Två dagar kvar till valet

När det gäller politisk tävlan är såklart alla val vackra. Det handlar om människor som kämpar för att få andras förtroende att leda ett folk. På tisdag (eller egentligen onsdag morgon) får vi reda på vem som ska leda USA de kommande fyra åren. Galluparna är svåranalyserade, både sittande Barack Obama och utmanaren Mitt Romney kan vinna. Jag som kan mitt ”Vita Huset” vill naturligtvis att Obama får fortsätta regera och bygga färdigt det han påbörjat. Det känns lugnare med en försiktigt intellektuell än en kantig direktör vid den ratten.

Det är inte precis fyra enkla år som väntar. Om vi tror att ekonomin här är skakig, är den troligen etter värre i USA. Bara under de senaste månaderna har tre städer av Åbos storlek tvingats i konkurs, Stockton, San Bernardino och Mammoth Lakes. De ligger alla i Kalifornien, en av världens största men mest vacklande ekonomier. I USA har man byggt upp en stor del av den statliga ekonomin med hjälp av fastighetsskatt. Men sedan fastighetskraschen står alldeles för många hus tomma för att det ska vara finansiellt hälsosamt för delstaterna. Dessutom förlitar man sig till stor del på omsättningsskatt, men i spåren av arbetslöshet köper folk allt mindre. Kalifornien är på många sätt USA:s Grekland. Och det finns en uppsjö av amerikanska Portugal, Italien och Spanien som just nu har svårt att hitta ljusglimtar i mörkret.

För att alls hantera de skenande underskotten stänger delstater och städer i delstaterna allt utom det mest nödvändiga. Det betyder att ännu fler människor förlorar sin arbeten och inte längre kan bidra till den nödvändiga handeln för att få fart på tillväxten. Detta är bekymmersamt inte bara för dem utan också för oss i Europa. Enkelt uttryckt är risken stor för ännu häftigare finansiella orkaner när det vid årsskiftet står klart att planerade skattehöjningar inte kan genomföras samtidigt som aviserade nedskärningar blir för smärtsamma att genomföra. Det är då vi i Europa också måste söka lä, för Atlanten är inte längre vad den varit. Ekonomisk oro färdas från USA till Europa till Mariehamn snabbare än man hinner säga bredbandsuppkoppling.

Vad är då lösningen för livet lär ju inte bara upphöra här och nu? Antagligen stimulansåtgärder i ännu högre grad än hittills. Räntorna måste hållas låga. Skatterna måste hållas låga. Handel måste uppmuntras och krig undvikas. Och mitt i all denna sörja får man aldrig glömma att sträcka ut en hand också till alla dem som av olika orsaker inte hänger med. För vi medborgare må vara små knappar i ett storpolitiskt spel. Men vi är allihopa människor.

I dag är det för övrigt exakt 32 år sedan republikanen Ronald Reagan slog ut den sittande presidenten Jimmy Carter. En i stort sett samlad nordisk presskår dömde ut Reagan som clown, skådespelare, mindrevetande och några epitet som jag glömt. ”The Great Communicator” som han kallas för i dag anses numera vara en av historiens bästa presidenter. Han verkade också under en lågkonjunktur men han lyckades krossa Sovjetunionen genom att kapprusta tills Sovjet gick i backen. Och av alla eftermälen måste väl det höra till de bästa! Ha en skön söndag och en produktiv arbetsvecka!

I dag är det 32 år sedan Ronald Reagan slog ut demokraten Jimmy Carter från Vita Huset. Då förlöjligades Reagan i en nordisk kontext. I dag är han hyllad för att han gjorde slut på Kalla kriget och tvingade Sovjetunionen till reträtt.