Det blåser kallt från Grekland
Fick en ny fråga från en läsare:
Jörgen,
Tack för mkt intressant blogg.
Frågan har inget med tidigare inlägg att göra, bara undrar: hur ser du som politiker på alla problem i Europa? Hur skulle en grekisk betalningsinställelse påverka oss på Åland?
SVAR:
Tack för att du gillar bloggen! Det är roligt att skriva den också. Svaret är att det som händer i Grekland redan i allra högsta grad påverkat oss – vilket är både bra och dåligt. Euron står i extremt låga nivåer i förhållande till dollar och kronor, våra viktigaste valutor vid sidan av euron. Det har alltså blivit dyrare för oss att åka till Sverige och handla och ut i världen på semester. Det har också blivit mycket besvärligare för de åländska studerandena i Sverige som lever på studielån som de får i euro. Det beror på att krisen i Grekland sänker förtroendet för euron som valuta. För när en del i en helhet (eurosamarbetet) vacklar måste de övriga hjälpa till. Pengarna som kunde satsats på infrastrukturella projekt eller annat ”nyttigt” går nu till att täcka upp skulder hos den fattiga kusinen. Att sedan Italien, Spanien och Portugal också flaggat för liknande problem stärker ju inte precis känslan för euron. Av det skälet har allt fler ekonomer sällat sig till dem som hävdar att euron kommer att falla. (Det vore ett nederlag som kräver mer utrymme än denna blogg.)
Det finns såklart en uppsida av det hela också. När kronan stärks i förhållande till euron blir Åland ett starkt alternativ att till exempel semestra på. Det är bra. Vi behöver mycket folk och mycket kronor på vår ö.
En annan effekt av problemen i Grekland ser vi på vår egen aktiebörs och på kursen på Ålandsbankens aktier som sjunkit med nästan 50 procent bara sedan årets början. ÅAB är i gott sällskap, om det nu är något att skryta med. Franska jättebanken Société Générale har fallit med 55 procent på samma tid. Tyska Commerzbank med 62 procent, brittiska RBS med 45 procent och svenska SEB med 36 procent. Mönstret går igen överallt. Om en stat inte kan betala är det bankerna som står i första frontlinjen.
Mot denna bakgrund finns det två frågor. Den andra viktigare än den första:
1. Hur kunde det gå så här? För att i första hand den grekiska staten ställt för låga krav på sina egna medborgare. Svag skattedisciplin, låga pensionsåldrar etcetera. Men det är egentligen inte lika intressant som följande rätt självklara fråga:
2. Vad ska hända nu? Det finns bara ett svar. Grekland måste dra in mer pengar genom att höja skatterna och ställa högre krav på sina medborgare. Man har fått enorma lån som måste betalas tillbaka. Gör man inte det går det rejält på tok. Och då blir det värre än att våra utlandsresor blir dyrare och börsen sjunker.
Avslutningsvis. I allt detta bekymmersamma får man dock aldrig glömma bort att vi har ett liv att leva också. Mörka moln blir riktigt besvärliga först då man väljer att bara se på dem, och inte det ljusa som väntar bakom.
Jörgen,
Tack för mkt intressant blogg.
Frågan har inget med tidigare inlägg att göra, bara undrar: hur ser du som politiker på alla problem i Europa? Hur skulle en grekisk betalningsinställelse påverka oss på Åland?
SVAR:
Tack för att du gillar bloggen! Det är roligt att skriva den också. Svaret är att det som händer i Grekland redan i allra högsta grad påverkat oss – vilket är både bra och dåligt. Euron står i extremt låga nivåer i förhållande till dollar och kronor, våra viktigaste valutor vid sidan av euron. Det har alltså blivit dyrare för oss att åka till Sverige och handla och ut i världen på semester. Det har också blivit mycket besvärligare för de åländska studerandena i Sverige som lever på studielån som de får i euro. Det beror på att krisen i Grekland sänker förtroendet för euron som valuta. För när en del i en helhet (eurosamarbetet) vacklar måste de övriga hjälpa till. Pengarna som kunde satsats på infrastrukturella projekt eller annat ”nyttigt” går nu till att täcka upp skulder hos den fattiga kusinen. Att sedan Italien, Spanien och Portugal också flaggat för liknande problem stärker ju inte precis känslan för euron. Av det skälet har allt fler ekonomer sällat sig till dem som hävdar att euron kommer att falla. (Det vore ett nederlag som kräver mer utrymme än denna blogg.)
Det finns såklart en uppsida av det hela också. När kronan stärks i förhållande till euron blir Åland ett starkt alternativ att till exempel semestra på. Det är bra. Vi behöver mycket folk och mycket kronor på vår ö.
En annan effekt av problemen i Grekland ser vi på vår egen aktiebörs och på kursen på Ålandsbankens aktier som sjunkit med nästan 50 procent bara sedan årets början. ÅAB är i gott sällskap, om det nu är något att skryta med. Franska jättebanken Société Générale har fallit med 55 procent på samma tid. Tyska Commerzbank med 62 procent, brittiska RBS med 45 procent och svenska SEB med 36 procent. Mönstret går igen överallt. Om en stat inte kan betala är det bankerna som står i första frontlinjen.
Mot denna bakgrund finns det två frågor. Den andra viktigare än den första:
1. Hur kunde det gå så här? För att i första hand den grekiska staten ställt för låga krav på sina egna medborgare. Svag skattedisciplin, låga pensionsåldrar etcetera. Men det är egentligen inte lika intressant som följande rätt självklara fråga:
2. Vad ska hända nu? Det finns bara ett svar. Grekland måste dra in mer pengar genom att höja skatterna och ställa högre krav på sina medborgare. Man har fått enorma lån som måste betalas tillbaka. Gör man inte det går det rejält på tok. Och då blir det värre än att våra utlandsresor blir dyrare och börsen sjunker.
Avslutningsvis. I allt detta bekymmersamma får man dock aldrig glömma bort att vi har ett liv att leva också. Mörka moln blir riktigt besvärliga först då man väljer att bara se på dem, och inte det ljusa som väntar bakom.
Kommentarer
Skicka en kommentar