på jobbet. Det är oerhört viktigt att skapa en förtroendefull och inspirerande arbetsplats som är förlåtande och krävande samtidigt.

10. Är du intresserad av att få mer information om hur det fungerar inom vård- och omsorgssektorn från dem som arbetar där?
SVAR: Ja, så länge det handlar om strukturer hellre än personliga upplevelser; sådana ska hanteras av arbetsledning och styrelser.

Alla de övrigas svar finns på Tehys hemsida. Tyvärr har bara Centern, socialdemokraterna, obunden samling och liberalerna funnit det värt mödan att svara. Sammanlagt tog sig bara tio av trettio ledamöter tid för att svara...

Så här som Tecknar-Anders karikerar det hela får det självklart inte och aldrig gå till.
Vård och omsorg hamnar vi alla förr eller senare under. Då gäller det att respekten och empatin finns på plats.

lördag 17 maj 2014

Grattis Norge, 200 år i dag!

Ja, vi elsker dette landet! Faktiskt har jag alltid gillat Norge och norrmännen och har tidigare hyllat denna lilla stora nation. I dag är det tvåhundra år sedan den norska grundlagen antogs år 1814 och Norge antog sin egen grundlag. Att det sedan dröjde till 1905 innan den inte så lyckade unionen mellan Norge och Sverige skrotades är som man säger en helt annan historia.

Är man på plats i Norge kan det i dag vara svårt att missa festen. Syttende maj är inget att skoja med ens annars och i år gissar jag att hyllningarna överträffar precis allt som är normalt. Hatten av för det. Man ska vara stolt över sitt ursprung, sin hemort, sitt land och sina medmänniskor på samma sätt man ska hysa respekt för alla andra.

I dag är det en annan viktig dag som vi uppmärksammar, nämligen den internationella dagen mot homofobi. Om man flaggar i Ryssland och Turkiet i dag är oklart, men det borde de göra. Annars riskerar de fler ballongattacker... Har ingen aning om vad schlagersegraren Conchita Wurst har för preferenser här i klivet men tycker det passar bra att hylla honom ännu en gång i dag.

Mer läs- och tänkvärt kring Norge:

Attentatet mot ungdomarna på Utøya var ett anfall mot oss alla.
Rättegången var en historia för sig.
I tjänstens vägnar tog jag en dag flyget till Stortinget.
En gång hyllade den norska kungen åländska seglare.
Här skriver norsksvensken Harald Gustafsson väl om jubileumsåret i Svenska Dagbladet.

Avslutningsvis är det norske författaren Henrik Ibsen som kommer med dagens citat:
”Var det du är och var det helt och icke styckevis och delt.”
Gratulerer med dagen Norge, tvåhundra år i dag!

fredag 16 maj 2014

Äntligen en bisamråtta!

Nästan ingenting går upp mot de tidiga morgonpromenaderna. I går var annorlunda än vanligt då jag fick sällskap av vikens bisamråtta. Eller. En av vikens bisamråttor, det lär ska finnas fler...

Bisamråttor är fascinerande varelser då de tar sig fram överallt och på ingenting och har förmågan att spårlöst försvinna, särskilt om man sitter med ett hagelgevär i famnen. Vilket alltså inte hände i går. Morgonpromenader är fredliga historier.

I går ägnade jag i övrigt hela dagen åt megaeventet Sjöfartens Dag i Alandica. Det blev en mycket lyckad tillställning med såväl fördjupningar som gott sällskap. Återkommer framöver. Ha en trevlig helg!

Ungefär mitt i bilden, vid strandkanten, ser man bisamråttan komma simmande. Den kan vara hela tjugo minuter under vatten om det kniper.
Så här ser den ut på torra land.

torsdag 15 maj 2014

Spännande kväll på WHA

Var ska Ålands grönaste parti hålla till om inte på det grönvita templet Wiklöf Holding Arena. Kring sextio sympatisörer i alla möjliga åldrar och med olika bakgrund kom till Åländsk Centerns vårstämma i går kväll. Jag hade nöjet att leda ordet under den tre timmar långa sejouren. Det handlade om vitt och brett och högt och lågt och vi avslutade med en hundra procent ovetenskaplig gallupp kring en eventuellt sänkt gräns för rattfylleri på Åland. Den slutade nästan exakt oavgjort vilket väldigt tydligt illustrerar de dagliga utmaningar politik handlar om. Åsikterna är olika, starka och många. Framtiden är antingen full av möjligheter eller i total avsaknad av dem; lite beroende på vilken syn man väljer att ha.

IFK Mariehamn som det oftast handlar om på Wiklöf Holding Arena bär många likheter med just Centern. Båda bär den gröna färgen och kämpar för hela Åland. Ibland med stor framgång, ibland med övertidsminuterna emot sig. Själv lyfte jag i några korta inledningsord fram det jag tycker är viktigare än allt annat, att hålla hela Åland i minnet. Vi är för små för att vara dels stad, dels landsbygd och dels skärgård. Helheten ska vara vägledande vilket jag lyft fram i tidigare sammanhang. Åland är satt under press på flera håll, vår tidigare största näringsgren sjöfarten vacklar och tillväxten är lägre än i både Sverige och Finland, vilket är utmanande. Ändå är Åland till skillnad från både de länderna skuldfritt och har en arbetslöshet som är ljusår lägre.

De stadgeenliga frågorna gick som planerat, alla beviljades ansvarsfrihet och bokslutet godkändes. Det fördes en konstruktiv diskussion kring LBU-stödet och stämman godkände en motion om elbilsuttag på Åland. EU-kandidaten Britt Lundberg intervjuades av partiordförande Harry Jansson varpå EU-kännaren och specialmedarbetaren Mats Löfström från Eckerö gav oss en unik och insatt bild av den verklighet som finns i Bryssel och som påverkar Åland. Det är både enklare och svårare än man kan föreställa sig.

”Men det finns knappt någon bland alla de finländska EU-kandidaterna som är ens nära Britt Lundberg när det handlar om kompetens och kunskap om Europa och europeiska frågor”, löd Löfströms hyllning.

Löfström har i EU-parlamentet kämpat mycket och hårt för den åländska och finländska sjöfarten. Den ska i dag diskuteras, hyllas och hanteras i samband med evenemanget Sjöfartens dag som pågår från morgon till kväll. Ses där!


Den här bilden ”lånade” jag från Annika Hambrudds Facebook-sida. Hoppas hon inte misstycker... Den föreställer hur som helst den dynamiska duon Jörgen Pettersson (kvällens ordförande) och Cia Nummelin (partisekreterare). Tillsammans har vi bland annat rustat om partiets hemsida något tillsammans med Strax Online.
Det blev trångt om saligheten i Wiklöf Holding Arena när Åländsk Center intog nationalarenan i går kväll. Omgivningen inspirerade till goda diskussioner och många kloka inlägg.

onsdag 14 maj 2014

Nu är dags att rösta i EU!

Sedan år 1995 har Åland varit en del av EU. Under den tiden har tidigare rättigheter försvunnit och nya skyldigheter dykt upp. Allt har inte gått perfekt. Vårjakten har dessvärre blivit stympad och handeln mot omvärlden beskrivs ibland som problematisk. MEN. Tack vare det skatteundantag som Åland till skillnad mot resten av EU fick har vi sedan år 1995 kunnat fortsätta att åka färja till öster och väster till priser som andra regioner bara kan drömma om. Åland har vuxit befolkningsmässigt och kontakterna mot omvärlden är täta och utvecklande.

Åländsk Center har gått i bräschen för detta närmande gentemot Europa i och med observatörsmedlemskapet i EU-parlamentets tredje största parti, ALDE. Här är några ord från då jag presenterade Åland och självstyrelsen i Pula, Kroatien.

Under dessa år inom EU har Åland förgäves kämpat för en plats i Europaparlamentet. Argumenten är många och starka men Finland säger nej och därmed är den förhoppningen grusad. MEN igen. Det finns som alltid andra vägar, på samma sätt som Åland och ålänningarna över tid ordnat och styrt i sina egna angelägenheter. Här skriver Harry Jansson insiktsfullt om denna fråga.

Just nu heter den möjligheten Britt Lundberg, den enda åländska kandidaten till Europaparlamentet. Genom att rösta in Britt till sätet i Bryssel försäkrar vi oss om att det i vart fall finns en röst som först tänker på Åland och sedan på EU. Det är väldigt mycket bättre än det någonsin hittills har varit. Ja, det finnas samarbeten och allianser och specialmedarbetare och yadayada. Ingen av de lösningarna går upp mot en kandidat som växt upp och lever på vår ö, väl införstådd med de prövningar och möjligheter det innebär.

I en annan tid, när vårjakten för första gången ifrågasattes på allvar av EG-domstolen i Luxemburg var Britt Lundberg på plats för att tillsammans med dåvarande lantrådet Roger Nordlund försvara våra traditioner och vår rätt till att beskatta den natur vi så väl tar hand om och utvecklar. Jag var också på plats. Britt gick hem överallt. Hon har den sällsamma förmågan att tala med domare på domares vis och med andra så att de lyssnar och förstår. Den gången gick det inte vägen för beslutet var fattat långt på förväg. Ändå visade hennes beslutsamhet att hon är villig att kämpa och göra skillnad.

Nu finns det en verklig möjlighet att på riktigt sätta Åland på kartan med allt vad det innebär i form av inflytande. Dessutom skulle en liten ös representant i ett stort Europa skapa uppmärksamhet som hela Åland vinner på.

Vänta inte, gå och rösta redan i dag!


Genom att sätta din röst på Britt Lundberg i EU-valet är du med att ger Åland och ålänningarna en plats i det allt viktigare Europaparlamentet.
Så här såg det ut år 2005 då den åländska vårjakten stod inför skarnet i Luxemburg. På plats och försvarade den åländska positionen fanns från vänster dåvarande jaktförvaltaren Tommy Blomberg, lantrådet Roger Nordlund och jaktministern Britt Lundberg. 
De gjorde vad de kunde och det med bravur, Roger Nordlund och Britt Lundberg.

tisdag 13 maj 2014

The Brown Bomber, 100 år!

Jag förstår såklart att folk ska undvika att använda våld mot varandra. Det ingår i grundutrustningen och i en god uppfostran och själv har jag aldrig haft de fysiska förutsättningarna för att göra annat än söka fredliga lösningar på olika utmaningar. Men. Jag gillar boxning och då särskilt proffsboxning och alldeles extra särskilt tungviktsboxning. Inget är lika definierande som två stora män som i The Noble Art of Self Defence försöker göra så den andra somnar.

Bland de matcher som mer än andra satte fart på detta intresse fanns The Rumble in the Djungle. Boxning är mer än matcherna, det handlar också om individerna och just i dag skulle den största av dem alla ha fyllt etthundra år om han inte loggat ut redan år 1981, bara sextiosex år gammal – Joe ”The Brown Bomber” Louis. Denne 188 centimeter långe son till en urfattig bomullsplockare i den amerikanska Södern (Alabama) skulle bli en av de mest uppburna och hyllade boxarna i alla tider. När tidningen och institutionen Punch rankade de etthundra främsta boxarna i världen sattes The Brown Bomber högst av alla ”punchers”, alltså de boxare som hade de effektivaste knockoutslagen.

Denna dag passerar inte obemärkt. Till exempel Life Magazine ägnar plats åt en specialhyllning till den boxare som näst efter Muhammed Ali betytt mest av alla för den internationella boxningen. Njut av det Champ, där du sitter på din molnkant och dinglar med dina ben. Du gjorde skillnad.

The Brown Bomber slog knockout mer effektivt än alla andra boxare. 

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...