Simons gick till Sverige

Lagtingets färd i den åländska företagsvärlden gick vidare efter första stoppet hos Inficon, ett unikt högteknologiskt företag med högt ställda mål och en kompetens man delar med ytterst få i hela världen.

Nästa stopp blev Norrböle igen och familjeföretaget XL Bygg  som butiken numera heter – Byggträ U. Simons Ab är det formella namnet. Där är Robert Simons chef över sjutton anställda som säljer byggvaror för åtta miljoner euro per år. Tillsammans med Ulrika Simons och Marina Simons drog Robert de stora linjerna och bjöd på karameller, sunt förnuft och en stark framtidstro, något jag skulle gissa måste prägla en köpman av den klassiska sorten. Ska man lyckas i affärer går det inte att hela tiden ränna omkring och grubbla över det halvtomma glaset. Man ska spela lite hockey också, för att uttrycka det enkelt.

Bolaget har en lång historia. Själva företagandet började man med redan 1975 men då som virkesförsäljare. Efter hand har man vuxit klokt och utökat sortimentet till att år 2009 som enda bygghandel på Åland och i Finland gå med i den rikssvenska kedjan XL Bygg. Det ångrar man inte en sekund i dag. Visst, det är lite byråkrati med skattegräns och förhållandet euro och svenska kronan är inget man i dag slår lyckokullerbyttor av men det finns så oerhört många andra fördelar. Som språket, instruktioner, kampanjer (på teve också!), fortbildning, säljhjälp och allt annat som präglar det rikssvenska sättet att se på livet och möjligheterna.

Vd Robert Simons har varit med hela vägen och sett lågkonjunkturer komma och gå men möjligheterna bestå. Så länge arbetsmarknaden fungerar på Åland är problemen egentligen ganska få men frågan kring hur han egentligen ser på framtiden är ändå intressant. Fast svaret är både väntat och oväntat:

”Det handlar om erfarenhet och känsla det där. Vi vet ju faktiskt inte ens vad som ska hända på måndag”, sammanfattar han och tillägger:”Sedan är det faktiskt också så att när skriverierna (i tidningarna) blir för negativa har det i sig en dämpande effekt.”

Frågan om vad landskap och myndigheter kan göra för att hjälpa är också högintressant. Liksom synen på bidrag.

”Det vore bra om myndigheterna kunde hjälpa och stötta och vara lyhörda när det uppstår problem. Men bidrag är en sjuk uppfinning som bara ställer till en massa rackartyg.”

Som ny i sammanhanget måste jag också fråga Ulrika Simons om skattegränsen i det stora hela blivit lätthanterligare under de fem senaste åren. I mitt huvud ljuder fortfarande orden från lagtingsledamoten som sade sig kunna fixa problemen ”på en kafferast”.

Hennes svar:

”Nej. Men vi har blivit duktigare på att hantera den så smidigt som möjligt.”

Eftersom färden från XL Bygg gick vidare till Transmar löd den sista frågan om Postens beslut att gå in i transportbranschen på Åland varit bra eller dåligt. Robert Simons:

”Det har varit bra. Priset har sjunkit. Konkurrens är sunt.”

Ska berätta mer om Transmar senare men faktum är att dess vd Tony Saarinen INTE tycker att Postens transportsatsning är den största utmaningen just nu. Det finns många värre...

Så här såg det inte riktigt ut i fredags men jag glömde fotografera. XL Bygg klarar mycket men inte att fixa högsommar i januari!