Bocken som aldrig kom

Den tidiga bockjakten är en jaktform jag håller högt. Få saker går upp mot att sitta i gryningen och se naturen långsamt sträcka på sig och anta formen av en ny dag. Ljuden liknar inga andra, de är nära och långt borta samtidigt. Dimman som ligger över åkrarna är lika döljande som befriande. Den är frisk, kall och hemlighetsfull.

Jag sitter bak i Finström vid en liten åkerplätt som jag vaktat fler gånger än jag minns. Ofta är det djur på farten, en get, någon killing och i undantagsfall den stora bocken. I morse hände inget. Det hördes försiktiga smygande steg i skogen och prasslet av rådjursben bland ormbunkarna men tyvärr inget mer. Eller. Upplevelsen är stark även om skottet aldrig avlossades. Jag satt och tänkte på dagen som väntade, hösten som kommer och utmaningarna som aldrig tar slut, tack och lov.

#världensbästavardag

Så här ser till exempel bocken ut som aldrig dök upp denna morgon. Det var nog bra för det betyder att den går kvar i sin skog tills nästa gång!