Den första månlandningen

Det är måndag morgon och tankarna löper ohjälpligt till Apollo 11 som för exakt fyrtiofem år sedan landade på månens yta för att där släppa ut Neil Armstrong som förste människa att ta steget. I dag är det också kräftpremiär på Åland och krögarna täljer guld för en dag och en kväll.

Den sextonde juni 1969 sköts Apollo 11 upp från Florida, fem dagar senare landade man på månen. Det var på precis alla sätt helt fantastiskt och visade tydligare än annat att allt är möjligt.

I dag fyller schack-FIDE 90 år

”We are one people”, vi är ett folk. Så lyder värdegrunden för internationella schackförbundet FIDE som fyller nittio år i dag. Liksom jag tidigare hyllat FIFA är även schackspelarna ett släkte som gjort världen lite fredligare och människorna på jorden lite mer förstående för varandras egenheter. Som jag framhärdar med uthålligheten hos en dåre finns inget som sport och spel när det gäller att skapa gemensamma värderingar.
Just schack är en sport som följt mig under en viktig del av mitt liv men som jag underlåtit att upprätthålla på senare tid. Det är synd. Schack är strategi, eftertanke, kreativitet, mod och galenskap i en skön blandning. Om detta har jag skrivit vid tidigare tillfällen, till exempel om Bobby Fischer som förändrade världen i det lilla. Och om Garri Kasparov och kampen mot tekniken. Inte att förglömma Judit Polgár som förstummat schackvärlden och dagens världsmästare Magnus Carlsen. De är alla mästare som tagit spelet till nya nivåer. Njut av söndagen, i morgon är måndagen äntligen tillbaka!

Få upplevelser här i världen går upp mot att ha överlistat sin motståndare och genomföra strategin man planerat. Särskilt hästen är en pjäs vars rörelsemönster skapar såväl svårigheter som möjligheter.

Heja Pride, ni gör det rätta!

I dag går ålänningarna och andra man ur husen för att demonstrera sin tro på kärleken, livet, framtiden och kampen mot fördomarna. I det första Pridetåget någonsin i Mariehamn samlas politiska partier, företag, privata, organisationer och bara annars nyfikna för att visa sitt stöd för varje människas egen rätt att själv leva sitt liv på det vis man själv väljer. Svårare än så är inte detta och heller inte något annat. Folk måste få leva sina liv på sitt eget vis utan att andra ska låta sina egna tillkortakommanden sätta agendan. Kärlek måste vara gränslös och människan måste få vara unik.

Finland har ett problem med detta då man än så länge vägrat gå med på att i lagen tillåta samkönade äktenskap. Det är hyckleri i dess allra råaste form. Vill man på allvar vara ett modernt land måste systemen anpassas till medborgarnas önskemål, vilket jag även understrukit tidigare. Gör man tvärtom fållar man in sig själv bland Nordkorea och andra gangsterstater; Ryssland inte att förglömma, landet som skyr regnbågens färger lika mycket som kraften i demokratin.

På Åland är vi huvudsakligen fördomsfria tack vare våra hundraåriga traditioner i internationell handel. Handelskvinnor och -män har inte råd att inte vara storsinta. Ändå är vi långt ifrån perfekta. Tag bara vilken skolgård eller omklädningsrum eller sminkloge som helst och det är plötsligt fritt fram för de där könsorden, nersablingarna, tillintetgörandet och mer som följer med i människors vardag. Det är inte skolans fel eller idrottens fel eller teaterentusiasternas fel. Barn gör som vuxna. Uppfostran börjar i hemmet. Vi är därför alla skyldiga till att det ibland går snett.

Hoppas Priderörelsens festival denna vecka understryker detta faktum. Man behöver aldrig förklara varför man gör som man gör. Man har alltid rätt att känna stolthet över sig själv och i de fall andra människor har synpunkter på det är det deras problem, inte andras. Jag minns med glädje den konsert som tidigare i våras arrangerades i stadshuset, till hyllning av varje människas rätt att bestämma över sitt eget liv.

Och på tal om sådant som är fint att tänka tillbaka på. För exakt ett år sedan var jag på Bermuda och förberedda för avslutningen av NatWest Island Games, en i alla avseenden fantastisk händelse. Tur att alla minnen finns kvar!

Så här får det gärna se ut varje dag på året på Åland. Vi är ett samhälle som är byggt av internationell handel och därmed tvingat att acceptera alla människor, oberoende av eventuell läggning. Människans makt över sig själv och sina egna beslut måste mara oinskränkt, allt annat är hyckleri om man på riktigt vill hylla den fria marknaden och säga nej till förtryck.

Bra kämpat Hannes Öhman!

Fick i går läsa att en av den åländska idrottens mest legendariska profiler lägger innebandyskorna och -klubban på hyllan. Ålänningen Hannes Öhman slutar efter att under en lång räcka år ha dominerat den svenska innebandyn i klubblaget Storvreta och vid sidan av det varit ett av de tyngsta namnen i det finländska landslaget. Bra kämpat Hannes och tack för alla minnen!

Snyggt också av UNT med en specialartikel om den åländske stjärnan!

Beskedet om att den svenske innebandykungen abdikerar får mig att minnas pratstunden jag hade med honom sommaren år 2012 inför utgivandet av boken Ålands Idrott, Historien om en ö och dess hjältar från 1897 till 2012. Intervjun med Hannes finns med i boken liksom ett tiotal andra reportage om framträdande åländska idrottsledare och aktiva, till exempel Pekka Lyyski. Boken gavs ut av Ålands Idrott rf och alla intäkter tillfaller direkt den åländska idrottsrörelsen. Sammanlagt finns långt över tusen åländska idrottskvinnor- och män med i boken som finns att köpa på Mariehamns bokhandel och Lisco.

Få andra verksamheter har likt idrotten skapat förebilder och åstadkommit förändring. Det har skett och det sker tack vare kämpar som Hannes Öhman och många fler.

FAKTARUTA
Född: 28 november 1976.
Största framgång: Tre SM-guld med laget Storvreta, ett med Balrog.
Starkaste minne: Kanske det allra första guldet 2004 som vi tog efter en magisk vändning i sista minuten.
Viktigaste förebild: Många. Men till exempel Peter Wiklöf och Lennart Johansson i Våsc (Viking Åland Sport Club). Tom Sarling som jag tillbringat otaliga kvällar med i Vikingahallen och Godbyhallen och förbättrat tekniken och klubborna.
Därför blev det innebandy: Kompisar, brorsan, tillfälligheter. Mycket spelade in.
Meriter: 115 landskamper för Finland. 99 ligamatcher med Våsc. 404 elitseriematcher i Sverige och 428 mål!

Idrotten blev livet efter broderns död
Mariehamnssonen Hannes Öhman är i dag innebandy-Sveriges hetaste målskytt. Två år i följd har hans klubba avlossat segermålen i SM-finalerna. Totalt hänger det fyra SM-guld på Hannes vägg. Men vägen dit har varit lång och gropig. Inte minst efter att Hannes äldre bror och store förebild Petri avled i följderna av en bilkrasch. Då blev idrotten en av Hannes’ räddningsplankor.

Från början var Hannes Öhman, tidigt sportsligt begåvad, mest inne för fotboll och ishockey. Men så tvingades han som fjortonåring välja mellan de två stora sporterna. Han tvekade och då kom plötsligt innebandyn in i bilden. Sporten var relativt ny på Åland men vann snabbt i popularitet. 

I det här sammanhanget måste också Hannes’ knappt sex år äldre bror Petri Öhman nämnas. Petri var också en av dessa idrottstalanger som lyckades med allt han företog sig. Han var vindsnabb på 100 meter, duktig i bollsporter och i allt väsentligt en förebild för Hannes. Eftersom även Petri börjat med innebandy var steget inte långt för lillebror att följa efter.

Men 1992 inträffade det obegripliga och det ogripbara, en av dessa tragedier som prövar allt vi är vana vid. 21-årige Petri Öhman avled i sviterna av en bilkrasch och plötsligt var femtonårige Hannes ensam kvar. Förutom den egna sargade familjen blev det idrotten som skapade tryggheten för en ensam tonåring.

– Jag kommer faktiskt inte ihåg mycket av tiden före den dagen. Det är som verklighet och drömmar flyter ihop, säger han tjugo år senare.

Hannes Öhman gjorde som många andra skulle gjort i samma läge. Han slöt sig och släppte inte in någon på livet. Känslor och tonårskillar har aldrig varit någon bra kombination. Men tryggheten i laget och längtan till framtiden fick honom så småningom att på nytt säga ja till livet.

Hannes är tydlig med att idrotten hjälpt honom komma vidare efter tragedin med den äldre brodern. I idrotten fanns stabiliteten, glädjen och samvaron med andra. Kanske är det en av förklaringarna till Hannes Öhman gått från att vara ”svår” som ung till att i dag arbeta framgångsrikt som säljare, vara far och sambo och bättre än någonsin på att sköta sina relationer till vänner och familj.

– I dag vet jag hur viktigt det är att släppa in folk och att själv ställa upp när det behövs. Det tog lång tid att inse detta men nu sitter det, säger han.


Hannes Öhman jobbar, vid sidan av innebandyn, med business to business-lösningar för Sharp i Upsala. Det handlar om kassasystem och informationsskyltar och mycket annat. Likheterna med elitidrott är många.

– Jag gillar tävlingsmomentet, att varje månad försöka uppnå budget, man bygger relationer och försöka göra så bra affärer som möjligt. Det är match varenda dag.

I februari år 2010 fick Hannes Öhman och hans sambo en son. Det satte ytterligare fart på hans karriär, inte tvärtom vilket kanske är den vanligaste utvecklingen.

– Jag tycker själv att säsongerna 2011 och 2012 är de bästa jag spelat. Att bli pappa gjorde mig på något sätt helare som människa. Det är en alldeles speciell känsla att ha ens eget kött och blod på plats vid matcherna.

Hannes Öhman var i Våsc då det begav sig yngst i laget, skör och kantig till sin personlighet och i stort behov av styrning från de äldre. I dag är han äldst i Storvreta och därmed en ledare och inspiratör för många yngre. Fast någon egen tränarkarriär funderar han inte på. Han har förlängt sitt spelarkontrakt med två år till att omfatta även säsongen 2013/2014.

– Jag tror det skulle vara otroligt svårt att gå från rollen som spelare till att plötsligt bli tränare. Däremot kunde jag kanske tänka mig att jobba som sportchef eller liknande i klubben, mer i kulisserna.

Tvåspråkige Hannes, alltså finska och svenska, har spelat över etthundra landskamper för Finland men har obegripligt nog inte tagits ut till VM de senaste åren. Inför sommaren 2012 fick han på nytt frågan från landslagsledningen om han ville delta i landslagslägren.

– Fast för det räcker inte motivationen riktigt till. Jag vill inte lämna familjen mitt i sommaren för fyra läger, säger trettiofemåringen.

Hannes lämnade ändå en lucka till landslagsledningen. Om han behövs är det bara att slå en signal senare på hösten.

Livet som spelare i Storvreta är välordnat. Klubben hör till världens bäst organiserade och ekonomiskt stabila innebandyföreningar. Alla spelare får någon slags ersättning för sina insatser. Hannes kallar sig själv semiprofessionell och beskriver sin hobby som ”ett bra betalt extraknäck”. Säsongen 2012/2013 ser han mycket fram mot.

– Jag är kanske inte lika snabb som förut men jag är smartare och har blivit bara bättre och bättre de senaste två åren. Vinnarinstinkten är det definitivt inget fel på, ler han.

Det finns det papper på. I SM-finalen 2011 gjorde han fem mål, fyra under spel och det femte i den avgörande straffläggningen. I finalen 2012 avgjorde han genom att göra både 4-3 och 5-3, vilket blev slutresultatet, mot IBK Dalen.

Med tre raka SM-guld i ryggen är Storvreta såklart favoriter även i årets elitserie. Men Hannes som varit med ett tag vet att för varje seger kommer förlusten närmare. Det försöker han pränta in i de yngre spelarna som tror segrar kommer på beställning.

– Jag flyttade till Sverige 1999. Det tog fem år innan jag fick första guldet. Sedan tog det sju år till följande final. Mycket styrs av tillfälligheter och marginalerna är minimala.

Vid sidan av innebandyn har Hannes även utvecklat en god känsla för golf. Han ligger nu på 4,2 i handikapp och spelar så mycket tiden det medger. Särskilt under sommarledigheten på Åland. Den kunde gärna få bli ännu längre.

– Om jag planerar att flytta hem igen? Ja, det tror jag. Försöker just nu visa sambon alla fördelar med att bo på Åland.

I dag är Hannes Öhman en känd gestalt i innebandykretsar. Hans namn nämns med stor respekt och yngre spelare har bilder på honom på väggarna i sina pojkrum. Då är det viktigt att minnas några saker. Framgång inom idrott kommer inte av sig självt. Det ligger oerhört mycket arbete bakom varje finalmål eller seriemål för den delen. Det krävs goda tränare och starka förebilder. Hannes Öhman nämner Tom Sarling som den kanske viktigaste inspiratören och pådrivaren. De båda kompisarna nådde bägge det finländska landslaget. De tränade extra så fort det fanns en chans.

– Vi hörde oss för om det fanns lediga knutar i Godbyhallen och i Vikingahallen där vi kunde ställa oss och skjuta mot mål. Där tillbringade vi timme efter timme tills de stängde hallarna. Vi justerade våra klubbor med hjälp av värmepistoler. Igen och igen. Jag undrar om de som är unga i dag faktiskt gör detta?

Säger Hannes Öhman på ungefär samma sätt som äldre alltid sagt om yngre. Det är inget nytt att äldre tycker ungdomarna är lite för bekväma, men kanske närmare sanningen än någonsin. Det är en realitet att unga människor i dag i högre grad föredrar att sitta stilla istället för att träna. Exakt vad det betyder för framtiden är såklart omöjligt att med säkerhet slå fast.

– Jag hoppas verkligen samma tålamod och engagemang finns i dag. Innebandy är en sådan sport där utrustningen gör skillnad. Det kan handla om millimeter för att en klubba ska passa just dig när det gäller hook och handtag.

Detta vet Hannes Öhman med säkerhet tack vare, exempelvis, det jobb som entusiasten och ordningsmänniskan Mats Adamzcak gjorde då Våsc var som hetast i den högsta finländska ligan. Mats höll statistiken i ett järngrepp och förde bok på allt. Siffrorna blev omöjliga att värja sig mot, för Hannes.

– Han visade svart på vitt att jag hade massor med avslut mot mål men sällan träffade. ”Du skjuter mycket, men åt fel håll”, sammanfattade Mats.

Det blev en ögonöppnare för Hannes Öhman som tog de orden med sig på fler än ett sätt. Han justerade förstås klubban och greppet och blev tack vare det en världsspelare. Men inte bara det. Sättet som statistiker-Mats sade det på skulle följa med Hannes i den fortsatta karriären. För när det handlar om lagidrott kretsar det mesta, om inte allt, kring hur en laganda skapas.

– Man ska vara lojal, ärlig och öppen. Det går inte att i ett lag gå omkring och grubbla på det ena eller det andra. Allt måste ut, till hela lagets bästa. Eventuella problem måste klaras upp direkt, säger Hannes Öhman.

Hannes Öhman kommer, givet att inga större skador inträffar, att fram till och med säsongen som slutar 2014 vara en nyckelspelare i världens kanske bästa innebandyförening. Det är han tack vare den grund han en gång skapade i det åländska idrottslivet och med hjälp av pådrivande ledare och konkurrerande lagkamrater.

/Jörgen Pettersson

Hannes Öhman som vi vant oss vid att se honom. I fortsättningen får jublet ske från läktaren.

Allt i livet är som nät

Jag rensar nät, alltså är jag. Människa. Allt vi gör och allt vi vill göra kan man koka ner till att reda upp ett tilltufsat fisknät. Det krävs lite planering, mycket arbete och en skopa tur.

När man börjar efter ett lyckat flunderfiske kan ett vanligt nät se rätt eländigt och olösligt ut. Sakta och försiktigt plockar jag flundrorna ur maskorna vilket skapar en form av segerkänsla för en stund för mat är trots allt ändå mat.

Nätet liknar inget av det som tidigare lades i sjön. Överdelen är sammanflätad med underdelen likt älskande som aldrig vill glida isär. Förbannelser hjälper icke, varsamt förhandlande skapar ögonblick av klarhet men lösningen är långt borta. Då ska kaffet fram och pausen njutas. Sedan går det bättre och fjorton pauser och många fler förbannelser senare ramlar plötsligt lösningen in. Det tidigare hopplösa är utrett och framtidens fångster ånyo möjliga.

Ni ser själva kopplingen till livet. Det som för stunden ter sig omöjligt blir, såvitt du traskar vidare, inte bara hanterat utan dessutom själva vägen mot i morgon. Fler människor borde få reda upp trassliga nät och se att omöjligt, finns det ingenting som är. Ha en skön torsdag och ägna den gärna åt nätfiske!

Ett trassligt nät kan från början te sig Mission Impossible. Ge inte upp, allt går att reda upp; såväl näten som jobben som livet.

Congratulations Mr President

Dear Herr Juncker,

First, many congratulations on your appointment as new president of the European Commission! It is an important role and your actions and leadership will affect all of us in Europe, one way or the other.

I am a Member of Parliament on the Åland Islands, The Islands of Peace. Ever since the Crimean War Åland has been demilitarized and neutralized and therefore in every aspect a role model for the rest of the world. As a curiosity the first three Victoriacrosses ever were awarded for bravery in Bomarsund (Åland) where the russians had built a fortress which was destroyed by the British and French fleet in a unique joint operation 1854. We are a part of Finland (1921) and since 1995 a part of EU. Here are more information about our island (English).

Åland has over and over again tried to convince Finland that one of the 13 places in the European Parliament in fairness should belong to Åland as a part of the agreement in the League of Nations 1921. Åland was then ”given” to Finland with an autonomy that would guarantee Åland its language (Swedish) and also the possibilities to in very aspect become as much independent as possible without becoming a country in itself. Over the years the development has given us a flag of our own, stamps, an outstanding transportsystem and much more. There has also been disappointments as happen when you are in any relationship. Presently a Committee under the leadership of former Finnish president Tarja Halonen is looking into further development and constitutional changes between Åland and Finland. We expect that work to become reality in 2022 when Åland celebrates 100 years of autonomy!

I am pleased to see that your intentions are to boost the European economy in many different areas and I hope you and your Commission will see and honour the rights for small areas in a larger Europe (Principles of Subsidiarity you know!).

It is also great news that you are focusing on the matter of energy for the future. Åland is one of the most developed economies when it comes to green growth. We produce energy from wind and our shipping industry (the economic locomotive of the island) works very hard to find the best solutions in order to limit the use of sulphur in their transports of passengers and goods. Åland could become a cutting edge area for testing of new energy systems, for Finland and for the rest of EU; like the small island of Jeju has become for South Korea.

Dear president Juncker, I hope you will show us and the rest of Europe that your vision includes all of us and take time to, as first EU-chairman ever (or commissioner for that matter), to visit our island. The creation of European Commission need all hands on deck and as being a shipping island since centuries we are willing to help in every aspect. Welcome!

Sincerely,

Jörgen Pettersson
Member of Parliament
Chairman of The Finance, Industry, Trade and Agriculture Committee

PS My party is also an associated member of ALDE. This is how I introduced my island (in English) when it happened last year. And a few words why Åland will take a stronger part in EU.

Jean-Claude Juncker valdes i går till ny president i EU-kommissionen. Han aviserar ett investeringsprogram på 300 miljarder euro för att sätta fart på den europeiska ekonomin. Här kan man läsa Svenska Dagbladets rapportering.

ALDE-gruppen i EU-parlamentet fällde avgörandet när Jean-Claude Juncker blev ny EU-president.

Dags sänka promillegänsen

Frågan om sänkt promillegräns i biltrafiken är sakta men säkert på väg att lyfta i Finland och på Åland. I Sverige har det redan hänt liksom i Norge och i Estland, alltså våra närmaste grannländer. Där är det vitt bakom ratten som gäller och maxgränsen har följaktligen satts till 0,2 promille.

Det finns mot den bakgrunden många och goda skäl för att vi ska göra likadant på Åland. I debatten har protester hörts som mest bottnar i att restaurangerna får sälja mindre vin och att den personliga integriteten därmed kan vara hotad. Att spriten ligger bakom fler trafikolyckor än allt annat tycks oväsentligt, så länge man får sina vinglas till maten.

Svenska Trafikverket som på många sätt legat på vågens framkant när det gäller att skapa bättre och säkrare trafikmiljöer har listat några krassa fakta kring alkohol:

• Hälften av de personbilsförare i åldern 15-24 år som omkommer i singelolyckor är påverkade av alkohol.
• Cirka 20 procent av de omkomna personbilsförarna hade alkohol i blodet.
• Det sker mer än en begravning varje vecka året runt på grund av alkohol i trafiken.
• Fler killar än tjejer kör på fyllan.
• Varje år dör cirka 70 personer i alkoholrelaterade trafikolyckor.
• En av åtta tjejer mellan 18 och 19 år åker med en alkoholpåverkad bilförare någon gång under ett år.
• Mer än var tredje ung förare som dödas i trafiken är onykter.
• Hälften av singelolyckorna med dödlig utgång är alkoholrelaterade.
• Var tredje mopedist som dödas är onykter.

I Finland har man hittills sett lite annorlunda på detta men en kantring är på gång. I text-TV rapporteras i dag följande:

”Finländarna stöder en rätt så liberal alkoholpolitik. En varningsetikett på flaskan är okej, men strängare begränsningar än så avvisas starkt, visar en enkät gjord av Taloustutkimus till tidningen Aamulehti. 

Största delen motsätter sig begränsning av försäljningstiderna av alkohol och utspädning av alkohol. Två av tre skulle också tillåta egna alkoholdrycker på picknickfestivaler. 

Däremot anser majoriteten att promillegränsen kunde skärpas från 0,5 till 0,2. Också Trafikskyddet och polisen stöder tanken. I Sverige, Norge och Estland är gränsen 0,2.” 

Därmed börjar vi närma oss målet, att även inför 0,2 promille på Åland. Varför? För att folk ska begripa att alkohol och bilkörning inte ska ske samtidigt. För att rädda liv på sikt. För att inte framstå som ett drogliberalt samhälle i förhållande till våra grannländer. Man kan nämligen ha skoj utan sprit, särskilt i samband med bilkörning.

Det har blivit dags att ta steget även på Åland och inför 0,2 promilles gräns i biltrafiken.

 

Nobels fredspris till FIFA

Kanske är det inte helt kosher att hylla en organisation som FIFA mot bakgrund av de makthavare som är dåliga på att skilja mitt från andras och som hellre ser till pengar än till allmännyttan. Ändå måste det göras. FIFA har över tid styrt världsfotbollen på ett sätt som skapat nytta och glädje för människor. FIFA och liknande organisationer har sina fel och brister men har i det stora hela gjort fler rätt än fel.

Det finns inget som sport och idrott när det gäller att sprida förståelse och fred över världen. Fotboll hör i dag till världens absolut största underhållningsindustrier. Ja, jag vet att det ibland går på tok och att galningar förstör och misshandlar och mördar med fotbollen som förevändning. Det kan gå så när folk som tycker att de förtjänar att vinna inte gör det. Man kan dock inte låta dessa sätta agendan för alla oss övriga som njuter av spelet och sällskapet kring matcherna. Ja, jag har hört om korruptionsanklagelser och elände men det får inte förmörka sikten. Laget är alltid viktigare än spelaren. FIFA som idé är fantastisk, världsomspännande och något som fler borde ta exempel av.

Jag tycker mot bakgrund av detta att det är dags att ge FIFA Nobels fredspris i den sanna anda som priset en gång skapades, nämligen att ”hafva gjort menskligheten den största nytta”, som Alfred Nobel själv uttryckte det. Detta år skulle passa oerhört bra då FIFA till råga på allt fyller etthundratio år i år.

Det finns fler liknande organisationer, IOC, FIVB etcetera. De har alla i likhet med FIFA gjort världen lite mindre och förståelsen människor emellan mycket större; på sätt och vis som den internationella öspelsrörelsen!

Gårdagens VM-final i fotboll sågs antagligen av fler människor än någonsin tidigare och arrangemanget i Brasilien har gett oss dramatik, passion och fantastiska prestationer i en omfattning vi aldrig tidigare sett. Vill man plocka ner allt detta på en lokal nivå är det bara att se på torget i Mariehamn. Tack vare fotbolls-VM i Brasilien har tusentals ålänningar samlats och sjungit och skrattat och trivts och alldeles på riktigt gjort livet lite gladare för varandra. Sjungande människor och ickesjungande människor har samlats kring samma plats för att göra världen roligare. Sådant är värt att hyllas liksom världsfotbollen, körsången och tanken på en fredligare jord.

Dear Nobel Peace Prize Committee, 

I have a proposal. You have awarded your prize to all over the world but so far, as I can see, not to the sporting society. The opportunity is now. FIFA has over the years, 110 to be exact, shown its ability to spread the word of football, friendship, fair play, no to racism etcetera. I can see no better laureate of the prize for 2014. Football and sport is the language that every man and woman on the planet understand. Sport is the common factor between different cultures. Please accept my nomination and look forward to December!

Mariehamn, Åland Islands, 14th July 2014

 Sincerely,

Jörgen Pettersson 

Football-fan 

Åland Islands #islandsofpeace

”For the Game, for the World”, lyder FIFAs värdegrund. Det har blivit dags att på riktigt lyfta upp en av världens viktigaste organisationers betydelse för freden och förståelsen folk emellan.

Brasilien har skapat minnen, vänskap, utmaningar, mål, snackisar och mycket mer än någonsin exempelvis FN åstadkommit.

Det började i Uruguay

Hur man än tycker att världen och vi förändras är det en sanning att allt egentligen hänt förut. Ta VM-finalen som spelas i Brasilien i kväll. Då ska Tyskland (den eviga fotbollsmaskinen) göra upp om VM-titeln med Argentina i en match som ses av fler människor i hela världen än något annat setts förut.

Att Tyskland finns där är självklart ingen överraskning då Tyskland i stort sett alltid är världsklass, vad det än råkar handla om. Att Argentina finns där är också ett resultat av historien. I dag fast för åttiofyra år sedan, år 1930, spelades den allra första VM-finalen i Uruguay mellan just Argentina och Uruguay. Att Uruguay fick arrangera det första mästerskapet hade delvis att göra med OS då landet just då var regerande olympiska mästare. Dessutom firade Uruguay etthundra år av självständighet detta år 1930 vilket hela världen ville vara med och fira.

Tretton lag deltog i den första turneringen som sedan dess vuxit till ett megaarrangemang. Av dessa tretton lag fanns bara fyra europeiska med, resten kom från Nord- och Sydamerika. I finalen var det Uruguay som lyckades bäst och vann med 4-2. Argentina kan ändå stoltsera med världens första VM-kung i Guillermo Stábile som vann skytteligan med åtta mål. Stabilt, skulle man kunna tillägga om man hade rötter i Göteborg.

Så här såg den första VM-affischen ut år 1930 då Uruguay stod värd för turneringen. Det hände mycket detta år, i Uruguay. Man firade etthundra år som självständig nation, man var regerande olympisk mästare och historiens första VM-guld bärgades.

Historien om Tesla

En gång ska Albert Einstein ha fått frågan hur det känns att vara den smartaste människan på jorden. Han svarade: ”Ingen aning, fråga Nikola Tesla!”

I dag är Tesla kanske mer känt som tillverkare av på många sätt banbrytande elektriska bilar. Namnet är väl valt för Nikola Tesla är på många sätt mannen som ligger bakom det vi i dag kallar för elektricitet. Hans patent banade väg för växelströmstekniken som i sin tur ligger bakom det som kallas den andra industriella revolutionen, då elen på allvar förändrade vårt samhälle. Tesla föddes 1856 i Österrike och dog 86 år gammal i New York. Längs med sin väg här i livet lyckades han tack vare sitt intellekt väl. Emellertid hade han ett svårt humör och drog sig inte för att högt och burdust förklara för andra varför han hade rätt och de andra fel. Till följd av det frystes han ut av sina vetenskapsvänner och blev, innan han dog, mest att betrakta som galen.

Han kunde recitera hela böcker, han behövde inga ritningar, han pratade åtta språk och hade fotografiskt minne. Trots allt det dog han utfattig vilket visar att det inte bara räcker med briljans här i livet. Man måste kunna föra sig också.

Som kuriosa är det värt att nämna att Nikola Tesla under sin livstid stred för att det var han och inte Guglielmo Marconi som uppfann radion. Han fick rätt, fast först efter sin död...

Historien om ett av världens största genier Nikola Tesla är både spännande och underhållande. Här kan man läsa lite om mannen som byggde elektriciteten.

Skönheten runtom oss

Åland är den här tiden på året, och annars med för den delen, alldeles extra vackert. Det gäller bara att hålla ögonen öppna och på riktigt se allt som finns att se. Jag roar mig själv med tidiga morgonpromenader och kan då, befriad från bilar och folk, strosa runt i vår lilla stad och hitta guldkornen i vardagen.

Sommar är ju som bekant alltid sommar men faktum är att det finns gott om skönhet att betrakta även på vintern. Ha en fin fredag och en fantastisk helg! Ses på torget.

Svibyfloden är både spännande och vacker samtidigt. 

Finns det något lika lovande som en fin skogsstig. Enda sättet att få reda på vart den leder är att med ett steg före det andra ta reda på det själv.

Om ingen hörde detta träd falla, har ljudet i så fall överhuvudtaget uppstått? Sådana frågor kan man fundera på under ensamma promenader.

På varsin sida av Svibybron finns ett svanpar. Det ena paret fick åtta ungar medan det andra bara fick två som just nu lever. Orättvisan är stor även i djurvärlden. 

De gula fälten som finns lite här och var just nu sätter fart på vilken gråmulen dag som helst.

Mina kompisar på morgnarna. 

Nova, pudeln som jag upptäcker vardagen med.

När lammen tystnar på åländska. Fast det gör de bara på stillbild. I själva verket var det ett himla liv just denna morgon.