Fem viktiga EU-frågor

Vi har Kristi Himmelfärdsdag i dag vilket i klartext är den fyrtionde dagen sedan Påskdagen och tidpunkten för när den återuppståndne Jesus inför elva av sina lärjungar uppför till himlarna osv. Fast det visste du säkert redan. Fortsätt läsa!

Full hand. När det gäller Åland och EU lyfte jag i går fram fem områden av särskild vikt för tillväxt och utveckling och arbetsplatser.

I dag ska det handla om något helt annat, nämligen Åland och EU som diskuterades i Ålands lagting i går. Så här sade jag om fem områden som är viktigare än andra för Åland just nu:

Talman,

I förhållandet EU, Åland och resten av världen finns områden som både skapar och hejdar möjligheter. Det är såklart baksidan med unionsprojektet att ländernas utgångslägen ofta är fundamentalt olika när det gäller syn på skatter, service, kultur, offentlig sektor med mera. Ändå har den europeiska unionen på många sätt ständigt utvecklats och gått framåt samtidigt som freden över Europa bestått längre än någonsin. Detta är något vi alltid måste ha i minnet när det gäller de stenar i skon som unionen förser oss lite mindre autonomier med i form av till synes onödiga pålagor och förbud. Fred räknas och vår uppgift är att se till att det förblir så, även om partier med unkna ideologier och främlingsrädsla som drivkraft senaste helg lämnade mer avtryck i det europeiska parlamentet än vi kanske skulle önskat. Det gäller att med freden i åtanke och framtiden som mål hitta lösningar som hjälper hela Åland framåt i Europa och på de europeiska marknaderna. Detta är vi alla delaktiga i. Åländsk Center är observatör i Europaparlamentets tredje största grupp Alde och jag har själv på plats i olika sammanhang lyft fram åländska frågor och funnit stor förståelse för dem. Det är också till Aldegruppen som nyvalde EU-parlamentarikern Nils Torvalds med sin tjänstemannaklippa Mats Löfström hör.

Finans- och näringsutskottet har i hanteringen av redogörelsen om europeiska unionen och Åland valt att lyfta upp några ämnen av mer avgörande finansiell och tillväxtvänlig karaktär. Vårt betänkande talar naturligtvis för sig själv men det finns fem olika områden jag gärna ordar lite mer om och som fel hanterade kan bli utmanande för hela Åland.

För det första. Den konsoliderade bolagsskatten som sedan några år tillbaka planerats inom EU är inte självklart till fromma för Åland och den kommunala rätten till beskattning. EU vill att alla bolag i hela EU ska hanteras lika och att skatten med hjälp av en fördelningsnyckel ska fördelas på inblandade stater och områden. Här är det viktigt att landskapsregeringen fortsätter sitt arbete med att säkra de autonoma områdenas rätt till egen beskattning.

För det andra. Framtiden för momsen när det gäller till exempel restaurangtjänster ombord på fartyg och ideella föreningar är något som i högsta grad berör Åland där transportsektorn har helt avgörande betydelse och föreningslivet är rikt och värdefullt. Landskapsregeringen har hittills bevakat dessa områden i syfte att inget ska förändras och från utskottets sida understryker vi i går och i dag och i morgon vikten att fortsätta kämpa för detta. Vi är heller inte ensamma. Meddelandet kom redan år 2011 men då synen på momsens framtid skiljer sig rätt markant mellan de olika medlemsstaterna har än så länge inget hänt. Det kan inte nog understrykas att inget blir bättre med mer byråkrati, alldeles särskilt inte för små företag.

För det tredje. Svaveldirektivet för sjöfarten är ett dubbeleggat svärd. Å ena sidan är det i alla avseenden dags för världssjöfarten att vara med och dela ansvaret för allas vår miljö. Redan i dag har högre krav på lägre svavelhalter i fartygsbränslen skapat skillnad i form av lägre partikelhalter i de europeiska storstäderna som inte är lika lyckligt lottade som vi med ren luft. Hittills är det de facto den landbaserade industrin som fått dra det tyngsta lasset. Ändå är övergången till lågsvavligt bränsle för shippingen en komplicerad och dyr historia. Från utskottets sida vill vi gärna påpeka vikten av att landskapsregeringen tillsammans med Finlands regering fortsätter sitt arbete med att bibehålla eller helst förbättra sjöfartens internationella konkurrenskraft. De gamla marknaderna har på många sätt helt försvunnit och shippingen riktar i dag in sig alltmer på nya trafikområden, i Medelhavet och bortom de stora världshaven. På många sätt precis som det var förr då den åländska sjöfarten trafikerade oceanerna för att skapa jobb hemmavid.

För det fjärde. Skogspolitiken och behovet av en skogsvårdsplan är något som med jämna mellanrum dyker upp även i den åländska debatten. Det senaste beskedet från EU är från år 2013 då en ny skogsstrategi drogs upp för hela unionen. Det är ändå inte samma sak som en gemensam skogspolitik men det understryker vikten av att även Åland noga följer utvecklingen och arbetar för ett framtida aktivt åländskt skogsbruk. I dag är tillväxten rejält mycket större än förbrukningen vilket i praktiken betyder att vi inte lever efter den hållbarhetstanke som allt oftare genomsyrar vårt samhälle. Skogen är energi, tillväxt, arbetsplatser och dessutom till skillnad mot fossila bränslen förnyelsebar.

För det femte. Onlinespel är en allt viktigare del av den åländska framtiden har den förening som snart fyller femtio år visat. Ålands penningautomatförening är ett unikt exempel på vad uppfinningsrikedom, hårt arbete, mod, strategier och affärsdriv kan skapa. Vårt PAF skapades och växte med färjtrafiken och har hittills tack vare visionära beslut lyckats ställa om från de gamla affärerna med pajazzomaskiner till nya digitala framgångar. Internet är i dag det verktyg som passagerarfärjorna var förr. EU har tagit fram en grönbok när det gäller onlinespel på den inre marknaden. Syftet var att en gång för alla skapa en bild av hur det ser ut över hela EU beträffande lagstiftning kring onlinespel. Grönboken resulterade inte i heltäckande EU-lagar men sätter ändå fingret på några viktiga frågor och efterlyser även åtgärder. Därför har landskapsregeringen nu inlett en fullständig revidering av den åländska lotterilagstiftningen inklusive införandet av en tillsynsmyndighet. Detta stödjer utskottet och understryker vikten av att lagstiftning och skötsel skapar möjligheter för fortsatt tillväxt och arbetsplatser inom den nöjesindustri som de gamla spelbolagen utvecklats till.
Talman,

Med hänvisning till detta föreslår ett enhälligt utskott att självstyrelsepolitiska nämnden och sedan lagtinget beaktar vad som lyfts fram i detta betänkande. EU ställer krav men skapar också möjligheter.