Skola, pengar och minneslund
Den ryskortodoxa gravgården på Prästö. Snart kommer ytterligare en minneslund att sälla sig till sällskapet. |
Här är några siffror på arbetslöshet i Europa. Åland ligger med sina 4,4 procent väldigt bra till. |
Talman,
Den tredje tilläggsbudgeten för år 2014 är av så kallad städarkaraktär med anledning av byte av ekonomisystem. Inför det nya måste det gamla städas upp.
I arbetet med tilläggsbudgeten har vi från utskottets sida lyft fram de arbetslöshetssiffror som är en utmaning för oss alla. Det är besvärande att konstatera att mängden människor som saknar jobb i det närmaste har fördubblats under de tio senaste åren. Det låter naturligtvis brutalt men handlar ändå inte om massarbetslöshet. Den öppna arbetslösheten på Åland var 4,4 procent i januari vilket faktiskt inte är mycket. I Sverige är arbetslösheten 8,1 procent och i Finland 8,9 procent. I Grekland och Spanien är arbetslösheten uppemot 25 procent vilket sätter perspektiv på vår egen situation.
På Åland har i dag nästan 14.000 människor arbete. Det är fler än någonsin tidigare och därmed ett friskhetstecken. Mer bekymrande är dock det faktum att andelen privatanställda minskar och att de offentliganställda blir förhållandevis fler. År 1995 var 65 procent av alla anställda privata. I dag är motsvarande siffra 62 procent. Det är ingen alarmerande nedgång men ändå ett tecken på att det offentliga växer mer än det privata och det är nog inte att rekommendera. Sist och slutligen är det det privata näringslivet som gör att vi får in de 390 miljoner euro som användes i landskapet Åland i fjol. (Här förtjänas det att säga att Ålands landskapsregering under de tre år den suttit vid makten åstadkommit ett trendbrott iet att antalet offentliganställda för första gången någonsin minskat, med cirka etthundra personer.)
Man ska också minnas att Ålands befolkning under 2000-talet ökat med nästan 3.000 personer. Den största tillväxten kommer från personer som är födda utanför Norden. År 2013 var 5,6 procent eller 1.400 personer av ålänningarna födda utanför Norden med annat modersmål än svenska. Enligt en pinfärsk rapport från Åsub är de tre viktigaste aspekterna ur ett integrationsperspektiv arbete, hälso- och sjukvård och att barnen får gå i skola. Enligt Åsubs rapport är 64 procent av de nyinflyttade anställda, främst inom den privata sektorn. Andelen anställda inom den offentliga sektorn ökar sedan ju längre tid den inflyttade har bott på Åland.
Det kan alltså te sig oroväckande att arbetslösheten ökar men det bör sättas i relation till att Åland samtidigt växer kraftigt och ändå har lyckats hålla folk med jobb. Under år 2015 finns dessutom många skäl till optimism. Flera och stora byggprojekt är antingen redan i gång eller står i beråd att börja. Dessa kommer högst antagligen att skapa framtidstro även inom andra branscher. Arbete skapar arbete och det får vi aldrig glömma bort. Ålands landskapsregering har lyckats bibehålla och även generera arbetsplatser men får ändå aldrig slå sig till ro. Det är naturligtvis inte bra att antalet arbetslösa ålänningar ökar och landskapsregeringen samt deras myndigheter måste ständigt arbeta för att ökningen inte fortsätter.
I arbetet med denna tredje tilläggsbudget lyfter vi från utskottets sida också upp de 50.000 euro som kan användas för att säkra undervisningen för de 15 elever som valt Waldorfskolan som sin utbildning i stället för den så kallade vanliga grundskolan. I likhet med regeringen anser utskottet att det är ansvarsfullt att skjuta till de medel som just nu saknas för att säkra skolgången vårterminen ut. Det förfaller som det finns en efterfrågan på alternativa utbildningar varför det är viktigt att även långsiktigt säkra finansieringen. Som läget är nu råder det stor skillnad på kommunernas inställning till att betala för andra utbildningar än den vanliga grundskolan. Alla skulle vinna på att regelverket vore tydligare.
I detta betänkande över denna tredje tilläggsbudget har vi också nöjet att tillstyrka planerna på en konfessionslös minneslund på Prästö. Denna vackra plats har ett gediget förflutet och kallades förr för Dödens ö. I dag finns lämningar av sex olika begravningsplatser på Prästö, en grekisk-ortodox, en rysk-ortodox, en katolsk, en luthersk, en judisk och en muslimsk. Alltså är det passande att stödja Ålands krematorie- och minneslundsförening i deras fortsatta arbete med att skapa platser för sorg och eftertanke. Vi hoppas dessutom från utskottets sida att föreningens exempel ska inspirera till fortsatta utredningar och förhoppningsvis beslut kring ett eget åländskt krematorium.
Om och när lagtinget antagit denna tredje tilläggsbudget har vårt landskap använt nästan 390 miljoner euro för verksamheten år 2014.
Med hänvisning till detta föreslår ett enigt utskott att denna tredje tilläggsbudget antas med beaktande av utskottets motiveringar i betänkandet.
Kommentarer
Skicka en kommentar