Sila mygg och svälja...

Uttrycket sila mygg och svälja kameler beskriver oerhört exakt debatten i lagtinget i går. Kort uttryckt handlade det om två olika ärenden vilka jag hade förmånen att inleda. Det ena ledde till en lång debatt med många inlägg, den andra möttes av tystnad...

När man silar mygg men sväljer kameler väljer man att ägna kraft åt det lilla på bekostnad av det stora. Små frågor får uppmärksamhet medan stora passerar ganska obemärkt.

Först handlade det om bostadsbidrag och finans- och näringsutskottets betänkande som självklart är viktigt men det var en blankettlag och dess konsekvenser inte direkt väldiga. För hela landskapet handlar det om, mellan tummen och pekfingret, 100.000 euro per år på en budget som ligger på nästan trehundrasjuttio miljoner euro. Den debatten studsade mellan både golv och tak med inlägg och repliker som ibland hade med ärendet att göra men ofta inte.

Sedan, efter drygt två timmars pratande, redogjorde jag för landskapets tjänstekollektivavtal vilka går lös på i runda tal etthundrafem miljoner euro och omfattar avlöningen till alla som jobbar för landskapet. Man kunde möjligen tro att det skulle intressera mina kolleger i lagtinget. Not. Inte en replik, inte en fråga, inte ett inlägg. Bara tystnad.

Något säger det allt.

INLÄGG NUMMER ETT, BOSTADSBIDRAG:

Talman, 

Den föreslagna blankettlagen om bostadsbidrag har satt ljuset på såväl en svag punkt i den åländska självstyrelsen som på en styrka och beredskap att agera snabbt då det behövs. Dessutom lyfter lagen fram en viktig diskussion om i vilken kommungrupp de åländska kommunerna egentligen bör finnas. 

Den blottade svagheten utgörs denna gång av hur informationen löper från ministerierna i Helsingfors till landskapsregeringen. Det har framkommit att denna lag som vi följt sedan år 1975 ändrades senaste höst men att detta blev känt först den 13 november, via en internetsida. Det är naturligtvis inte optimalt och det vore såklart önskvärt att rutinerna kunde ses över för att undvika att det sker igen. I den mån blankettlagar används är det oerhört viktigt att såväl lagberedning som regering får tid att analysera konsekvenserna av förslaget.

Mot bakgrund av att informationen kom så sent är det ändå berömvärt att lagberedningen kunde ske i snabb ordning så att bostadsbidraget fortsättningsvis kan betalas ut enligt de nya reglerna som är enklare än de tidigare. Dessutom underlättar de nya kriterierna beviljandet av bidragen och ökar valfriheten. Ändringen bedöms dessutom förbättra situationen för barnfamiljer och ensamförsörjare vilka lever under den relativa fattigdomsgränsen.
Den viktiga diskussionen handlar om hur dyrt det är att leva på Åland. Detta lagförslag baserar sig på att de åländska kommunerna hör hemma i kommungrupp 3 vilket baserar sig på en utredning som social- och hälsovårdsministeriet gjort i september år 2014. Dit hör även de åländska pensionärer som lyfter bostadsbidrag. I kommungrupp 3 finns städer som exempelvis Åbo, Borgå, Björneborg, Tammerfors och Vasa. Till kommungrupp 2 dit Åland hittills hört finns Esbo, Grankulla och Vanda medan Helsingfors ensam utgör kommungrupp 1.

Mot bakgrund av hur snabbt denna blankettlag tagits fram är det viktigt att analysera utvecklingen noga, särskilt när det gäller medelhyresnivåerna på Åland och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för bidragstagare och kommunerna. För landskapets vidkommande blir merkostnaden i förhållande till den ordinarie budgeten cirka 70.000 euro år 2015 och från och med år 2016 cirka 118.000 euro. 73 procent av bidragstagarna kan räkna med höjt eller bibehållet bostadsstöd medan det sjunker hos 27 procent. Det vore också viktigt att bidraget blir så könsneutralt som möjligt.

Själva behandlingen av lagförslaget har ägt rum i social- och miljöutskottet varför jag hänvisar till det bifogade utlåtandet. Med hänvisning till detta föreslår majoriteten i finans- och näringsutskottet att lagförslaget antas oförändrat.

INLÄGG NUMMER TVÅ, TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL:

Talman,

Landskapet Åland och dess olika verksamhetsgrenar är Ålands största arbetsgivare med över 1.700 anställda. Mätt i pengar handlar det om cirka 105 miljoner euro av skattebetalarnas pengar. Det finns alltså många och goda skäl att hålla ordning på alla avtal och det hör till finans- och näringsutskottets uppdrag att hantera dem på lagtingets vägnar. Enligt den 15 § i arbetsordningen ska utskottet varje år godkänna och ge en skriftlig redogörelse beträffande handläggningen av ärenden som rör tjänstekollektivavtal till lagtinget. Det dokumentet har överlämnats till alla lagtingsledamöter för läsning. Vill man ytterligare fördjupa sig i avtalen finns allt att hitta på landskapsregeringens hemsida. 

Under fjolåret informerades finans- och näringsutskottet regelbundet om pågående och överenskomna tjänstekollektivavtal och särskilt då Tehystrejken pågick. Så sent som den 15 december godkände utskottet det förlikningsbud som gjorde att även Tehys fackavdelning anslöt sig till tjänstekollektivavtalets ramavtal där landskapets övriga tjänstemän också finns.

Sammantaget har det varit många avtal som utskottet har godkänt och antecknat sig till kännedom. Utskottet har inte funnit anledning att vidare kommentera dessa. De har haft täckning i de budgetanslag som har funnits. Med hänvisning till det anförda föreslår ett enhälligt utskott att lagtinget antecknar sig finans- och näringsutskottets redogörelse angående behandlingen av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2014 till kännedom.