Nye konsuln och aprilskämt

I går fick Åland en ny svensk generalkonsul i Olof Ehrenkrona. Var och träffade honom kort i svenska konsulatet och fick bilden klar för mig, vi har att göra med en hedersman! Fast inte bara, han visar sig också vara Djurgårdare men ingen är ju perfekt...

Skämt åsido, Ehrenkrona är också ett fan av Åtvidaberg och författare och företagare vilket är avgörande; karln är okej och kommer säkert att synas på Wiklöf Holding Arena och IFK Mariehamns hemmamatcher när säsongen börjar! Jag är säker på att vi kommer att föra många och inspirerande diskussioner framöver.

Välkomnandets glädje blandades också med lite vemod eftersom Manne Wängborg samtidigt avtackades efter att under några månader ha skött generalkonsulatet med dess ära! Jag har haft förmånen att vid några tillfällen prata både lätt och tungt med Wängborg och är djupt imponerad över den entusiasm han visat över sitt uppdrag. Så gör bara de diplomater som begriper att jobb och är jobb och diplomatiska kontakter är lika viktiga om de så sker i Albanien eller på Åland. Hatten av för sådant.

Under de gångna vintern satt vi till exempel av ett möte om framtidens journalistik och media vilket fick Manne att skriva en rapport över läget i landskapet som skickades till svenska UD, hela finns att läsa nertill.

Vi (jag, den avgående och den nuvarande generalkonsuln) avslutade gårdagskvällen med att byta några ord kring det nyligen avklarade prinsbesöket.

Utöver det får jag också medge att jag för första gången på många år blev genuint och på riktigt grundlurad. Faktiskt ägd. Se nertill – det hände på Paf. Så går det när man raljerar om andras skämt.
Så här ser Sveriges nuvarande generalkonsul Olof Ehrenkrona ut. Observera att den åländska flaggstången är högre än den svenska, ”för att bara den ena har hembygdsrätt”, som Manne Wängborg sade.
Avgående Manne Wängborg tackade för sig...
...genom att bland annat skriva det här om den åländska massmediasituationen. Fast det hände tidigare i vintras.
Tidigare på dagen var jag på ett möte till Paf och stötte på den här hypermoderna kaffemaskinen som man satte en kopp under (kranen) och följde instruktionen och med klar och hög röst sade ”ESPRESSO” (med Finströmsaccent) varpå inget hände och jag så småningom... begrep att det var första april... Då var det redan för sent och jag inser från och med nu att det här med kontorslandskap där alla hör allt inte alltid är till fördel ( i alla fall inte för mig). #tillallaandrasglädje



Kommentarer

Populära inlägg