Sista dagen på november

Sitter på Rosella för årets sista längre resa. Det bär mot Amsterdam där europeiska ALDE-partiet har sin årliga kongress. Då ska bland annat en för Åland intressant resolution diskuteras. Den är inlämnad av Svenska folkpartiet i Finland med hjälp av Åländsk Center och går i korthet ut på att lagstiftande regioner (som Åland) ska beredas plats i Europaparlamentet när Brexit förverkligas och 73 platser i parlamentet blir lediga. Det kan låta som ett långskott men faktum är att förändring bara sker genom att vara på plats. Att sitta hemma och muttra leder absolut ingenstans.

I dag är också sista dagen på den mörka månaden november då tillvaron förbereder sig för vintern och det enda vettiga man kan göra är att jaga. Om man inte jobbar i demokratins tjänst, då är november en mycket intensiv månad. Ser jag själv tillbaka på den blir jag lätt yr:

• Det började i Helsingfors där Nordiska rådet sammanträdde och det blev läge för prat med statsministrar, presidenter och många fler. Inom politiken får inget tillfälle gå förlorat.
• Därifrån bar det mot Tallinn där det baltiska rådet höll sitt stora årsmöte och utrikesministrarna fick sin dos Ålandskunskap!
• Tillbaka till Helsingfors där Polens ambassad ordnade ett ambitiöst Ålandsseminarium.
• Sedan kom plötsligt världen till Åland istället för tvärtom!
• Den nordiska dimensionen var rubriken på månadens sista utlandsgig. Det ägde rum i Bryssel men det bestående minnet blir mötet med en tvättäkta kosmonaut!

Till sist gäller som vanligt att det finns fem saker man genast ska lägga av med: försöka göra alla till lags, frukta förändring, leva i det förflutna, svika dig själv och grubbla för mycket. Sånt får man aldrig glömma i jakten på morgondagen.

Just det. I fjol tog jag också farväl av november på ett rejält sätt.

Ha en fin december.

Tack och hej för denna gång.