På tal om katastrofer...

I stadshuset träffades i måndags fullmäktigeledamöter och andra för att i en så kallad aftonskola diskutera mer kring det pågående arbetet med att reformera samhället. Som bekant behöver vi tillsammans på Åland göra så att utgifterna landar på samma nivå som intäkterna. Begreppet ”katastrof” dök med anledning av detta upp med jämna mellanrum. Att driva något med hjälp av kommunförbund är i det närmaste en katastrof. Att sitta stilla och inte göra något kan leda till en katastrof. Att göra något kan också leda till någon form av katastrof och så vidare. Vill inte häckla mina fullmäktigekollegers ordval men det är klart. Det är ju inte för milt i vart fall...
Katastrof = stor olycka, plötslig förstörelse, förödelse, olycka tragedi; stort misslyckande, sammanbrott, ruin, dråpslag, skräll, krasch, härdsmälta.
Och när vi ändå är inne på ämnet är det omöjligt att uppmärksamma att just i dag, den 30 januari, 1945 inträffade världens på riktigt svåraste fartygskatastrof.

Wilhelm Gustloff var ett tyskt passagerarfartyg sjösatt 1937. Det var alltså ett nytt och bra fartyg om än med ett tveksamt förflutet. Hon döptes till exempel efter den nazistiske politikern Wilhelm Gustloff. Hon var byggd för fyrahundrasjutton besättningsmän och ettusenfyrahundrasextiotre passagerare och fördrev tiden med lyxiga kryssningar runt den italienska kusten och till Norge. Wilhelm Gustloff gjorde även en avstickare till London för att göra propaganda för ”Anschluss”, alltså annekteringen av Österrike 1938. Hon gjorde utöver det också en vända till Stockholm för att där tjänstgöra som logementfartyg för den tyska gymnastiktruppens ettusen deltagare vid Lingiaden i Stockholm 1939.

När andra världskriget bröt ut på allvar var det slut med sötebrödsdagarna för Wilhelm Gustloff som blev lasarettsfartyg. Den 30 januari 1945 var katastrofen framme. Delvis på grund av otur skulle drygt niotusen människor drunkna den dagen. Fartyget hade nämligen avgått tidigare samma dag från Gdynia i Polen. Hon var till följd av kriget fullastad av människor som ville fly från fasorna. Istället för drygt tvåtusen personer befann sig tiotusenfemhundraåttiotvå människor ombord när man stävade norrut. Hon gick inte ensam utan eskorterades av två torpedbåtar och det mindre fartyget Hestia. Det var skitväder. Sjögången var svår och en av torpedbåtarna tvingades återvända i hamn till följd av nedisning. Wilhelm Gustloff fortsatte färden men nåddes snart av beskedet att några tyska minsvepare kom i möte. Därför tände fartyget för en kort stund lanternorna för att underlätta mötet. Det beslutet utlöste katastrofen.

Samtidigt i samma vatten fanns den sovjetiska ubåten S 13 under befäl av Aleksandr Marinesko som trodde Wilhelm Gustloff var det tyska passagerarfartyget Cap Arcona när fartyget tände sina lanternor. Fyra torpeder avlossades och tre träffade målet varpå Wilhelm Gustloffs öde var beseglat. Fast på sätt och vis i misstag... Några månader senare, den 3 maj, lyckades attackflygplan från RAF, också i misstag, ändå sänka Cap Arcona i Lübecks hamn varpå åttatusen, de flesta befriade koncentrationslägerfångar, dog. Tydligare än så kan knappast krigets vansinne illustreras.

Dessa tre torpeder som rammade och exploderade inuti Wilhelm Gustloff slutade med att över tusen människor räddades ur det iskalla havet medan niotusen inte gjorde det. Skälen var flera. Ubåtens första torped träffade manskapsmässen där samtliga dog som annars hade hanterat räddningsutrustningen. De överlevande kunde inte detta. Dessutom gick det första nödanropet ut på fel kanal varför övriga farkoster försenades till platsen. Efter fyrtiosju minuter sjönk Wilhelm Gustloff på fyrtiofem meters djup i södra Östersjön. Platsen är än i dag belagd med dykförbud.

Ubåtskaptenen som sköt på fel fartyg då? Fick han nåt straff. Njae, inte direkt... Han belönades efter kriget med en av Sovjetunionens allra finaste utmärkelser, Sovjetunionens hjälte. Ryssarna hävdade att trots att det nästan bara befann sig civilister ombord så var fartyget ett legitimt mål då det rådde krig och det ostridigt fanns, inte så många men ändå, tyska soldater och officerare ombord.

Sådana där saker kan det vara bra att fundera kring innan man tar katastrofordet i sin mun när det gäller att utveckla strukturer i framtidens Åland.

Så här såg Wilhelm Gustloff ut innan hon sjönk och tog med sig ofattbara niotusentrehundrafemtiotvå människor i djupet.
Lingiaden i Stockholm ordnades både 1939 och 1949. Den 20 juli 1939 invigdes den första Lingiaden på Stockholms Stadion. Syftet med denna internationella gymnastikuppvisning var att fira 100-årsminnet av den svenska gymnastikens skapare Per Henrik Ling. Deltog gjorde 7.399 gymnaster från 37 länder. Här tjänstgjorde Wilhelm Gustloff som logementfartyg.

Kommentarer

Populära inlägg