En investering i framtiden

Att anlägga en tunnel mellan Svinö och Degerby skulle långsiktigt bli billigare för hela Åland. Det skulle dessutom öka tillgängligheten till skärgården och vårt miljöavtryck skulle minska radikalt samtidigt som Åland skulle bli rejält mycket större.

I höstas var jag till Färöarna för att bland annat bekanta mig närmare med den 10 kilometer långa undervattenstunnel som togs i bruk för drygt ett år sedan.

Argumenten för att inleda Projekt Föglö är betydligt fler än invändningarna och det är hög tid att gå vidare. Inte minst har utvecklingen av bränslepriset gjort situationen än mer akut.

Man måste skilja på begreppen pris och värde när det handlar om samhällsplanering. En grundregel är alltid att värdet måste vara högre än priset. När det handlar om att bygga en tunnel från Lumparland till Föglö är jag övertygad, det är en investering som sju dagar i veckan, 365 dagar per år, gynnar det åländska samhället bättre än att fortsätta med färjtrafik som i dag. De samhälleliga effekterna är enorma och möjligheterna att spara in än mer pengar när tunnelkortrutten är klar omfattande.

I grundmaterialet som tunnelkommittén hanterat finns den här beräkningen som visar de ekonomiska fördelarna av en tunnel inom fyrtio år. En tunnel håller i minst 100 år varför avkastningen då blir dramatiskt mycket större.


Kostnaden för en tunnel kan med hyggligt stor noggrannhet slås fast när provborrningar för några hundratusen euro genomförts. Kostnaderna för att fortsätta med färjor som hittills står bara i stjärnorna men blir i slutändan mångfalt större än en fast förbindelse.

Att välja att inte göra något i dag förorsakar en slags samhällelig pyspunka där Åland går miste om den potential en levande skärgård tillför hela Åland. Att bygga en tunnel mellan Svinö och Degerby är ställt mot dagens lösningar överlägsen. Från år ett kan inbesparingarna bli mycket höga vilket den hårt pressade åländska ekonomin skulle gynnas av.

En tunnel skapar social trygghet, framtidstro, renare miljö och bättre och mer förutsägbar ekonomi än att fortsätta med dieseldrivna färjor som snart måste förnyas. Med hållbarhetsglasögon på är valet lätt. Med omtanke om samhällsekonomin likaså.     



Så här ser en av alla tunnelmynningar ut på Färöarna.

Färöarna har målmedvetet gått in för att byta ut färjpass mot tunnlar för att det sparar pengar och utvecklar samhällen. Där har man lyckats förstå fördelarna som följer med fasta förbindelser.

Jag hoppas att den nu färdigställda rapporten resulterar i fortsatt arbete på en mer professionell nivå. Man ska minnas att en parlamentarisk kommitté består av lekmän när det gäller tunnelkonstruktioner.

En film från Färöarnas nya tunnel







Kommentarer

Populära inlägg