fredag 10 april 2015

Några ord om vår skog

Vid onsdagens plenum handlade det bland annat om ett nytt förslag till skogslagstiftning. Min uppgift var att presentera det betänkande som finans- och näringsutskottet levererat. Så här löd mina ord:
Talman,

det är precis med skog som med annat samhällsbygge. Det gäller att i alla lägen tvinga sig själv att inta barnperspektivet. Genom att sköta om de små plantorna försäkrar man sig om att i framtiden kunna skörda de friska träden och förvandla dem till produktivt virke.

Det är innehållet i det lagförslag om hållbart skogsbruk som vi behandlat i finans- och näringsutskottet. Vi har i ett enigt betänkande ställt oss bakom lagförslaget men vi har också velat lyfta fram några viktiga frågor, inte minst mot bakgrund av det öppna hörande som utskottet ordnade med den samlade åländska skogsexpertisen och några markägare på plats.

Innan jag går in på utskottets betänkande är det viktigt att minnas att vi behandlar en näring som är mycket viktig för vårt åländska samhälle. Branschen sysselsätter i runda tal etthundra personer och omsätter tjugofem miljoner euro per år. Det handlar alltså om en tillgång som rätt utnyttjad är en viktig tillgång för hela Åland. Effekterna av skogens avkastning når alla; vi bygger hus, vi skapar värme, vi exporterar, förädlar och renoverar. Vid sidan av dessa handfasta fördelar är skogen dessutom en fantastisk plats att vistas i. Här samsas jägare, bär- och svampplockare eller bara annars människor som liksom många av oss gillar doften av skog. Inget går som bekant upp mot fuktiga barr eller gröna mossor eller höstens första kantarellställe. Vi har alltså att göra med en resurs som på väldigt många plan gör oss glada, varma och lite rikare. Ändå är det en resurs som kunde utnyttjas i ännu större utsträckning. De åländska skogarna växer i dag mycket snabbare än skogsägarna avverkar. Det beror på många saker men som så ofta stannar det vid pengarna. Införtjäningen är i dag inte tillräckligt stor i förhållande till erforderliga arbetsinsatser. Avverkningen har i och för sig vuxit men borde vara mycket större.

Finans- och näringsutskottet har alltså insett skogens betydelse och hur viktigt det är att stärka verksamheten i skogen och skapa ett hållbart skogsbruk; minns plantorna jag inledde med. Rätt hanterade blir de åländska plantorna sågat virke som kan säljas till marknader utanför vårt landskap. Vi ser potential i en rätt hanterad åländsk skog. Sedan är frågan vad som är rätt och vad som är fel och när de skattepengar som satsas är tillräckliga. I det här fallet menar utskottet att de cirka 250.000 euro som förslaget handlar om är vad landskapskassan just nu klarar. Vi betonar ändå att landskapsregeringen bör hålla ett öga på helheten och vara beredd att justera där behov uppstår.

Vi förutsätter att nästa regering gör en utvärdering av de nu föreslagna skogsbruksåtgärderna och att man aldrig ska glömma de principer för hållbar utveckling som detta lagting slog fast i fjol somras. Med hjälp av skogen kan vi nå tillväxt på fler plan än rent ekonomiskt.

I arbetet med detta lagförslag har även behovet av en övergripande skogsplan förtydligats och utskottet vill att en sådan tas fram så snabbt det är praktiskt möjligt. Helheten är viktig, för Åland.

I landskapsregeringens lagförslag uttrycktes en förhoppning om att denna lag kunde antas som en så kallad budgetlag och därmed kunna träda i kraft omedelbart. Inom utskottet har vi förståelse för önskemålet men måste påpeka att lagstiftningen inte medger detta. Budgetlagar måste enligt landskapets finansförvaltningslag behandlas i direkt anslutning till budgeten. Därför måste detta lagförslag hanteras som vilken annan lagstiftning som helst. Enligt vad utskottet erfar ska det ändå inte behöva dröja mer än någon månad innan eventuella stöd kan betalas ut.

Avslutningsvis några ord om det öppna hörandet vilket var det första som finans- och näringsutskottet genomfört under denna mandatperiod. Jag menar att det var väldigt lyckat och jag tycker instrumentet kunde användas oftare, särskilt när det gäller frågor av större allmänintresse. Vi bygger vårt samhälle tillsammans och allt måste inte ske bakom lyckta dörrar. Jag uppfattade från det öppna hörandet att branschen fick säga sitt, att förvaltningen förklarade tydligt och att de åhörare som kom deltog i diskussionen. Sådan kan man egentligen aldrig få för mycket av.

Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet samt att anslutningsmotionen förkastas med hänvisning till skrivningarna i betänkandets allmänna motiveringar.
Så här kan det se ut när skog förvandlas till reda pengar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...