torsdag 15 november 2012

Av historien ska man lära

Gårdagen gick delvis åt till att presentera finans- och näringsutskottets betänkande kring fjolårets revision. Jag blev kanske onödigt mångordig men det känns som en viktig sak trots att allt redan hänt. För om inte annat kan man kanske lära sig något från det som varit. Ungefär så här föll orden i lagtinget:
Fru talman, Finans- och näringsutskottet har behandlat Landskapsrevisorernas och landskapsregeringens berättelser för år 2011 samt revisionsberättelsen för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2011. Dessa har vi hanterat i två olika betänkanden som vi ska hantera i samma presentation. Det handlar ändå om historien och vi vet att två reformer, den nya finansförvaltningslagen och den planerade nya landskapsrevisionsmyndigheten (mer om den här på länk, min anm), är på kommande vilka båda får effekt på de brister som Landskapsrevisorerna påpekat och utskottet erfar. Lite yvigt uttryckt kan man slå fast att finansadministrationen och den nuvarande landskapsrevisionen inte till alla delar fyller de krav man kan ställa på dagens samhällsbygge och dess konstruktörer.

Jag börjar med det man kanske mest av allt förknippar med bokslut och revisionen, alltså finansavdelningen. Ska man vara lite övergripande handlar en stor del av de frågor som landskapsrevisorerna lyfter upp om bristande intern kontroll och svaga uppföljningar. Det är absolut ingenting nytt. Ingenting är lika enkelt att kritisera som den tid som flytt och de beslut som fattats. Ändå tvingas vi konstatera att delar av påpekandena är om inte orättvisa så ibland ganska grundlösa. Utskottet har till exempel erfarit att finansavdelningen aldrig hörts, inte i år och inte i fjol, av revisorerna under den pågående processen vilket möjligen kan förklara några av anmärkningarna. Man borde alltid höra det organ som revideras. Överraskande ofta finns plausibla förklaringar till uppfattade brister.

Det finns ändå viktiga avsnitt i revisorernas observationer. Det är till exempel inte alldeles enkelt att analysera bokslutet för landskapet Åland. Det saknas nyckeltal vilket revisorerna påpekar och finans- och näringsutskottet efterlyser inför kommande bokslut. Dessutom gör väldiga reserveringar (51 miljoner euro 2011) att siffrorna blir svårtydda. Utskottet har dock med tillfredsställelse erfarit att den nya finansförvaltningslagen som träder i kraft 2015 i vart fall i viss del ska göra detta enklare i framtiden. Det är bra. Vi är övertygade om att professionaliseringen av landskapsrevisionen kommer att skapa bättre förvaltning i framtiden. För en sak visar revisionen tydligare än allting annat. Driftsutgifterna måste ständigt granskas och alltid hållas så låga som någonsin är möjligt. Dessutom finns det ett starkt mervärde i att även medborgare och beslutsfattare utan kommunalkameral bakgrund ska begripa om det går bra eller dåligt för landskapet.

En annan fråga som är värd att uppmärksamma är den åländska sjukvården som utgör i stora drag en tredjedel av hela den åländska kostnadskakan. Som bekant är verksamheten vid Ålands Hälso- och Sjukvård vår enskilt allra största kostnadspost. Det är därför synnerligen glädjande att Landskapsrevisorerna den här gången tagit hjälp av en utomstående revisionsbyrå i syfte att granska ÅHS, dess organisation, innehåll och administration. Från finans- och näringsutskottets sida kan vi inte nog understryka vikten av att revisionsrapporten inte bara stannar hos landskapsregeringen och lagtinget utan blir ett konkret verktyg i ÅHS-styrelsens händer. En verksamhet som omsätter nästan 80 miljoner euro måste såklart granskas och följas noga. Inte på bekostnad av patientsäkerheten men med balans i allas vår gemensamma ekonomi som mål. Särskilt är det av största vikt att följa upp löneutvecklingen i organisationen för att försäkra sig om att utbetalningarna är såväl skäliga som rättvisa. I dag är det som utskottet erfarit trettioåtta personer som har rätt att anställa och lönesätta inom ÅHS vilket kan skapa oklar praxis. Revisorerna konstaterar också att det föreligger en svag intern kontroll inom ÅHS och efterlyser åtgärder kring detta. Det är inte bara de små utgifterna man blir rik på, det finns också skäl att hålla fokus på de stora. Det finns flera skäl till detta. Bland annat eftersom styrelsen enligt den nya ÅHS-lagen får ett ännu större ansvar för att verksamheten och budgeten sköts på ett effektivt sätt.

En viktig del i granskningen av det officiella Åland är den gamla pensionsskulden som bör utredas mer omsorgsfullt än i dag. Som bekant sköts dagens anställda av privata pensionsbolag vilket är förnuftigt. Men de landskapsanställda som tidigare jobbade i allmänhetens tjänst får i dag sin pension från Ålands pensionsfond. Utskottet har erfarit att fonden i dag är värd cirka 300 miljoner euro medan pensionsskulden utgör cirka 500 miljoner euro. Säkert är det dock inte varför det vore värdefullt och viktigt att bringa bättre klarhet i denna fråga.

Den Digitala Agendan är ytterligare en viktig beståndsdel i skapandet av morgondagens samhälle. Men för att lyckas med det behövs kunskap, kraft och kompetens. Här hävdar revisorerna att berörda avdelningar saknar erforderliga resurser när det gäller utveckling. Inom finans- och näringsutskottet är samstämmigheten när det gäller den Digitala Agendan stor – hela utskottet understryker vikten av att bygga upp system som kan förenkla och effektivisera all form av administration och kommunikation gentemot medborgarna. Hemsidan är en viktig plattform gentemot allmänheten, den handlar om bilden utåt, och borde ges större prioritet än vad som hittills varit fallet. Utskottet understryker vikten av att Den Digitala Agendan ges tillräckliga resurser för att den med kraft och inom rimlig tidsdräkt ska kunna genomföras.

Ålands folkhögskola, den geografiska grunden för vår självstyrelse, lyftes också av Landskapsrevisorerna. Skolan dras i dag med utmaningar. Färre studerande, byggnader som kostar pengar och inte används och oklara framtidsutsikter skapar oro. Utskottet konstaterar att det finns ett behov av en skola där ungdomar kan beredas möjligheten att läsa upp sina betyg. Utskottet har erfarit att det finns planer på samarbete mellan Folkhögskolan och andra ungdomsvårdande organisationer samt Ålands yrkesgymnasium vilket är lovvärt.

När det gäller skolor vill vi också lyfta frågan kring Högskolan på Åland. Här finns i dag sexhundra studeranden på sju olika utbildningsprogram, tvåtusen deltagare i den öppna kursverksamheten samt sjuttiofem anställda. Det är alltså en betydande och uppskattad aktör inom åländsk fortbildning och spetskompetens. Utskottet konstaterar att skolans tyngdpunkt i dag ligger inom sjukvårdsutbildningen vilket av allt att döma är en framtidsbransch. Dessutom är det mycket på gång inom sjöfartsutbildningen som ju är det gebit som på många sätt utgör hjärtstocken i landskapet. Det är viktigt att erbjuda sådan utbildning som på olika sätt bidrar till exportinkomster till Åland. Utskottet har dock erfarit att Högskolan i dag upplever tillkortakommanden i förhållande gentemot landskapsregeringen. I dag finns till exempel inget utbildningsavtal vilket utskottet upplever som en brist och som något som med det snaraste borde åtgärdas. Det krävs tydliga riktlinjer för att gjuta framtidstro i högskolan.

Detta är av allt att döma nästsista gången som Landskapsrevisorerna gör en granskning som denna. Inom kort har vi i lagtinget att ta ställning till en helt ny Revisionsmyndighet som på ett annat och mer strukturerat vis ska granska allas vår gemensamma administration.

Med hänvisning till detta föreslår ett enigt utskott att lagtinget bringar Landskapsrevisorernas och landskapsregeringens berättelser för år 2011 till landskapsregeringens kännedom samt att revisionsberättelsen för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2011 antecknas lagtinget till kännedom.
Senare på kvällen var det dags för omröstningar kring stadens budget, men om dem berättar jag mer i morgon!
Exakt så här såg det inte ut när Landskapsrevisorerna gick igenom fjolårets räkenskaper. Men inte långt ifrån. Det handlar om massiva mängder information och ett osannolikt stort antal beslut som ska gås igenom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...