Sakta man går genom stan

Det kanske finns städer som är vackrare än Mariehamn en tidig söndagmorgon i april. Men de är inte många. Dagar som denna gör att jag får förståelse till varför det ryska hovet i tiderna fattade tycke för detta landskap. Likaså förklarar det hur Åland under den så kallade badhusperioden i början av 1900-talet kunde vara så populärt bland i första hand svenska gäster.

Det handlar om mindfullness som det där med njut där du står kallas nuförtiden. Det är nämligen omöjligt att förhålla sig kallsinnig till synen som möter en på Badhusbergets högsta topp en dag som i dag. Ingen människa kan vara så avtrubbad att man inte blir tacksam över möjligheten att alls finnas till när man spanar mot horisonten en stilla aprilmorgon. Någonstans här måste finnas en outnyttjad möjlighet till en försiktig exploatering. För det var inte mycket folk i farten. Det hade lätt fått plats med tusen turister som hade haft möjligheten att betrakta samma hänförande utsikt och där nå sådan insikt som jag inte tror är möjlig att finna i exempelvis stressens storstäder. Kanske är det en av vägarna mot framtidens Åland. Att göra Badhusepoken het igen!

Och med den lilla betraktelsen önskar jag er en skön söndag och ber er hålla tummarna och allt annat för att IFK ska lyckas pälsa HJK i Helsingfors i kväll. :-)

Farledsfartyget Seili är på besök i den åländska skärgården och lastade vid Klintkajen. När oljeolyckan är ett faktum blir  Seili vår bästa vän. Fartyget som byggdes 1979 grundrenoverades 2004.  

Står man uppe på Badhusberget och tittar norrut ser man Svibyviken och Svibybron. I dag snyggare än i går!

Västerut ser man några upplagda lastfartyg. Men två av dem är borta. Midas är på väg mot Karibien medan Link Star fått ett kortare kontrakt på närmare håll.

Vatten och skog är i stort sett vad som behövs för att ett vykort ska bli fint!

Arvid Mörn heter mannen som pimpat denna gamla tall till ett konstverk vid Norragatan.  Bara det är värt en morgonpromenad!