När ett fel blir helt rätt

Jag ramlade i går in på en föreläsning som jag på förhand var övertygad om att skulle vara bortkastad tid. Den som pratade heter Karl-Henrik Robér och han företräder en organisation som heter Det Naturliga Steget. Redan där börjar varningsklockorna ringa hos mig. Sådana där ”miljökämpar” och ”världsförbättrare” får mig ibland att vilja andas i plastpåse. De kommer med den ena vansinnigheten efter den andra och bryr sig katten i trivialiteter som tillväxt, ekonomisk bärkraft och livskvalitet.

Den här gången fick jag fel, befriande fel. Jisses vad jag fick lägga i backen snabbt. Karl-Henrik Robér är knivskarp, påläst, analytisk och retorisk. Dessutom är han i allt väsentligt en marknadsmänniska som tror på förädling av produkter i syfte att öka värdet. Han drog upp linjerna kring hur man skapar tillväxt genom att tänka hållbart.

Det första Robért slår fast är att om vi inte tänker hållbarhet i allt vad vi gör kommer det till sist att gå på tok. För allihop. Min första tanke är att ”jaja, så där säger alla, men vi ska ju leva under tiden också”. Sedan fortsätter Robér att hamra in argumenten och jag inser efter ett tag att karln inte bara har förstånd, han har dessutom helt rätt. Om vi inte arbetar utifrån ett hållbarhetsperspektiv slutar det garanterat i förskräckelse. Nu är det tyvärr inte hållbart att redogöra för allt här och nu. Jag vill ändå, ganska svepande, berätta om vikten av att ha några extremt tydliga regler som grund för beslut. När det gäller Det naturliga steget utgår man från fyra principer:

I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk...
…koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller).
...koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m).
…undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m) .

Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt…
…från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

Utgångspunkten är att vi i dag är fler människor på vår jord än vi någonsin förut varit. En självklar effekt av det är att behovet av frisk luft, hälsosam mat, stabilt klimat och rent vatten aldrig varit större. Mot detta står det faktum naturens egna tillgångar i åkrar, skogar, hav och sjöar minskar allt eftersom. Ställt mot varandra betyder detta att människornas utrymme för hälsa, välfärd och god ekonomi minskar.

Vill man höra mer och inte har något emot engelska kan man titta här. http://www.youtube.com/watch?v=XaZUgnYenb4

Det blir alltså svårare att hitta mat, rent vatten, hälsa, trygghet och frihet för alla på vår jord. Detta berör möjligen andra människor mer än det berör oss. Vi har det ju bra i det stora hela. Maten är god och tillräcklig, vattnet är rent, rekreationsmöjligheterna är många och tryggheten oftast god. Ändå måste det slås fast. Om jorden som sådan inte byter kurs kommer de nämnda problemen att växa, inte minska.

Det vi på Åland borde fråga oss själva är. Hur kan vi dra nytta av detta. Vad har vi på Åland som vi a) kan utveckla till något unikt, b) erbjuda andra människor som inte har samma möjligheter och c) tjäna pengar på det?

Karl-Henrik Robér förklarar med knivskarpt intellekt varför det är nödvändigt att tänka hållbart i allt man som människa gör.