En oas måste skötas om

Det är ett slitet begrepp men likaså sant. I Mariehamn döljer sig en oas i ordets rätta bemärkelse. Den heter Lilla holmen och är i sak en alldeles för vacker plats för att inte skötas på absolut bästa sätt. Just nu är det lite si och så med den saken tyvärr.

Istället för ett öppet och inbjudande café och glassbar möts besökaren i dag av stängda luckor och härjade terrasser. Istället för det rika djurliv som för bara några år sedan gladde både stora och små finns där i dag några vilsna påfåglar som utan vare sig mening eller mål drar omkring på området. Istället för välskötta mönsterrabatter, ansade gräsmattor och tuktade träd finns nu skugga och åter skugga och under de alldeles för stora trädkronorna rätt vildvuxna gräsmattor.

Samtidigt som vi som bor i staden kan se hur Lilla holmen chanserar är platsen fortfarande het i turistiska sammanhang. Lilla holmen beskrivs till exempel i säljbroschyrer så här:

”Lata dagar på stranden 

På Lilla Holmen trivs både stora och små. Här finns en barnvänlig sandstrand med ett roligt klätterskepp, flytbrygga, omklädningsrum, beachvolleyplan och picknickbord. Eftersom Lilla Holmen också är en fågel-ö vandrar kacklande hönor och ståtliga påfåglar fritt omkring. Här finns även ett fågelhus med småfåglar och burar med söta kaniner andra smådjur som är roliga för barnen att titta på. Mellan solandet och alla dopp i havet smakar det extra gott med glass från glasskiosken eller en mumsig crepes från den lilla kiosken vid ingången till Lilla Holmen. Och när du badat klart ligger sjöfartsstaden Mariehamn bara några hundra meter bort.”

Man kan alltså konstatera att det föreligger ett rejält gap mellan de uppbyggda förväntningarna och den krassa verkligheten som möter våra besökare den dag de står på den klassiska bron som sedan 1870 i lite olika skepnader förbundit staden med strandudden.

Byggnaderna är stängda och tomheten total. Här borde det sitta semestrande barnfamiljer och här borde lokalerna vara en öppen famn istället för en kall hand.

Metallställningar av oklart ursprung står lite varstans på Lilla holmen i dag.

Gräsmattorna är vildvuxna och inte ens det minsta inbjudande till spontana picknicker.

Nu står vi inför en märkbar upprustning av den gamla ångbåtsbryggan (läs här och här och här) några hundra meter från Lilla holmen. Då, om inte förr, finns det skäl att på allvar göra något av denna strand som rätt hanterad kunde utgöra huvudskälet för ett besök till Mariehamn. Med denna lilla bakgrund i minnet har jag och de andra i Mariehamnscentern lämnat in följande åtgärdsmotion:

Mariehamns stad, Stadsfullmäktige 30.05.2012

MOTION GÄLLANDE UPPRUSTNING AV LILLA HOLMEN
Lilla holmen hör till stadens allra mest definierande områden. Här har gamla och unga stadsbor genom åren lärt sig om djur och natur och mycket mer i samband med rekreation simning och friluftsliv. Den naturliga kopplingen till Tullarns äng är lika häpnadsväckande vacker som underligt outnyttjad.

Lilla holmen kunde inte minst mot bakgrund av planerna för Ångbåtsbryggan och intilliggande fastigheter med troligen ganska enkla medel på nytt bli den oas som varje stad med självaktning behöver och som stadsborna mår bra av.

Under de senaste åren tvingas vi dessvärre konstatera att Lilla holmen har nedgraderats från en familjepark med bad och nöjen till en djurgård utan egentligen all form av andra rekreationsmöjligheter. Det börjar nu bli länge sedan området hade innehåll i form av exempelvis en cafeteria.

Lilla holmen kan rätt utnyttjad bli den resurs som en stad behöver för att erbjuda medborgarna ett spännande, vackert och kreativt rekreationsområde.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår undertecknade att stadsstyrelsen ges i uppdrag att i skyndsam ordning komma med förslag på hur Lilla holmen kunde användas och rustas upp för att bättre komma alla stadsbor till fromma.

Jörgen Pettersson                   Britt Lundberg                  Bjarne Blomster

Stadsfullmäktigeledamöter