Lagkapten Pettersson & his crew var glada denna dag på Isle of Wight 1991.
tisdag 13 september 2011
Otroliga minnen
Nu lämnar vi tidningshuset för ett tag och minns öspelen på Isle of Wight 1993. I finalen slog de åländska herrarna Ösel med klara 3-0. Det var magiskt. Hade vi spelat tio matcher mot dem på den tiden hade vi förlorat nio. Så mycket bättre var de egentligen. Men inte denna dag, då var vi oslagbara. Det visar igen den gamla sanningen – allt är möjligt, utom att slicka sig på armbågarna (sina egna alltså). I samma hall spelades årets NatWest Island Games då tävlingarna återvände till Isle of Wight. Den här gången var det Ösel som tog hem guldmedaljerna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Därför kämpar vi för Fredens öar
Det händer ibland att jag stannar upp och försöker se Åland utifrån. Inte som talman. Inte som politiker. Utan som människa. Som någon som b...
-
Medan folk strider om språk, styrelseposter, makt, pengar och en massa annat som förstås är viktigt men kanske inte avgörande pågår ett stän...
-
Den gamle skojaren Carl Gustaf Emil Mannerheim påminde mig en bloggläsare om i går. Det var bra, för då kan jag äntligen berätta historien o...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar