Hur hårt måste egentligen hederliga fiskare kontrolleras? Inte alls på våra breddgrader, tycker jag, men ordentligt på andra ställen där man helt utan skrupler dammsuger havet efter fisk. Till följd av detta rovfiske har Europeiska unionen känt sig nödgad att inför närmast rigorösa bestämmelser kring småskaligt yrkesfiske. Av det skälet antog lagtinget i veckan ett lagförslag mot fiskerikontroll som egentligen är att skjuta mygg med kanon – när det gäller Åland.
Jag hoppas ändå att man hittar en väg att lyda reglerna då jag tror att fisket över tid är en viktig del i vårt framtida samhällsbygge. Folk kommer alltid att vilja ha bra mat och vad slår egentligen en färsk torsk?!
|
Så här glad blir man över att dra upp en stor torsk ur havsdjupet. Fast det här hände på Hitra... Jag är dock så gammal att jag minns på 1970-talet då torskarna formligen hoppade upp i båten och vi åt mandeltorsk 24/7 (så kändes det i alla fall). |
|
Sonen Mille ska såklart alltid vara värst och drog upp både fler och större fiskar. |
Jag presenterade finans- och näringsutskottets betänkande så här:
Talman,
det hjälps inte men det känns ganska beklämmande att stå här och på allvar föreslå att en ny lag ska stiftas för att bättre kunna kontrollera hur fisket sköts på åländska vatten. I en bättre värld tycker man att inget som inte är trasigt borde behöva repareras. Ändå är det precis det som nu sker.
Till följd av EU-inträdet och mindre nogräknade staters överutnyttjande av sina fiskevatten måste hela unionen skärpa sina kontroller och då dras även vi på Åland in i karusellen. Mot den bakgrunden har finans- och näringsutskottet hanterat detta förslag och tillstyrker det motvilligt men enhälligt. Behandlingen var ändå inte onödig. Vi ägnade ändå en hel del kraft åt att begripa vilken betydelse fisket i dag har för det åländska näringslivet. Vi visste alla att sportfisket efter huvudsakligen gädda och lax är väldigt viktigt för vår turistnäring och vi vet numera att även det småskaliga fisket har betydelse för industrin.
I dag har vi färre än 300 registrerade yrkesfiskare på Åland. De allra flesta av dem har fisket som en biinkomst vid sidan av något annat. Typiskt åländskt kunde man tillägga. Fångsterna är inte väldiga men tillsammans skapar man volymer som är viktiga även för den industri som köper in, förädlar och exporterar. Därför är det en betydelsefull näringsverksamhet som sker i det tysta, långt från offentligheten. Detta är synd. Fisket kan vara en av de framtidsbranscher som Åland behöver. Vi har i utskottsarbetet erfarit att ingen fiskart norr om Gotland i dag utsätts för överfiske. Tvärtom. Det skulle gå att öka uttaget och sälja ännu mer. I dag vet vi dessutom att saltvatteninflödet i Östersjön är historiskt stort och väntas sätta fart på tillgången av torsk på ett sätt som kanske motsvarar 1980-talet. Jag minns själv med stor saknad de tider då färsk torsk var självklar på bordet. De kan komma igen och då gäller det för näringen att stå redo.
Vi har från finans- och näringsutskottets sida många gånger lyft fram tre stora kluster vilka är betydelsefulla för vår framtida sysselsättning. Det är dels sjöfartsklustret, det är IT-klustret och det är livsmedelsklustret. Fisket passar mycket väl in i åtminstone två av dessa.
När det gäller konsekvenserna av denna föreslagna lagstiftning beskrivs de enklast som mer byråkrati och strängare straff om dessa regler inte efterföljs. Vi har frågat och vi har hört och från utskottets sida är vi hyggligt nöjda med svaren. Landskapsregeringen har tillsammans med branschen försökt skapa ett system som är så pragmatiskt och lätthanterligt som någonsin är möjligt. Det är inte det bästa men det är förhoppningsvis tillräckligt bra. Det klokaste för Ålands vidkommande hade naturligtvis varit om vårt fiske inte betraktats som kustnära utan mer av den insjökaraktär det oftast de facto handlar om. Det är dock ostridigt att vi hör till Östersjön och då ska vi såklart följa de regler som finns.
Utskottets förhoppning är ändå att myndigheterna tillsammans med de berörda fiskarna samt deras organisationer och industrin ska kunna hitta system som går att leva med och gärna på. Alla jobb vi kan skapa på Åland är välkomna och alldeles särskilt sådana som faller innanför ramen om hållbar utveckling, naturlig återväxt och grön tillväxt. Vi har sedan början levt av naturens överskott och det är nog en mycket god idé att fortsätta på det viset. Särskilt som vi lever mitt i naturen och har möjlighet att utnyttja den.
Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att lagförslagen antas med de ändringar som framgår av betänkandet.
Kommentarer
Skicka en kommentar