Hej igen, Kroatien!

Går allt som det ska landar jag denna dag i Kroatiens huvudstad Zagreb för vidarefärd till hamnstaden Pula. Där väntar en kongress som ordnas av Europas tredje största parti Alde. Den ser jag mycket fram mot. Särskilt en dag som denna som ju faktiskt är Europadagen som firas till minne av Robert Schumans deklaration år 1950 om att skapa ett enat Europa för att bevara freden efter andra världskriget och skapa välfärd. I fjol hyllade jag också denna dag.

Jag har aldrig tidigare varit till Kroatien men väl till det forna Jugoslavien innan kriget bröt ut och fick hela landet att rämna. Året var ungefär 1988 och jag var där som utsänd av Ålandstidningen för att bevaka sjösättningen av Viking Lines nybygge Amorella. Den gick av stapeln på gammaldags vis till pompa och ståt och ackompanjerad av pukor och trumpeter. Vill jag minnas.

Det var en väldig delegation från Åland på plats och jag får nu en flashback till det partytält som stod på en strand. Där samlades alla sjösättningsgäster för en drink eller två. Det fanns allt i baren men det rådde extra spänning kring det lokala serbiska plommonbrännvinet Sliwowitz som i allt väsentligt smakade bäst odrucket. Ändå. Jag stod bakom en äldre åländsk man och överhörde honom i drinkkön:

”Öh, can I have a glass of Slybw..., Schllyybb..., Sliwbv..., Slygtjss..., äh, ett glas drycka tack!”

Och det funkade. Han fick sin dricka. Ska testa om de fortfarande är lika smidiga där borta. Om denna Sliwowitz alls finns kvar.

Här ska jag tillbringa dagarna fram till söndag. Ska bli intressant och inspirerande att höra det senaste från de lite vidare europeiska kretsarna. Kroatien kommer ju som bekant med i EU den 1 juli som unionens tjugoåttonde medlemsland. Kring det har det pågått en liten debatt här på hemmaplan.

Kanske bäst att helt enkelt avstå... Mitt smakminne är kanske kort men jag vill minnas att just detta Sliwowitz smakade rätt eländigt.