torsdag 3 januari 2013

En viktig dag för alla

I dag fyller nylonstrumpan sextiosex år. Hade den varit så kallad vanlig arbetare hade folkpensionen infunnit sig för ett år sedan. Tyvärr, för det är verkligen ingen ålder längre och folk borde jobba mer. Men det var inte det detta skulle handla om utan om en av kvinnans (och därmed mannens) allra mest betydelsefulla accessoarer. Nylonstrumpan uppfanns i USA 1939 – mitt under brinnande världskrig – och skapade upploppsstämning och kaos när dyrgriparna skulle fördelas bland folket. Sju år senare, den 3 januari 1947 landade 27.660 par efter en flygtur från New York i Sverige. Det blev kaos överallt när kvinnorna kämpar om plaggen. Sedan dess har nylonstrumpor hört till vardagen över i stort sett hela världen och jag minns själv hur vi på vår skolresa på nian laddade väskorna med ”najlon” som vi sade i hopp om att sälja i Leningrad. Minns tyvärr inte hur vi lyckades med den saken.

Nylonstrumporna har funnit en lång rad olika användningsområden fast vad som sker här vet nog bara mannen i fråga själv. 
I ett legendariskt aprilskämt 1962 gick ut på att svartvita tv-apparater blev färg om man trädde på en nylonstrumpa över teven. Jepp, folk var faktiskt mer korkade förr i tiden!



Wikipedia: Nylonstrumpor är tunna strumpor, främst använda av kvinnor, tillverkade av nylon. De finns i olika längd: lårhöga, knästrumpor och ankelstrumpor. Det finns även modeller som endast bärs runt en del av fotenoch döljs i skon, s.k. steps.

Nylonstrumpor började att tillverkas 1939, och året därpå inleddes försäljningen i Europa. I Sverige påbörjades tillverkningen 1945 av Malmö Strumpfabrik. I och med att strumpbyxor introducerades under 1960-talet har bruket av nylonstrumpor till vardags minskat. Nylonstrumporna ersatte nästan helt silkesstrumporna som man använt tidigare. Till cirka 1960 hade dessa strumpor söm.

Nylonstrumpor bärs tillsammans med strumpebandshållare, höfthållare, gördel eller korsett med strumpeband. En typ av nylonstrumpor, s.k. stay-ups, hålls uppe runt låret med hjälp av en kombination avspetsresår och silikonband.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...